Coronaviruspartikler på celles overflade

Därför är coronavarianter inte oroväckande

Den engelska varianten var först med att injaga fruktan för coronamutationer, och sedan dess har flera nya mutationer dykt upp och skapat oro – men nu manar forskarna till eftertanke.

Den engelska varianten var först med att injaga fruktan för coronamutationer, och sedan dess har flera nya mutationer dykt upp och skapat oro – men nu manar forskarna till eftertanke.

NIH / Wikimedia Commons

Först var det den engelska, sedan den sydafrikanska och därefter den brasilianska mutationen som hamnade i rampljuset. Just nu håller världen ett öga på en indisk coronavirusvariant.

Skräckscenariot är att en ny variant kan kringgå vacciner och den uppbyggda immuniteten i samhället och därmed starta om pandemin på nytt.

För närvarande finns det fyra olika SARS-CoV-2-mutationer på Världshälsoorganisationens översikt över oroväckande varianter.

VIDEO: Rädslan pyr i Brasilien

Men totalt sett pekar forskningen mot en övergripande slutsats: Vi behöver inte vara så rädda för de nya varianterna.

1. Vacciner bekämpar coronavarianter

Anledningen till varianterna på WHO:s lista är oroväckande är att deras mutationer försvagar immunsystemets förmåga att identifiera och angripa viruspartiklarna, de sprids lättare, leder till allvarligare sjukdomsprocesser samt ökar virusets smittsamhet.

När kroppen väl är vaccinerad mot covid-19 utvecklar den antikroppar som binder sig till eventuella SARS-CoV-2-partiklar som sedan tränger in i kroppen. Om viruset har muterat kan antikropparna i vissa fall inte känna igen partiklarna.

Enligt WHO tyder dock ingen forskning på att coronavirusets mutationer totalt sett försvagar vaccinernas effektivitet.

Istället pekar ett stort antal forskningsresultat på ett omfattande skydd från vaccinerna mot alla varianter, däribland:

  • Den brittiska varianten: Pfizer-vaccinet skyddar 97 procent av de vaccinerade mot symptom och sjukhusvistelse.
  • Den sydafrikanska varianten: Johnson & Johnson-vaccinet ger 85 procents skydd.
  • Den brasilianska varianten: I laboratorieförsök neutraliserar Pfizer och AstraZenecas vacciner tre gånger färre viruspartiklar än hos den ursprungliga varianten – men bekämpar fortfarande viruset i de allra flesta fall.
  • Den indiska varianten: Det indiska vaccinet från Bharat Biotech verkar fungera mot den indiska varianten, precis som vaccinerna från Moderna och Pfizer.

Antikroppar är inte immunförsvarets enda vapen. De så kallade T-cellerna fungerar uppenbarligen både mot den engelska, den sydafrikanska och den brasilianska varianten efter vaccination.

Så trots att vissa mutationer kan sätta kroppens antikroppar ur spel ser andra delar av immunförsvaret antingen att dämpa eller bekämpa infektionen.

Äldre spansk kvinna vaccineras mot covid-19 i armen

Vaccinationsprogram mot covid-19 pågår i större delen av världen – här i Spanien.

© Administración del Principado de Asturias / Wikimedia Commons

2. Immunförsvarets soldater justerar angreppet

Precis som med vacciner har studier även visat att kroppens T-celler efter smitta upprätthåller ett varaktigt skydd mot samtliga kända coronavarianter.

Dessutom visar en annan typ av immunförsvarets minnesceller, B-celler, tecken på att de också muterar i ett försök att bredda kroppens immunrespons för att träffa fler varianter.

VIDEO: Så tyglar tidigare smittade corona

Även om en tidigare infekterad eller vaccinerad person skulle smittas med SARS-CoV-2 igen är det osäkert om hur mycket en reinfekterad person kan smitta andra.

3. Coronamutationerna är begränsade

Rna-virus som SARS-CoV-2 muterar ständigt, men endast de mest fördelaktiga mutationerna lever vidare.

Läkare håller främst ett öga på mutationer i de spikeproteiner som sitter på ytan av SARS-CoV-2-partiklar och som vaccinerna lär kroppen att attackera.

Coronavirus trænger ind i cellen med sin spikeproteine, der binder til receptoren
© Shutterstock/Lasse Alexander Lund-Andersen

1. Viruset tränger in i cellen

En viruspartikel tränger in i kroppens celler via en receptor. I viruset finns en kodsträng bestående av genetiskt material som kallas rna.

Viruspartikel bliver kopieret i celle, der danner mutation undervejs
© Shutterstock/Lasse Alexander Lund-Andersen

2. Partikeln kopieras

Viruspartikeln släpper ut sin RNA-kod, som cellen läser och gör kopior av. Vid kopieringen kan det uppstå små fel i koden som kallas mutationer.

Coronavirus er muteret og har fået nye egenskaber i receptorbindingsdomænet på overfladeproteiner
© Shutterstock/Lasse Alexander Lund-Andersen

3. Den nya viruspartikeln är muterad

Mutationen kan förändra ytan på den nya viruspartikeln och förmågan att t.ex. binda till receptorer. När viruspartikeln bryter sig ut och förökar sig i en ny cell sprids mutationen.

Men forskning visar att samma mutationer uppstår i vitt skilda varianter. En mutation som kallas D614G finns exempelvis både i den engelska och den indiska varianten.

Att samma mutationer uppstår tvärs över gränserna – så kallad konvergent evolution – innebär enligt forskare att viruset har en begränsad utvecklingspotential och börjar få slut på riktningar att utvecklas i.

Om världens hälsomyndigheter kan minska smittan kommer viruset att ha ännu sämre möjligheter att mutera.

4. Boosterdos fungerar mot varianter

Forskare uppskattar att covid-19-vaccinerna kan bli mindre effektiva inom ett år på grund av mutationer, men de betonar också att kampen mot pandemin sannolikt inte kommer att återgå till noll.

Å andra sidan kan varianterna innebära att vacciner och boosterdoser ska anpassas löpande. Ny forskning visar att justeringar är möjliga.

En ny vaccinbooster mot covid-19, framställd av Moderna, kan skydda mot coronamutationerna från Brasilien och Sydafrika, visar inledande försök i en ny studie.

Moderna testade boostern på 40 personer som har varit fullt vaccinerade med Moderna-vaccinet i mellan sex och åtta månader. Hälften av gruppen hade redan utvecklat antikroppar mot den sydafrikanska mutationen B.1.351 och den brasilianska P1.

Försökspersonerna fick antingen en ny injektion av det ursprungliga vaccinet eller en injektion med boostern. Resultaten visade att båda grupperna utvecklade fler antikroppar mot mutationerna, men att de som fick boostern fick 150 procent fler antikroppar än de som fick samma vaccin igen.