1. Kan coronaviruset bli mer dödligt genom mutation?
DETTA VET VI:
Sedan coronapandemin började härja har forskare noga följt hur snabbt coronaviruset SARS-CoV-2 muterar – och hur mutationerna förändrar virusets egenskaper.
Mänskliga gener består av dna, som i sin tur består av två strängar. Ett coronavirus består av en lång kod av enkelsträngat rna. Varje gång koden överförs till nya viruspartiklar uppstår ett fel i kopian som över tiden kan förvandlas till faktiska mutationer.
De senaste studierna visar att coronaviruset muterar långsammare än andra rna-virus. Varje månad uppstår två fel i den 29 903 bokstäver långa koden, vilket är cirka hälften så snabbt som influensavirus och en fjärdedel så snabbt som hiv.
Coronavirus använder proteiner för att invadera våra celler
1. Speciellt protein öppnar våra celler
Det är det så kallade taggproteinet (spike-protein) på coronavirusets yta som gör den till en mästare i att invadera kroppen. Taggproteinet fungerar nämligen lite som en universalnyckel som kan öppna våra celler.
2. Virus sprider sitt rna
När viruset har trängt in i våra celler med hjälp av taggproteinet sprider det sitt arvsmaterial – rna. Därefter använder viruset våra celler som en slags fabrik för att massproducera sig själv. Och då bliv vi sjuka.
För närvarande härjar en variant av SARS-CoV-2 som kallas G614 i större delen av världen. En mutation i de så kallade taggproteinerna gör G614 bättre på att tränga in i cellerna, vilket gör det mer smittsamt. Samtidigt är den uppenbarligen lika dödlig som den ursprungliga varianten från Wuhan.
DETTA VILL VI GÄRNA VETA:
Trots virusets stabilitet har forskare kartlagt drygt 12 000 mutationer i coronavirusets genom. Nu pågår ett gigantiskt arbete med att avgöra betydelsen av de mest väsentliga mutationerna.
Sammantaget kan SARS-CoV-2 muteras i två riktningar:
- Mer dödligt, men mindre smittsamt.
- Mer smittsamt, men mindre dödligt.
Erfarenheten från andra coronavirus visar att det sistnämnda ofta är fallet.
Vissa studier tyder på att den dominerande varianten G614 gör coronaviruset till ett enklare mål för ett vaccin.
2. Skyddar flockimmunitet mot smitta?
En person som smittats av coronaviruset smittar i genomsnitt 2,5 personer. Tio personer med COVID-19 smittar således 25 personer, som därefter smittar 62,5 personer och så vidare. Med flockimmunitet kommer betydligt färre kunna sprida sjukdomen vidare.
DETTA VET VI:
Begreppet flockimmunitet har bitvis varit ett skällsord i debatten om att bekämpa coronaviruset eftersom vägen till immunitet i samhället förväntas kräva att mellan 60 och 70 procent av befolkningen behövde smittas – och att hundratusentals personer därför skulle dö.
En ny studie visar dock att flockimmunitet kan uppnås när cirka 43 procent av befolkningen har varit infekterade av coronaviruset.
Det beror bland annat på att de mest socialt aktiva blir smittade och immuna först. Resten av befolkningen kommer i kontakt med färre människor och därmed minskar reproduktionstalet – det genomsnittliga antalet personer som en COVID-19-drabbad smittar.
Högst upp se du ett samhälle, där ingen är immun mot sjukdomen. I mitten finns några som är immuna och skyddar sig själva och därmed andra mot utbrottet. Längst med är en kritisk andel av befolkningen immuna och sjukdomen hindras från att spridas.
Beräkningar visar att mellan tio och 20 procent av befolkningen står för 80 procent av smittan.
I slutet av juni var 18,7 procent av befolkningen i en förort till Stockholm immuna. Den höga andelen – kombinerad med förbud för allmänna sammankomster – kan förklara varför Sverige under början av hösten har haft ett lågt smittryck i jämförelse med andra länder.
DETTA VILL VI GÄRNA VETA:
Olika åldersgrupper har olika antal genomsnittliga dagliga kontakter. Exempelvis har 5-19-åringar i genomsnitt cirka 15-18 dagliga kontakter, medan personer över 70 år har färre än sju kontakter per dag. Forskare arbetar med att uppskatta vad skillnaden innebär för smittspridningen – och därmed när flockimmunitet kan uppnås.
