"Patient 1" för coronavirusets smittspridning i Norditalien var en 38-årig maratonlöpare, som låg i koma i tre veckor.
Sjukdomsförloppet blåste liv i en seglivad myt om att den fysiska pressen från hård träning bryter ned immunförsvaret och gör kroppen sårbar för hot utifrån, som nu coronaviruset.
Men den föreställningen ifrågasätts i dessa dagar.
En stor metastudie från 2018 visar att maratonlöpares mottaglighet för sjukdomar efter löpning huvudsakligen baseras på löparnas egna uppfattningar.
Det har visat sig att maratonlöpare tvärtom har färre sjukdagar i genomsnitt.
Inom forskningsområdet träningsimmunologi – som undersöker hur motion påverkar immunsystemets förmåga att övervinna sjukdomsframkallande organismer – visar de flesta vetenskapliga studierna att ett starkt immunförsvar hänger nära ihop med fysisk hälsa.
Motion förflyttar vita blodceller och motverkar stress
Träning hjälper enligt studier blodomloppet på traven och transporterar runt vita blodceller i kroppen bättre. Det är vita blodceller som har till uppgift att identifiera och gå till angrepp mot exempelvis viruspartiklar i kroppen.
Men passivitet gör däremot de vita blodcellerna stillastående och har därmed motsatt effekt.
Träning reducerar även stresshormoner som kortisol i kroppen, vilka kan försvaga kroppens immunförsvar.
Experter rekommenderar måttlig träning
Effekten av hård träning är fortfarande omdiskuterad. En genomgång av 24 656 dödsfall under Hongkonginfluensan 1998 visade att passiva personer och personer som tränade mer än fem gånger i veckan var överrepresenterade i statistiken.
Måttlig träning cirka tre gånger i veckan eller 20–30 minuter om dagen har i försök med möss reducerat antalet viruspartiklar i en senare infektion. I ett liknande försök överlevde 82 procent av de möss som tränade måttligt under en period med influensasmitta. Bara 43 av de stillasittande mössen och 30 procent av de möss som tränade hårt överlevde.
Experter rekommenderar personer med en inaktiv livsstil att röra sig mer – exempelvis genom att börja med cykling, promenader, trädgårdsarbete, aerobics – under karantänperioden, men utan att överanstränga sig.
Andra bör i möjligaste mån bibehålla den träningsmängd de är vana vid, för att bibehålla kroppens stridsberedskap mot coronasmittan. Se till att hålla minst två meters avstånd till andra personer.