Coronamutanter från bland annat England, Sydafrika och Brasilien har stulit rubrikerna på senare tid. Just nu är forskarna speciellt uppmärksamma på en variant som tros ha uppstått i Sydafrika för att sedan sprida sig till länder i hela Europa.
Rädslan för den sydafrikanska varianten, 501Y.V2, beror på en mutation som eventuellt kan göra vacciner mindre effektiva mot viruset.
📻 Lyssna på varför utvecklingen bekymrar toppforskare:
Forskarna är vaksamma – främst av två anledningar:
1. Mutationer kan dra ut på pandemiförloppet
Mutationerna i 501Y.V2 ser ut att…
- Öka smittsamheten med 50 procent
- Göra vacciner mindre effektiva
- Öka risken för återsmitta hos tidigare smittade
Smittsamheten är i sig själv ett högaktuellt problem, eftersom fler måste vaccineras för att uppnå flockimmunitet.
Men särskilt en kritisk mutation – E484K – i det så kallade spikeproteinet, ser ut att undvika några av de antikroppar, som ett vaccin eller tidigare sjukdom bildar. Därmed kan varianten minska vaccinernas effektivitet, som annars ligger på ända upp emot 95 procent av de vaccinerade just nu.
Ingen av faktorerna ovan visar tecken på att kunna starta om epidemin, vilket man fruktade i samband med minkvarianten som hittades i Danmark i fjol.
Men totalt sett kan mutationerna lägga krokben på vaccininsatsen, förlänga behovet av restriktioner och dra ut på pandemiförloppet.
2. Vissa villkor kan påskynda mutationer
Influensaviruset bakom Spanska sjukan, som härjade för 100 år sedan, blev efter de första våldsamma utbrotten mer harmlöst med tiden.
Forskare trodde att SARS-CoV-2 skulle bete sig likadant, men nu ser mutationerna ut att göra viruset mer smittsamt och bättre på att undvika immunförsvaret.
SARS-CoV-2 muterar långsamt jämfört med exempelvis influensavirus, och därför tror forskare att det kommer att ta år innan viruset har muterat tillräckligt mycket för att undkomma vaccinerna helt.
Därför har det höga antalet mutationer i bland annat den sydafrikanska varianten – åtta mutationer bara i spikeproteinet – överraskat forskarna.
Problemet kan uppstå när speciella villkor gör att mutationer massproduceras på exempelvis minkfarmar eller i en enda immunförsvagad patient, vilket man tror är fallet med den engelska varianten.
Så här muterar virus:
Mutationstyp #1 - Genetisk variation
Små mutationer uppstår i viruset
Ett virus gener förändras konstant i mindre grad.
Mutationerna skapar en ny variant
Därför ackumulerar det med tiden alltfler mutationer och förr eller senare utvecklas till en ny variant av det ursprungliga viruset.
Mutationstyp #2 - Genetisk förskjutning
Virus angriper celler
Två eller flera virus angriper en cell.
Virusets rna kopieras
Virusets rna kopieras inuti cellens kärna.
Ett nytt virus uppstår
Detta ger upphov till ett nytt virus med egenskaper från de ursprungliga virusen.
Det bästa försvaret mot ytterligare mutationer är att vaccinera så många som möjligt så fort som möjligt. Därför ligger vi i kapplöpning med tiden – och därför ser vi bekymrade virologer och epidemiologer i medierna för tillfället.
Den goda nyheten: Vacciner verksamma mot delar av sydafrikansk variant
Amerikanska Center for Disease Control och läkemedelstillverkare tror att vaccinerna fortfarande är effektiva mot den sydafrikanska varianten trots mutationen.
Forskare är i färd med att grundligt undersöka huruvida varianten låter sig påverkas av vaccinerna eller inte.
De resultat man har fått fram hittills tyder på att Pfizer-vaccinet är verksamt mot några av mutationerna, men E484K har ännu inte studerats närmare.
Skulle coronaviruset mutera i en mer oroväckande riktning, så är forskarna redan ett steg före. Under ett års tid har forskare utrustat andra virus med flera muterade versioner av spikeproteinet i SARS-CoV-2 för att se hur blod från en covid-19-patient bekämpar olika mutationer.
Därför vet forskarna vilka mutationer de ska vara särskilt uppmärksamma på.
Pfizer har rapporterat att de under på sex veckor kan justera sitt vaccin så att de är bättre inriktade på att bekämpa nya mutationer.