Deltavarianten

Deltavarianten ökar risken för ett svårt sjukdomsförlopp

Deltavarianten är mer smittsam. Det är mer resistent mot vacciner. Och den fördubblar risken för sjukhusvistelse.

Deltavarianten är mer smittsam. Det är mer resistent mot vacciner. Och den fördubblar risken för sjukhusvistelse.

Shutterstock

Deltavarianten dominerar i Sverige

Smitta med deltavarianten, tidigare kallad den indiska varianten, är den dominerande coronavarianten världen över – och det kan försvåra kampen mot smittspridning.

När deltavarianten inledde sitt intåg sommaren 2021 uppskattades den att vara 50-64 procent mer smittsam än den brittiska varianten – även kallad alfavarianten. Och den brittiska varianten är i sig 50 procent mer smittsam än den variant som drabbade oss i mars 2020.

Enligt ny forskning kan anledningen till den ökade smittsamheten hos deltavarianten bero på grund en speciell mutation som kallas R203M. Mutationen verkar förändra ett protein i virusets genom, vilket ökar dess förmåga att producera viruspartiklar och infektera celler.

Person inlagd till följd av coronaviruset
© Shutterstock

Fakta om deltavarianten

  • Namn: Deltavarianten, den indiska varianten eller B.1.617.2.
  • Ursprung: Varianten kommer från Indien och började spridas i början av mars 2021.
  • Smittsamhet: 50–64 procent mer smittsam än den brittiska varianten.
  • Andra kännetecken: Mer motståndskraftig mot vacciner och har en avvikande symtombild gentemot tidigare varianter.

Deltaplus - ny undervariant sprider sig

Från och med hösten 2021 finns det 56 nya undervarianter av deltavarianten, och i Storbritannien övervakar vårdpersonal och forskare just nu särskilt en av dem.

Den nya deltavarianten har fått namnet AY.4.2, men kallas även för deltaplus.

Deltaplus kännetecknas av två mutationer på det så kallade spikeproteinet – den del av viruset som fäster på de friska cellerna.

Enligt forskare är deltaplus upp till tio procent mer smittsamt än den dominerande varianten av delta.

Deltaplus har börjat spridas i flera länder, så även Sverige. Deltaplus registrerades första gången i Sverige i början av augusti och sedan dess har det förekommit flera hundra fall av smitta.

Än så länge finns det inga bevis för att deltaplus ger andra symtom än deltavarianten.

Deltavariant och coronaförlopp

Deltavariant kan leda till ett svårare coronaförlopp

En studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet tyder på att deltavarianten ökar risken för att den smittade måste läggas in på sjukhus.

I Skottland har forskare analyserat data från 5,4 miljoner människor och resultaten visar att den nya varianten fördubblar risken att läggas in.

Rapporter från sjukhus runt om i världen pekar i samma riktning.

I den kinesiska staden Guangzhou, till exempel, rapporterar läkare att upp emot tolv procent av de smittade blir allvarligt sjuk inom tre till fyra dagar. Före deltavarianten låg siffran runt två till tre procent.

Läkarna berättar också att mängden virus i de smittades kroppar ökar snabbare än vid smitta av de andra varianterna. Den minskar dessutom långsammare.

I USA har också flera barn lagts in på sjukhus efter att deltavarianten dykt upp i landet. Forskare understryker dock att det är för tidigt att dra någon slutsats om deltavarianten orsakar ett allvarligare sjukdomsförlopp bland barn jämfört med tidigare varianter.

Deltavarianten och symptom

Deltavarianten har andra symtom

Brittiska patienter rapporterar också in andra symtom vid smitta av deltavarianten.

De vanligaste symtomen på coronaviruset har länge varit:

  • Feber
  • Torr hosta
  • Trötthet
  • Nedsatt eller förlust av smak- och luktsinne

De vanligaste symtomen vid den nya deltavarianten ser ut att vara:

  • Feber
  • Sjukdomskänsla
  • Muskelömhet
  • Rinnande näsa
  • Huvudvärk
  • Ont i halsen

Det är i synnerhet den rinnande näsan som väcker uppseende, eftersom det inte tidigare har förknippats med covid-19.

Symtomen på deltavarianten innebär också att smitta kan likna en kraftig förkylning bland dem som drabbas av ett lindrigare sjukdomsförlopp.

Läkare uppmanar därför alla att låta sig testas om man upplever förkylningssymtom.

Genetisk drift kännetecknas av små naturliga mutationer i viruset, som över tid utvecklas till en ny variation och förvirrar immunförsvaret. Den genetiska driften är även orsaken till att många upplever att de råkar ut för influensan flera gånger under en samma säsong.

Coronavirus tränger in i cellen med ett spikprotein som binder till receptorn
© Shutterstock/Lasse Alexander Lund-Andersen

Virus tränger in i cellen

En viruspartikel tränger in i kroppens celler. Viruset överför en sträng koder bestående av genetiskt material kallat rna till cellen.

Viruspartiklar kopieras i en cell, varpå mutationer uppstår
© Shutterstock/Lasse Alexander Lund-Andersen

Kod tar över cellen

Rna-koden tar över cellens kärna, avläser koden och använder den som utgångspunkt i bildandet av nya viruskopior.

Coronaviruset är muterat och har fått nya egenskaper i det receptorbindande området på ytproteinerna
© Shutterstock/Lasse Alexander Lund-Andersen

Kopiering orsakar fel

I kopieringen kan det emellanåt uppstå små fel i koden, kallade mutationer, som exempelvis kan förändra nya viruspartiklars förmåga att tränga in i celler.

Deltavarianten och vacciner

Deltavarianten är mer motståndskraftig mot vacciner

Studier visar att coronavacciner inte är lika effektiva mot deltavarianten jämfört med tidigare varianter.

Deltavarianten kan exempelvis lättare smitta människor och göra dem sjuka om de enbart har fått den första av de två vaccindoserna.

Dessutom kan färdigvaccinerade personer i högre grad smittas av deltavarianten – men oftast bara med lindriga eller inga symptom alls. De allra flesta som är inlagda på sjukhus med deltavarianten är ovaccinerade.

Här är de preliminära studierna av vaccinernas effekt mot deltavarianten.

Pfizer/BioNTech-vaccinet och delta-varianten

Enligt en engelsk studie från maj månad ger Pfizer/BioNTech-vaccinen 33 procents skydd mot deltavarianten tre veckor efter den första injektionen. Den siffran låg på 50 procent i förhållande till den brittiska coronavarianten.

Två veckor efter den andra injektionen ger Pfizer/BioNTech-vaccinet dock markant ökat skydd mot deltavarianten. Det visar en ännu inte kollegiegranskad analys.

Nya siffror från Israel, där stora delar av befolkningen har vaccinerats med Pfizer/BioNTech-vaccinet, visar också att vaccinet har minskad effekt mot varianten. Där uppskattas effektiviteten efter två injektioner att ligga på 64 procent.

Det innebär att vaccinet inte blockerar sjukdomen fullt ut, men allt tyder på att den fortfarande ger skydd mot allvarlig sjukdom, sjukhusvård och död.

De israeliska siffrorna kommer med vissa reservationer. Dessa data har samlats in under en kort period och resultaten har inte publicerats så att andra hälsomyndigheter har kunnat granska dem.

En mindre kanadensisk studie, som ännu inte har kollegiegranskats, målar upp en lite mer positiv bild av Pfizer/BioNTech-vaccinets skydd mot deltavarianten. I den visar resultaten att skyddet efter en injektion ligger på 57 procent och på 87 procent efter den andra injektionen.

Modernavaccinet och deltavarianten

Enligt läkemedelsföretaget Moderna skyddar deras vaccin även mot deltavarianten. Den slutsatsen kommer efter att Moderna undersökt blodet från vaccinerade individer och enbart kunna observera en "lätt minskning av neutraliserande egenskaper". Modernas studie väntar på att referatgranskas.

En amerikansk studie, som också inväntar referatgranskning, har observerat samma trend och utser Moderna som det vaccin som bäst skyddar mot deltavarianten. Studien omfattade 50 000 personer och resultaten visar att Moderna skyddar till 76 procent mot infektion. I studien skyddade Pfizer endast till 46 procent efter andra vaccindosen.

Enligt en kanadensisk studie leder Moders vaccin i allmänhet också till en starkare reaktion från immunsystemet – och detta särskilt bland äldre personer – än vad Pfizers gör. Även den kanadensiska studien väntar på att referatgranskas.

AstraZeneca-vaccinet och deltavarianten

Den engelska studie som visade att Pfizer/BioNTech-vaccinet gav nedsatt skydd efter både första och andra injektionen, undersökte även AstraZeneca-vaccinet, vilket är det många engelsmän har fått.

Resultaten visade att AstraZeneca-vaccinet – precis som Pfizer/BioNTech-vaccinet – ger ett skydd på 33 procent mot deltavarianten tre veckor efter den första injektionen. Två veckor efter den andra injektionen hade skyddet ökat, om än inte i lika hög grad som efter Pfizer/BioNTech-vaccinet.

Johnson & Johnson-vaccinet och deltavarianten

Likt Moderna har Johnson & Johnson testat sitt vaccins effektivitet mot deltavarianten, och enligt deras resultat, som ännu inte kollegiegranskats, ger vaccinet ett gott skydd.

De skriver till och med att de ser ett immunförsvar som är bättre än det de observerade i samband med den sydafrikanska varianten.

Deltavariant och flockimmunitet

Eftersom vaccinerna inte kan förhindra smitta med deltavarianten innebär detta att coronasmittan kommer att fortsätta cirkulera i samhället.

Därför tror flera forskare, däribland professor Sir Andrew Pollard vid Oxford Vaccine Group, att det kommer att bli svårt att uppnå flockimmunitet mot coronavirus.

"Deltavarianten kommer fortsätta att smitta personer som är vaccinerade. Det innebär att alla som ännu inte har vaccinerats kan utsättas för viruset och att vi inte har något som helt kan stoppa smittan", säger Sir Andrew Pollard.

Flockimmunitet uppstår när en stor andel av befolkningen är immun mot smitta av en infektionssjukdom och därför inte kan föra smittan vidare till den del av befolkningen som inte är immun.

Hur stor del av befolkningen som behöver vara immun beror på vilken sjukdom det rör sig om.