Den 16 mars blev amerikanen Jennifer Haller den första person utanför Kina att motta ett försöksvaccin mot coronaviruset.
Ett godkänt vaccin kommer dock att dröja ett bra tag, och de flesta experters uppskattar att det kommer att ta ett till ett och ett halvt års tid innan det finns färdigt.
Fram tills dess kommer du sannolikt att bli infekterad om du utsätts för smittan. Därefter är det upp till ditt immunförsvar att övervinna coronaviruset.
Symtom beror på immunförsvaret
Är du ung och stark kan du hamna i den asymtomatiska gruppen. De upptäcker vanligtvis inte att de har varit smittade. Dessvärre kan de trots det smitta andra. Gruppen asymtomatiska personer utgör kanske upp till 25 procent av alla smittade av coronaviruset.
I andra änden av spektrumet finns de som hamnar på intensivvårdsavdelningar och riskerar att dö, trots den hjälp de får från sjukvården. Det är alltså immunförsvaret som avgör hur allvarliga symtomen blir.
Ett så kallat taggprotein på virusets yta gör det möjligt att invadera våra celler och sprida RNA så att viruset kan använda cellen för att massföröka sig själv.
Immunförsvaret har två försvarsled
Näst efter din hjärna är immunförsvaret det mest komplexa systemet i din kropp. Det är består av flera hundra olika celltyper och signalmolekyler, och fler än 8 000 av dina gener ingår i systemet.
Försvaret består av två försvarsled. Det främre ledet är det medfödda eller ospecifika immunförsvaret, medan det adaptiva – det vill säga det som anpassas efter dig – står i beredskap i bakgrunden.
Video: Se immunförsvaret angripa virus
Det medfödda immunförsvaret består bland annat av så kallade cellätare, fagocyter. De angriper invaderande bakterier och celler som exempelvis är infekterade med virus.
Det adaptiva immunförsvaret består av B- och T-celler. Det är den delen som har ett minne och bidrar med immunitet med sjukdomar du redan har haft.
Vaccinationer använder detta minne genom att lära det adaptiva immunförsvaret att komma ihåg sjukdomar som du ännu inte har drabbats av. Den viktigaste faktorn för styrkan hos din immunförsvar är din ålder.
Åldern är förhandlingsbar
Fram till 60-årsåldern fungerar immunförsvaret bra hos de flesta och klarar av att hantera vanliga infektioner – som exempelvis influensa och nu coronaviruset. Efter det försvagas det normalt.
Men ditt immunförsvar har inte nödvändigtvis samma ålder som du. Vissa 60-åringar har ett immunförsvar som påminner om en 40-årings, medan andras immunförsvar mer liknar en 80-årings.
Ett starkt immunförsvar har ett genetiskt element,, men den största skillnaden står vi själva för.
Aldrig för sent
För att hitta förklaringen till skillnader i immunförsvaret har forskare identifierat olika riskfaktorer som ger ditt immunförsvar fler år på nacken än du har.
Många av riskfaktorerna är klassiska livsstilsproblem: För lite fysisk aktivitet, dålig kost, för mycket alkohol, rökning och övervikt.
Allt detta är alltså något du kan sätta i gång och arbeta med för att förbättra ditt immunförsvar. Och det är aldrig för sent att börja. Som bonus ökar du samtidigt chansen att du kan hantera coronaviruset – när det kommer.
Generna bestämmer risken
Förutom att ditt immunförsvar spelar en avgörande roll indikerar studier från Kina och USA att det finns genetiska skillnader i vår förmåga att bekämpa det nya coronaviruset.
Denna skillnad visar sig bland annat i din genetiskt bestämda blodgrupp. Personer med blodgrupp A ser ut att vara särskilt utsatta för allvarliga sjukdomar, medan blod grupp 0 har lägre risk än andra.
Det finns dessutom tecken på att ditt genetiska kön spelar en roll och att män blir mer allvarligt sjuka än kvinnor. Det är dock ännu osäkert varför, men en högre förekomst av livsstilssjukdomar hos män kan vara än del av förklaringen.
Håll snoret för dig själv
Även mängden virus som du smittas med kan ha betydelse för hur allvarligt sjukdomen utvecklar sig.
Studier av exempelvis influensautbrottet år 1918 och 1919 (spanska sjukan) pekar på en förhöjd dödlighet hos dem som utsattes för en hög dos av infektionen [https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0011655#s2].
Detsamma gäller troligtvis för coronaviruset, SARS-Cov-2. Om någon nyser dig rakt i ansiktet utvecklar du antagligen allvarligare symptom än om du får viruspartiklar på din hand via ett dörrhandtag och därefter vidrör ditt ansikte.
En direkt koppling mellan infektionsdosen och sjukdomsförloppet är dock ännu inte bevisat för coronaviruset, men läkarna anser att det är mycket troligt.