Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Superspreder coronavirus

Coronavirus - vad är en superspridare?

Antalet personer som smittats av det nya corinaviruset ökar, och i vissa fall ha myndigheter kunnat spåra större smittutbrott tillbaka till en så kallad superspridare. Men vad är en superspridare och finns det många sådana?

Shutterstock

Superspridare smittar fler med coronavirus

I början av februari skapade en brittisk man rubriker då det framkom att han hade smittat elva personer med coronavirus i fyra olika länder. Strax därefter hamnade en äldre sydkoreansk kvinna i strålkastarljuset då myndigheterna ansåg att hon hade smittat hela 37 personer i sin församling.

I båda fallen har smittspridarna kallats superspridare eftersom de har för smittan vidare till en grad som kraftigt överstiger det normala. Enligt studier från Imperial College i Storbritannien smittar varje person med coronavirus i genomsnitt 2,6 människor.

Koronavirus - mennesker med masker på
© Shutterstock

Kort om det nya coronaviruset

Den nya coronaviruset har under flera månader kallats både 2019-nCoV och Wuhan coronavirus.

På en presskonferens den 11 februari 2020 gav Världshälsoorganisationen (WHO) dock det nya coronaviruset och den sjukdom som viruset förorsakar sitt officiella namn.

Viruset har fått namnet SARS-CoV-2, en förkortning av Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2, och sjukdomen kallas COVID-19.

  • Vad för sorts virus är det?

    Viruset SARS-CoV-2 är ett så kallat coronavirus. Det är en virustyp som ligger bakom de flesta av vintern förkylningar och som generellt sett till hör den harmlösa sorten. I sällsynta fall kan ett coronavirus dock mutera och smitta från djur till människa och det är så de kan bli farliga.

    Sjukdomarna SARS och MERS är också coronavirus.

  • Hur har det uppstått?

    Det nya coronaviruset tros ha uppstått på en fisk- och djurmarknad i den kinesiska miljonstaden Wuhan. Där har ett djur troligen burit på viruset och smittat någon av alla de människor som har kommit i kontakt med det.

    Det har ännu inte gått att påvisa vilket djur som ligger bakom den första smittan, men ormar, fladdermöss och myrkottar har på sistone tillhört de huvudmisstänkta.

  • Hur smittar den?

    Viruset smittar människor emellan, och forskare tror att viruset primärt överförs genom droppar när en sjuk person hostar eller nyser. Smitta kan dock även ske genom avföring.

    Enligt Världshälsoorganisationen WHO för en smittad person vidare coronaviruset till 2–2,5 personer.

  • Hur många har smittats?

    I början av utbrottet fanns de flesta smittade i Kina, men nu befinner sig de flesta smittade långt utanför de kinesiska gränserna.

    Du kan följa smittutvecklingen här.

  • Vilka är symptomen?

    Viruset kan ge symptom som hosta, uttalad trötthet, feber och andningsproblem. I svåra fall kan sjukdomen också utvecklas till lunginflammation och organsvikt.

  • Vilken behandling finns att få?

    Om symptomen är begränsade till hosta, feber och trötthet, behandlas viruset som en normal fökylning. Om den smittade får lunginflammation kan sjukhusvistelse bli nödvändig.

    Den lunginflammation som viruset kan orsaka är nämligen viral och inte bakteriell. Därför har antibiotika ingen verkan.

    Behandlingen blir då att stödja den smittades lungfunktion och ge rikligt med vätska.

  • Hur många har avlidit?

    Till dags dato har 380 880 personer avlidit av det nya coronaviruset. Just nu ligger dödligheten "bara" på omkring 3,4 procent, vilket är en relativt låg siffra. Dödligheten av SARS ligger däremot på tio procent.

    De flesta människor som har avlidit av sjukdomen har varit äldre eller haft ett försvagat immunförsvar.

    Du kan följa med i smittutvecklingen och dödligheten här.

Superspridare eller superspridarhändelse

Superspridare nämns ofta i samband med större sjukdomsutbrott. Trots det är det inget fenomen som forskare förstår fullt ut – och faktum är att många instanser väljer att inte använda termen eftersom det kan skapa onödig stigmatisering.

I Världshälsoorganisationen WHO medger man exempelvis att det finns fall då ett större antal människor smittas av en gemensam källa, men att superspridningen snarare är en händelse än en specifik person.

Det är dock svårt att utesluta individen helt i beräkningen: Även om tid och plats spelar en roll i smittspridningen är flera forskare eniga om att vissa människor smittar mer än andra vid rätt omständigheter.

Danska forskare: Superspridare spelar en central roll när det gäller smittspridning

När Danmark börja öppna samhället igen i april förväntade sig forskarna att antalet smittade skulle öka på nytt. Men det gjorde de inte.

I nuläget har COVID-19 ett så kallat R-tal på 0,7-0,9 i Danmark. Det innebär att en coronasmittad dansk smittar betydligt färre än tidigare och det har förbryllat forskarna. Nu har en ny dansk studie hittat orsaken.

Enligt de danska forskarna står tio procent av den danska befolkningen för 80 procent av smittspridningen i landet. Det är således de så kallade superspridarna som först och främst sätter smittan i rörelse – och den kunskapen kan vi använda mot viruset framöver.

Genom att förbjuda större folksamlingar kan vi nämligen begränsa superspridarnas kontakt med andra och minska risken för att det bildas nya smittkedjor efter exempelvis en konsert eller en festival.

Superspridare kan utsöndra mer virus

En metaanalys från Princeton University i USA pekar bland annat på att vissa människor utsöndrar mer virus under sitt sjukdomsförlopp, medan andra inte inte alls märker av sina symptom och därför inte har någon chans att vidta rätt försiktighetsåtgärder.

Återigen kan individens vardag och beteende också spela en roll. Är den smittade exempelvis ofta omgiven av andra människor i samband med arbete eller fritid är det naturligtvis risken större för smittspridning än om hen endast sitter hemma i soffan.

Om en superspridare enbart behöver uppfylla ett kriterium eller om det krävs flera olyckliga tillfälligheter vet forskarna inte, men Mark Woolhouse, professor i infektionssjukdomar vid Edinburgh University i Skottland, understryker i en intervju med The Independent att superspridare mer är undantag än norm.

Coronavirus - superspreder
© Shutterstock

Fem superspridare genom tiderna

  • Tyfus 1900-1915
    Mary Mallon var en irländsk immigrant som under femton år arbetade som kokerska runt omkring i USA. Hon var tyfussmittad men var en så kallad asymptomatisk bärare av sjukdomen. Hon märkte därför inte själv av några symptom, men spred dock vidare smittan. Mary Mallon tros ha smittat 51 människor med tyfus, varav tre dog.

  • Mässlingen 1989
    En finsk superspridare smittade upp emot 22 människor med mässlingen då 144 studenter samlades i en sal med dålig ventilation.

  • Ebola 1995
    Två superspridare anses ha smittat upp emot 50 människor med Ebola i Kongo.

  • SARS 2002-2003
    En kinesisk läkare smittar sju människor med SARS under en hotellvistelse i Hong Kong. De sju smittade reser därefter hem till sina respektive hemländer och sprider sjukdomen ytterligare.

  • MERS 2015
    En sydkoreansk superspridare smittar 36 människor med MERS under tiden som han är inlagd på sjukhus.

Läs också:

coronavirus
Sjukdomar

Coronaviruset uppdatering: Få en överblick här

70 minuter
Cancer

Här är 10 tidiga tecken på cancer

0 minuter
Kvinde ligger i seng og er blevet diagnosticeret med lungekræft.
Cancer

Banbrytande teknik avslöjar lungcancer fyra år tidigare än andra tekniker

4 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj