Deltavarianten

Deltavarianten ökar risken för ett svårt sjukdomsförlopp

En ny coronavariant sprids i Sverige. Den är mer smittsam. Den är mer motståndskraftig gentemot vacciner. Och den fördubblar risken att behöva vårdas på sjukhus.

En ny coronavariant sprids i Sverige. Den är mer smittsam. Den är mer motståndskraftig gentemot vacciner. Och den fördubblar risken att behöva vårdas på sjukhus.

Shutterstock

Deltavarianten dominerar i Sverige

Smittan med en ny coronavariant – den så kallade deltavarianten eller den indiska varianten – befinner sig på frammarsch.

Deltavarianten har observerats i 130 länder och är nu den dominerande varianten i världen, vilket väcker stor oro.

Enligt preliminära uppskattningar är deltavarianten nämligen 50-64 procent mer smittsam än den brittiska varianten - även kallad alfavarianten. Och den brittiska varianten är i sig 50 procent mer smittsam än den variant som drabbade oss i mars 2020.

Dessutom visar studier att deltavarianten även har andra oroväckande egenskaper.

Person inlagd till följd av coronaviruset

© Shutterstock

Fakta om deltavarianten

  • Namn: Deltavarianten, den indiska varianten eller B.1.617.2.
  • Ursprung: Varianten kommer från Indien och började spridas i början av mars 2021.
  • Spridning: 130 länder hittills.
  • Smittsamhet: 50–64 procent mer smittsam än den brittiska varianten.
  • Andra kännetecken: Mer motståndskraftig mot vacciner och har en avvikande symtombild gentemot tidigare varianter.

Deltavariant och coronaförlopp

Deltavarianten kan ge ett svårare coronaförlopp

En studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet påpekar också att deltavarianten ökar risken för att en smittade får behov av vård på sjukhus.

I Skottland, där deltavarianten är dominant har forskare analyserat data från 5,4 miljoner människor och resultaten visar att den nya varianten fördubblar risken att behöva läggas in på sjukhus.

Rapporter från sjukhus runt om i världen visar på samma utveckling.

I den kinesiska storstaden Guangzhou, där deltavarianten också ökar, rapporterar läkare exempelvis om att upp emot tolv procent av de smittade blir allvarligt sjuka inom loppet av tre-fyra dagar. Tidigare låg siffran på omkring två-tre procent.

Läkarna berättar också att mängden virus i de smittades kroppar ökar snabbare än vid smitta av de andra varianterna. Den minskar dessutom långsammare.

I USA har också flera barn lagts in på sjukhus efter att deltavarianten dykt upp i landet. Forskare understryker dock att det är för tidigt att dra någon slutsats om deltavarianten orsakar ett allvarligare sjukdomsförlopp bland barn jämfört med tidigare varianter.

Deltavarianten och symptom

Deltavarianten har andra symtom

Brittiska patienter rapporterar också in andra symtom vid smitta av deltavarianten.

De vanligaste symtomen på coronaviruset har länge varit:

  • Feber
  • Torr hosta
  • Trötthet
  • Nedsatt eller förlust av smak- och luktsinne

De vanligaste symtomen vid den nya deltavarianten ser ut att vara:

  • Feber
  • Sjukdomskänsla
  • Muskelömhet
  • Rinnande näsa
  • Huvudvärk
  • Ont i halsen

Det är i synnerhet den rinnande näsan som väcker uppseende, eftersom det inte tidigare har förknippats med covid-19.

Symtomen på deltavarianten innebär också att smitta kan likna en kraftig förkylning bland dem som drabbas av ett lindrigare sjukdomsförlopp.

Läkare uppmanar därför alla att låta sig testas om man upplever förkylningssymtom.

Genetisk drift kännetecknas av små naturliga mutationer i viruset, som över tid utvecklas till en ny variation och förvirrar immunförsvaret. Den genetiska driften är även orsaken till att många upplever att de råkar ut för influensan flera gånger under en samma säsong.

Coronavirus tränger in i cellen med ett spikprotein som binder till receptorn
© Shutterstock/Lasse Alexander Lund-Andersen

Virus tränger in i cellen

En viruspartikel tränger in i kroppens celler. Viruset överför en sträng koder bestående av genetiskt material kallat rna till cellen.

Viruspartiklar kopieras i en cell, varpå mutationer uppstår
© Shutterstock/Lasse Alexander Lund-Andersen

Kod tar över cellen

Rna-koden tar över cellens kärna, avläser koden och använder den som utgångspunkt i bildandet av nya viruskopior.

Coronaviruset är muterat och har fått nya egenskaper i det receptorbindande området på ytproteinerna
© Shutterstock/Lasse Alexander Lund-Andersen

Kopiering orsakar fel

I kopieringen kan det emellanåt uppstå små fel i koden, kallade mutationer, som exempelvis kan förändra nya viruspartiklars förmåga att tränga in i celler.

Deltavarianten och vacciner

Deltavarianten är mer motståndskraftig mot vacciner

Studier visar att coronavacciner inte är lika effektiva mot deltavarianten jämfört med tidigare varianter.

Deltavarianten kan exempelvis lättare smitta människor och göra dem sjuka om de enbart har fått den första av de två vaccindoserna.

Dessutom kan färdigvaccinerade personer i högre grad smittas av deltavarianten – men oftast bara med lindriga eller inga symptom alls. De allra flesta som är inlagda på sjukhus med deltavarianten är ovaccinerade.

Här är de preliminära studierna av vaccinernas effekt mot deltavarianten.

Pfizer/BioNTech-vaccinet och delta-varianten

Enligt en engelsk studie från maj månad ger Pfizer/BioNTech-vaccinen 33 procents skydd mot deltavarianten tre veckor efter den första injektionen. Den siffran låg på 50 procent i förhållande till den brittiska coronavarianten.

Två veckor efter den andra injektionen ger Pfizer/BioNTech-vaccinet dock markant ökat skydd mot deltavarianten. Det visar en ännu inte kollegiegranskad analys.

Nya siffror från Israel, där stora delar av befolkningen har vaccinerats med Pfizer/BioNTech-vaccinet, visar också att vaccinet har minskad effekt mot varianten. Där uppskattas effektiviteten efter två injektioner att ligga på 64 procent.

Det innebär att vaccinet inte blockerar sjukdomen fullt ut, men allt tyder på att den fortfarande ger skydd mot allvarlig sjukdom, sjukhusvård och död.

De israeliska siffrorna kommer med vissa reservationer. Dessa data har samlats in under en kort period och resultaten har inte publicerats så att andra hälsomyndigheter har kunnat granska dem.

En mindre kanadensisk studie, som ännu inte har kollegiegranskats, målar upp en lite mer positiv bild av Pfizer/BioNTech-vaccinets skydd mot deltavarianten. I den visar resultaten att skyddet efter en injektion ligger på 57 procent och på 87 procent efter den andra injektionen.

Modernavaccinet och deltavarianten

Enligt läkemedelsföretaget Moderna skyddar deras vaccin även mot deltavarianten. Den slutsatsen kommer efter att Moderna undersökt blodet från vaccinerade individer och enbart kunna observera en "lätt minskning av neutraliserande egenskaper". Modernas studie väntar på att referatgranskas.

En amerikansk studie, som också inväntar referatgranskning, har observerat samma trend och utser Moderna som det vaccin som bäst skyddar mot deltavarianten. Studien omfattade 50 000 personer och resultaten visar att Moderna skyddar till 76 procent mot infektion. I studien skyddade Pfizer endast till 46 procent efter andra vaccindosen.

Enligt en kanadensisk studie leder Moders vaccin i allmänhet också till en starkare reaktion från immunsystemet – och detta särskilt bland äldre personer – än vad Pfizers gör. Även den kanadensiska studien väntar på att referatgranskas.

AstraZeneca-vaccinet och deltavarianten

Den engelska studie som visade att Pfizer/BioNTech-vaccinet gav nedsatt skydd efter både första och andra injektionen, undersökte även AstraZeneca-vaccinet, vilket är det många engelsmän har fått.

Resultaten visade att AstraZeneca-vaccinet – precis som Pfizer/BioNTech-vaccinet – ger ett skydd på 33 procent mot deltavarianten tre veckor efter den första injektionen. Två veckor efter den andra injektionen hade skyddet ökat, om än inte i lika hög grad som efter Pfizer/BioNTech-vaccinet.

Johnson & Johnson-vaccinet och deltavarianten

Likt Moderna har Johnson & Johnson testat sitt vaccins effektivitet mot deltavarianten, och enligt deras resultat, som ännu inte kollegiegranskats, ger vaccinet ett gott skydd.

De skriver till och med att de ser ett immunförsvar som är bättre än det de observerade i samband med den sydafrikanska varianten.

Deltavariant och flockimmunitet

Eftersom vaccinerna inte kan förhindra smitta med deltavarianten innebär detta att coronasmittan kommer att fortsätta cirkulera i samhället.

Därför tror flera forskare, däribland professor Sir Andrew Pollard vid Oxford Vaccine Group, att det kommer att bli svårt att uppnå flockimmunitet mot coronavirus.

"Deltavarianten kommer fortsätta att smitta personer som är vaccinerade. Det innebär att alla som ännu inte har vaccinerats kan utsättas för viruset och att vi inte har något som helt kan stoppa smittan", säger Sir Andrew Pollard.

Flockimmunitet uppstår när en stor andel av befolkningen är immun mot smitta av en infektionssjukdom och därför inte kan föra smittan vidare till den del av befolkningen som inte är immun.

Hur stor del av befolkningen som behöver vara immun beror på vilken sjukdom det rör sig om.