Andra forskare försöker kartlägga betydelsen av att de så kallade superspridarna tas bort ur ekvationen först. Kanske är flockimmunitet lättare att nå än vad man först antagit.
3. Hur illa smittar coronaviruset?
DETTA VET VI:
Tidigt under pandemin blev det klart att man smittas med COVID-19 via två kanaler:
- Droppsmitta från nära fysisk kontakt
- Droppsmitta på ytor
Försök har också visat att rop, sång och flåsande andedräkt sprider fler viruspartiklar, vilket är orsaken till att exempelvis nattklubbar och gym har varit stängda på många ställen i världen.
För COVID-19 uppskattas reproduktionstalet – genomsnittligt antal personer som en COVID-19-drabbad smittar – just nu vara mellan två och sex. En vanlig förkylning ligger på mellan två och tre.
Forskarna vet nu också att risken för att bli smittat ökar:
- ju närmare du befinner dig en smittad person, och…
- ju längre tid du spenderar med en smittad person
Vanligtvis smittar personer som uppvisar symptom, men det kan också ske via de 40-80 procent som är smittade utan att uppvisa symptom.
En studie uppskattar att 80 procent smittas av personer utan symptom eller innan de upplever symptom. Procentsatsen är dock svår att avgöra exakt eftersom det kräver en enorm översikt över infektionskedjor.
DETTA VILL VI GÄRNA VETA:
Mycket om coronavirusets smittväg är fortfarande okänt.
Det pågår exempelvis en debatt om smittan även kan vara luftburen, vilket 239 forskare i ett öppet brev har uppmanat Världshälsoorganisationen WHO att erkänna.
Se viruspartiklar sprida sig i en matvarubutik minut för minut:
De största dropparna från nysningar och hostar innehåller flest coronaviruspartiklar, men faller också till marken snabbast. I spottdroppar på mellan 0,7 och 10 mikrometer – så kallade aerosoler – kan coronaviruset hänga kvar i luften och tränga igenom de flesta munskydd.
Samtidigt är det fortfarande oklart hur stor roll årstiderna spelar för viruspartiklarnas förmåga att överleva utan en mänsklig värd – och om lägre överlevnadsförmåga i varmare väder även leder till färre antal smittade.
Slutligen är det oklart om viruspartiklar även kan överföras via avföring och dålig handhygien.
4. Vilka följdverkningar får COVID-19?
Upp emot 90 procent av tidigare coronasmittade upplever biverkningar som exempelvis trötthet. Fenomenet är också känt efter andra virusinfektioner som influensa.
DETTA VET VI:
”Jag kan inte vara uppe ur sängen mer än tre timmar åt gången, det bränner hela tiden i mina armar och ben som om de har injicerats med sichuanpeppar.” Så skrev den brittiske epidemiprofessorn Paul Garner i ett blogginlägg 95 dagar efter det att han hade smittats av coronaviruset.
Sedan dess har en stor del av allt fokus hamnat på den långa lista av följdverkningar som plågar kroppen lång tid efter att sjukdomen har försvunnit, exempelvis andningssvårigheter, nedsatt koncentration, trötthet och smärta.
Även patienter med milda eller inga symptom drabbas.
Se hur COVID-19 härjar i kroppen på sikt:
En del av biverkningarna uppstår exempelvis på grund av att ärrvävnad gör lungvävnaden stelare och försämrar förmågan att ta upp syre.
En enkät från Sydkorea avslöjade att nio av tio patienter upplevde följdverkningar, vanligtvis i form av trötthet och koncentrationsbesvär. Andra fick mentala problem eller förlorade smak- och luktsinnet.
DETTA VILL VI GÄRNA VETA:
Även om forskare har fått upp ögonen för följdverkningar saknas det fortfarande kunskap om hur och varför komplikationerna uppstår och om allvarligare sjukdomar utvecklas senare.
Exempelvis tyder en studie på att COVID-19-patienter har en högre risk för att utveckla diabetes, men det är fortfarande inte definitivt bevisat.
På sikt ska forskning också avslöja hur följdverkningarna på bästa sätt ska upptäckas och behandlas.
5. Hur länge är du immun efter sjukdomen?
DETTA VET VI:
De första konkreta exemplen på coronasmittade som smittas igen har registrerats. Efter mellan tre och fem månader drabbades fyra patienter på nytt.
Därmed har forskarna fått den första inblicken i hur länge immuniteten efter en infektion med coronavirus faktiskt varar.
De nämnda exemplen kan dock röra sig om undantagsfall, och immuniteten förväntas i genomsnitt vara längre.
Enkelt förklarat innebär immunitet att kroppen efter en infektion kan känna igen och utrota de viruspartiklar som orsakar sjukdomen.
Om partiklarna tränger sig in i kroppen och försöker smitta personen på nytt kommer immunförsvaret skicka ut ämnen, exempelvis antikroppar och så kallade T-celler, för att bekämpa viruset.
DETTA VILL VI GÄRNA VETA:
Även om de första exemplen på återsmitta har identifierats är det fortfarande för tidigt att säga hur länge immuniteten varar.
En fingervisning kommer från övriga coronavirus - det finns nämligen flera. De coronavirus som orsaker vanliga förkylningar glömmer kroppen vanligtvis efter några få månader.
En annan ledtråd kommer från studier av 176 taiwanesiska patienter efter utbrottet av SARS år 2003. Även SARS orsakades av ett coronavirus som är nära besläktat med SARS-CoV-2.
Under två år visade blodprov höga koncentrationer av de så kallade antikropparna. Därefter bleknade kroppens minne. Forskarna uppskattar därför att immunitet mot SARS har en livslängd på cirka tre år.
Studier har visat att vissa smittade med milda symptom endast utvecklade ytterst få antikroppar. Det är ännu okänt vilken betydelse det har för immuniteten.
6. Kan en vaccin slå ut pandemin?
Forskare har sannolikt lyckats få fram ett vaccin på nio månader. Vanligtvis tar det tio år.
DETTA VET VI:
Fem vaccin befinner sig i nuläget i det sista och avgörande Fas 3-testet som ska avgöra om vaccinen fungerar och är säkra att ge till stor del av befolkningen.
Under testfaserna har flera av vaccinen visat goda resultat.
Det råder bred enighet om att ett vaccin är ett effektivt medel för att snabbt uppnå flockimmunitet. Men samtidig varnar WHO från att man ska betrakta vaccinet som ett undermedel som genom ett trollslag får pandemin att försvinna.
Så här fungerar ett vaccin
Första immunreaktionen
Vaccin består av döda eller levande delar av ett virus eller en bakterie. Immunsystemet reagerar genom att bygga upp antikroppar som bekämpar sjukdomen, samt minnesceller som kommer ihåg den till nästa gång.
Andra immunreaktionen
När kroppen träffar på samma virus eller bakterie igen, så identifierar immunsystemet den omedelbart och producerar de antikroppar som bekämpar dem.
En beräkning visar att ett coronavirusvaccin måste skydda minst 70 – kanske närmare 80 – procent av befolkningen mot smitta innan man kan skrota kraven på de fysiska avstånden.
I jämförelse skyddar mässlingsvaccinet 95-98 procent och influensavaccinet 20-60 procent.
Om ett vaccin är effektivt till 50 procent – det vill säga att det förhindrar smitta hos 50 av 100 personer – kan det bli godkänt i USA. De resterande 50 procenten kommer i bästa fall vara skyddade till en viss grad vilket gör att sjukdomen blir mildare.
På sikt skulle ett vaccin som är effektivt till 50 procent kunna öppna upp samhället allteftersom flockimmuniteten ökar. Men under en lång övergångsperiod behöver smittan följas på nära håll med hjälp av masstest – och hållas nere med hjälp av restriktioner. En avgörande faktor är också hur många som vägrar att ta vaccinet.
DETTA VILL VI GÄRNA VETA:
Först och främst är det avgörande att veta hur effektivt vaccinet skyddar. Därefter är det viktigt att veta hur länge det verkar. Vissa forskare anser att vaccin kan utvecklas för att skydda i högst fem år, men att virusets relativt långsamma mutation i sin tur är en fördel.
Vad vaccinen skyddar mot är också avgörande. Många typer av vaccin är under utveckling och tydligen strävar de främst efter att förbereda patienters immunsystem på SARS-CoV-2, så att patienten inte blir sjuk av infektionen. Men patienten kommer troligen fortfarande att bilda viruspartiklar och sprida dem – i varje fall teoretiskt sett.
I Australien har HPV-vaccinet i princip utrotat livmoderhalscancer just eftersom det inte angriper cancer utan istället de könsvårtor som ligger bakom sjukdomen.
Det är ännu okänt när de första vaccinen är klara – kanske i början av 2021.