Coronaviruset muterar: Tre versioner härjar i världen

Du kan mycket väl drabbas av influensa när en epidemi väller in över landet – trots att du är vaccinerad och har varit smittad tidigare.

Orsaken är att influensavirus muterar, vilket gör att kroppens immunförsvar inte känner igen det längre och går till angrepp.

Samma sak gäller med det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, som precis som influensa är ett så kallat rna-virus. Dessa kännetecknas av att de ofta muterar och i en ny studie har en grupp forskare från University of Cambridge, Storbritannien, identifierat tre varianter av viruset och kartlagt hur dessa har spridit sig.

Även om forskarnas överblick till en början kan låta som dåliga nyheter kan kartläggningen visa sig hjälpa till med att bryta oupptäckta smittkedjor.

Kartläggning delar in coronaviruset i tre stammar – A, B och C

Samtliga 160 sekvenserade genom – det vill säga den arvmassa vars genetiske koder har lästs av – som ingår i kartläggningen härstammar från pandemins tidiga stadium och bekräftar enligt forskarna redan utpekade smittkedjor.

Genom att följa mutationernas spår i världen kan myndigheter se hur många olika utbrott varje enskilt land har genomgått och på så sätt kunna strama åt där smittkedjor behöver brytas.

Utöver det kan inventeringen hjälpa till att besvara hur snabbt viruset muterar och var i genomet förändringar vanligtvis sker. Den kunskapen kan användas för att rikta ny medicin och vaccin mot virusets svagaste punkter.

Tre muterade virus härjar i var sin världsdel

Cambridge-forskare har via en nätverksalgoritm – som vanligtvis används för att kartlägga spridningen av dna från förhistoriska människor – identifierat tre nära besläktade mutationsstammar av SARS-CoV-2. Forskarna gav mutationerna namnen A, B och C.

Variant A

Den mänskliga varianten av SARS-CoV-2 som är nära besläktad med det virus som hittats i fladdermöss och skaldjur kallas Variant A och beskrivs som roten till utbrotten. Varianten fanns i Wuhan, men var inte den som dominerande. Mutationer av A har hittats i patienter från USA och Australien.

Variant B

I Wuhan var den främsta virusvarianten variant B, och den har hittats hos patienter i hela östra Asien men på få andra platser i världen. Enligt forskarna kan de begränsade spridningen bero på en slags flaskhalseffekt där bara ett fåtal individer har spridit mutationen – eller en medfödd motståndskraft för just denna mutation hos människor som inte bor i Asien.

Variant C

Den tredje variant är vanlig i Europa och har hittats hos tidigt smittade patienter i Sverige, Frankrike, Italien och England. Ingen av de patienter från Kina som figurerar i studien var smittade med variant C, däremot patienter från Singapore, Hong Kong och Sydkorea.

Långsam mutation ger hopp om vaccin

En studie av 160 sekvenserade genom ger ingen fullständig bild av hur coronaviruset förändras mellan de drygt två miljoner bekräftade fallen av smitta. Men de relativt små skillnaderna mellan den ursprungliga varianten och senare versioner indikerar att coronaviruset muterar långsamt.

Ett öppet forskningsprojekt, som kallas för Nextstrain, följer mutationerna i realtid och uppskattar att coronaviruset muterar cirka fyra gånger långsammare än influensavirus. Därför bör ett långverkande vaccin mot coronaviruset vara möjligt att få fram.

Coronaviruset har cirka 30 000 genetiska byggstenar, så kallade nukleotider, och förändringar har endast inträffat i ett fåtal av dem. Förändringarna ändrar inte nödvändigtvis virusets egenskaper. Därför är det fortfarande för tidigt att säga om coronaviruset utvecklas i en mer smittsam eller en mer dödlig riktning.

Teoretiskt sett strävar virus efter att öka smittsamheten och inte efter ökad dödlighet, vilket baseras på logiken att om värdorganismen dör för snabbt kan viruset inte överleva och sprida sig vidare. En studie av en mutation under sars-utbrottet år 2003 kom exempelvis fram till att viruset blev mindre dödligt.