Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Därför drömmer du mer under coronakrisen

Annorlunda, bisarra och i högsta grad levande situationer utspelas varje natt i drömmarnas land, medan coronakrisen pågår. Nu reder forskare ut hur den lilla viruspartikeln påverkar hjärnan när vi sover.

Shutterstock

En person var James Bond för en natt. På en kvinna växte det ut kaktusar på henne ben. Många flyr på dramatiska sätt från synliga och osynliga fiender.

Under hashtaggen #pandemicdreams berättar Twitteranvändare om en drömvärld som under coronakrisen har blivit mycket mer färgrikt, detaljerat och bisarrt än vanligt.

Ett flertal enkäteroch undersökningar av coronavirusets inflytande på drömmarna är på väg, och i nuläget tillsammans ritar deras resultat en bild av de spår, som viruset sätter i drömmarnas värld.

Studiernas omedelbara slutsatser är:

  • Vi drömmer mer
  • Drömmarna är mer färgglada
  • Vi minns drömmarna i större utsträckning

Händelser präglar drömmarna

Psykologer världen över bekräftar bilden från sociala medier och bloggar: Coronasituationen leder till ökad drömaktivitet. De exakta orsakerna är oklara, men tidigare studier har visat att vi drömmer mest, när hjärnan bearbetar kraftig psykisk påverkan från nya händelser.

Just nu visar sammanställningar från exempelvis England en högre ångest- och stressnivå hos befolkningen, vilket kan vara en anledning till de många levande drömmarna.

Du är inte ensam – hör hur märkliga drömmar översvämmar internet:

Coronakrisen skapar filmiska drömmar

Gemensamt för alla genomförda undersökningar är att respondenterna också berättar om mer livliga och spännande drömmar. Liknande effekter har visat sig i befolkningar efter naturkatastrofer och krig.

Forskare gissar att de närmast filmiska drömmarna både kan bero på mer sömn och mindre sömn. De som sover mer kommer längre ned i en sömnfas kallad REM-sömn, där speciellt hjärnans visuella och känsloreglerande centrum aktiveras.

De som sover mindre upplever en så kallad rebound i sin REM-sömn, då fasen [kompenserar](https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1053810017302271 {"target":"_blank","rel":"follow"} sömnbristen genom att öka intensiteten i drömmarna.

Det dyker även upp gamla vänner, platser och händelser i coronadrömmarna. Drömmar är normalt en avspegling av upplevelser från föregående dag, men studier har visat att perioder med begränsad aktivitet och social interaktion – exempelvis under isolering – tvingar det omedvetna att dyka ned efter djupare minnen.

Nattens upplevelser blir tydligare

Bland respondenterna i en fransk studie upplevde 35 procent att de i högre grad kom ihåg sina drömmar och 15 procent upplevde att deras drömmar var mer negativa.

Svaren i en italiensk studie tyder på att personer – speciellt hos dem som befinner sig på sjukvårdens frontlinje – upplveer fler mardrömmar och många uppvaknanden, kallade parasomni. Tillståndet kan enligt tidigare studier påverka förmågan att återge drömmar.

Drömminnena kan också bero på att en del personer helt enkelt sover mer och vaknar upp lugnare.

Skam och rädsla för corona fyller drömmar

Enkätundersökningarna ska försöka hitta en röd tråd mellan coronadrömmarna, men redan nu är det klart att coronaviruset sätter ett direkt eller indirekt avtryck i drömmarna, förklarar psykologen Deirdre Barrett från Harvard Medical School för National Geographic.

I drömmar ersätts coronaviruset ofta av en synlig rädsla, såsom insekter.

© Shutterstock

För många i sjukvården handlar drömmarna om att rädda människoliv, men andras omedvetna byter ut viruset mot irrationella hot som insekter, zombier och monster. Andra upplever skamfulla scenarier, där toalettpappret tar slut i ett offentligt sammanhang eller där de kämpar för att hamstra viktiga hjälpmedel.

Men oavsett innehållet kan drömmarna vara ett friskhetstecken. Studier visar att REM-sömnen är avgörande för vårt humör och vår inlärningsförmåga.

Den nya drömaktiviteten kan enligt en del forskare tolkas som en tillbakagång till ett tidigare sömnmönster, då vi sov mer och tillbringade mer tid i REM-sömnen. Forskarna hävdar att den normala, hektiska vardagen för många leder till en global epidemi av drömsömnsbrist.

Om en cornamardröm tar över, tyder ny forskning på att man med rätt teknik kan styra drömmarna. En metod kallad dream mastery går i all sin enkelhet ut på att återge handlingen i en återkommande dröm om en godnatthistoria för sig själv, fast med ett mer positivt slutresultat.

Läs också:

Superspreder coronavirus
Sjukdomar

LISTAN: Fem superspridare genom historien

6 minuter
coronavirus
Sjukdomar

Coronaviruset uppdatering: Få en överblick här

81 minuter
Man med munskydd
Sjukdomar

De 5 viktigaste sakerna du bör veta om munskydd

12 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj