Tillvägagångssätten som används för att bekämpa coronaviruset varierar länderna emellan, men den mest tillämpade strategin i stort sett hela världen har varit att stänga ned stora delar av samhället och ålägga medborgarna strikta regler kring fysisk distansering.
Men så har Sverige inte valt att göra.
Här har många skolklasser, restauranger och gym klarat sig i stort sett opåverkade. Fram till den 27 mars var det tillåtet att samlas i grupper om upp till 500 personer, medan grannländerna hade reducerat antalet till fem eller tio.
Nu talar siffrorna sitt tydliga språk. 274 svenska per 1 000 000 invånare har avlidit till följd av coronaviruset, jämfört med 85 danskar. Bland finländare är talet 43, och 38 bland norrmännen.

Man skulle kunna dra slutsatsen vid slutet av dagens kurva i statistiken att Sverige valt fel tillvägagångssätt i kampen mot Covid-19. Men svenskarna framhävs av Världshälsoorganisationen, World Health Organization, som nu rekommenderar att andra länder ta intryck av Sveriges metoder.
Världshälsoorganisationens beröm beror på att kurvan kommer att fortsätta i många månader – kanske flera år in i framtiden – och då kan den svenska taktiken visa sig både ha kostat färre människoliv och mindre pengar i slutresultatet.
Om svenskarna eller de andra, mer försiktiga, nordiska länderna till syvende och sist har handlat mest förnuftigt, kan bara tiden utvisa. Just nu kan vi jämföra fördelar och nackdelar i samband med att förhindra smittspridningen kontra att bygga upp flockimmunitet.
Svenskar kan uppnå flockimmunitet som bieffekt
Ett nyckeltal för ländernas strategier är den basala reproduktionskvoten, R0, som anger hur många en smittad person i sin tur smittar. I samband med en vanlig influensa ligger R0 normalt mellan 0,9 och 2,1.
I Danmark och andra länder är strategin mot Covid-19 att hålla nere R0 och att säkerställa att sjukvårdens kapacitet inte överskrids. Därför har de smittförebyggande åtgärderna varit omfattande – stängda skolor, arbetsplatser och krav på fysiska avståndstaganden – i försöket att bryta kurvan över antalet smittade.
I det stora hela skiljer sig faktiskt inte den svenska strategin nämnvärt från den danska, men i stället för att bryta kurvan, satsar svenska myndigheter på att kurvan ska planas ut. Samtidigt har de ökat sjukhusens kapacitet, så att de vid inget tillfälle har överväldigats av anstormningen av patienter, som i exempelvis Italien.
Därmed kan svenskarna snabbare bygga upp flockimmunitet i befolkningen – det vill säga att tillräckligt många svenska har haft sjukdomen, så att de varken kan drabbas av den igen eller kan smitta andra med den. Flockimmunitet är inte målet, men kan vara en sekundär effekt av försiktighetsåtgärderna.
Enligt myndigheterna kan den svenska huvudstaden Stockholm, som är hårdast drabbat, uppnå tröskeln för flockimmunitet redan under maj månad. Vid den tiden har cirka 30 procent varit smittade.
Sydkoreanska forskare konstaterade nyligen att före detta Covid-19-patienter inte kan bli smittade igen direkt efteråt.
Så här fungerar flockimmunitet

Högst upp se du ett samhälle, där ingen är immun mot sjukdomen. I mitten finns några som är immuna och skyddar sig själva och därmed andra mot utbrottet. Längst med är en kritisk andel av befolkningen immuna och sjukdomen hindras från att spridas.
Därmed är flockimmuniteten en teoretisk möjlighet, men svenska myndigheters flört med metoden väcker kritik, eftersom den leder till fler dödsfall här och nu. Mer än 2 000 svenska forskare skrev under en vädjan om att myndigheterna skulle strama åt reglerna kraftfullt.
Det råder stor oenighet kring hur stor procentandel av befolkningen som måste smittas för att uppnå flockimmunitet. Uppskattningar ligger på mellan 50 och 80 procent, men det kan bli ännu högre. Om 70 procent av ett lands befolkning måste smittas, kommer det samtidigt att betyda att mellan 0,35 och 0,7 procent av befolkningen kommer att dö av sjukdomen.
Om flockimmunitet visar sig vara den enda vägen ut ur coronakrisen, så har Sverige den fördelen att vi ligger längre fram i den processen än exempelvis grannländerna.
Snabb behandling medför förlorade människoliv
För det försiktiga danska/finska/norska tillvägagångssättet är förhoppningen att hitta ett botemedel en förutsättning. Begränsningarna i medborgarnas fria rörlighet kommer att vara nödvändiga ända tills viruset kan oskadliggöras med ett vaccin eller tills sjukdomen kan behandlas.
Vacciner skyndas genom utvecklingsprocesserna, men kommer att låta dröja på sig länga än.
De senaste veckorna har vi i gengäld sett positiva kliniska resultat med behandlingsmedel.
Ebola-preparatet Remdesivir förkortar exempelvis inläggningstiden från 15 till 11 dagar och minskar dödligheten bland de behandlade från 11,6 till 8 procent. Just nu arbetar forskare därför med att förbättra detta läkemedel.
Om forskningen inom ett överskådligt tidsperspektiv framställer en effektiv behandlingsform av Covid-19, så kan det visa sig att Sverige kommer att ha betalat ett betydligt högre pris än grannländerna, mätt i människoliv.
Immunitet skyddar mot andra våg
Forskare har varnat för att coronaviruset, med det fulla namnet SARS-CoV-2, kommer att återvända i en ny våg av utbrott till hösten. När den spanska sjukan härjade för drygt 100 år sedan, var influensasjukdomens andra våg många gånger värre än den första.
Om SARS-CoV-2 utvecklas på samma sätt, så kommer Sverige troligen att vara bättra rustade inför andra rundan, eftersom en stor del av befolkningen enligt svenska myndigheter fortfarande är immuna.
Efter andra coronavirus som SARS varade immuniteten i cirka två år.
Men antagandet kräver att immunförsvaret hos före detta smittade fortfarande känner igen SARS-CoV-2 när viruset återvänder. Om viruset har muterat i tillräckligt stor utsträckning kan alla försök att uppnå flockimmunitet visa sig vara bortkastade.
Befolkningen förhindrar själva coronasmittan
WHO:s beröm av Sverige ska inte tolkas som en uppmaning till världens alla länder att genast öppna upp sina samhällen – så som tillvägagångssättet tydligen tolkas på skyltar med texten "Be Like Sweden" i amerikanska protester – tvärtom.
Sveriges framgång hänger i hög grad ihop med den svenska sjukvårdens tilltro till befolkningen, som har ålagts en stor del av ansvaret för att förhindra smittspridningen. Det är just detta som andra länder kan lära mycket av, anser WHO.
Oavsett vem som i slutändan får rätt, så är en sak klar: Ingen vet ännu med säkerhet vad som sker i framtiden.