Vår kunskap om det nya coronaviruset blir bättre och bättre för varje dag. Men forskarna arbetar fortfarande intensivt med att försöka förstå hur det nya coronaviruset påverkar barn.
Få barn drabbas coronavirus
Hittills utgör barn endast en liten del av det totala antalet smittade och forskning tyder också på att det finns en skillnad i smitta mellan barn och vuxna.
I en studie av 44 672 personer som smittats av coronaviruset utgjorde barn under tio år endast cirka en procent, och en studie som nyligen publicerades i tidskriften Nature visade samma mönster.
I den hade forskare undersökt 745 barn och 3 174 vuxna där samtliga under en tvåveckorsperiod hade varit i kontakt med en smittad person, vistats i smittzoner eller haft någon anhörig i familjen som varit smittad.
Tio barn (1,3 procent) i åldern mellan två månader och 15 år testade därefter positivt för coronaviruset, medan 111 vuxna (3,5 procent) hade smittats. Det innebär en skillnad på hela 2,7 procentenheter som enligt forskare inte enbart kan bero på tillfälligheter.
Resultaten innebär dock inte nödvändigtvis att barn är bättre rustade att stå emot smitta av det nya coronaviruset.
En större studie visar exempelvis att barn kan smittas lika lätt som andra åldersgrupper.
Dessutom påpekar vissa forskare att den låga andelen smittade kan bero på att föräldrar är bättre på att skydda sina barn från smitta än vad de är att skydda sig själva. Det är dock fortfarande oklart om biologi spelar någon roll.
Men oavsett om orsaken bakom skillnaden går att hitta i beteende, biologi, en kombination av de båda eller något helt annat säger Aaron Milston, epidemiolog och professor i barnsjukdomar vid John Hopkins University att det faktum att färre barn smittas är goda nyheter i kampen mot det nya coronaviruset.
Om smittan börjar cirkulera bland barn kan det nämligen öka utbrottet ytterligare då barn inte är lika bra på att följa råd om hygien som äldre personer. Under en influensaepidemi är det exempelvis oftast barn som sprider smittan vidare till andra personer.
Barn får ofta milda symptom
Det är mycket som tyder på att barn under 18 år ofta upplever milda symptom om de smittas av coronaviruset. I en kinesisk studie av 2 143 coronasmittade barn hade cirka hälften milda symptom som feber, hosta och trötthet medan 39 procent hade måttliga symptom som exempelvis lunginflammation.
Fyra procent hade inga symptom alls, men det innebär inte att de inte var smittade. I en nyligen publicerad casestudie hade ett barn exempelvis inga symptom men gav fortfarande ifrån sig stora mängder virus.
125 barn, motsvarande sex procent, utvecklade svåra till kritiska symptom som krävde sjukhusbehandling. I jämförelse får 14 procent av coronasmittade vuxna allvarliga symptom, medan sex procent får kritiska symptom som exempelvis lungsvikt.
Enligt studien har spädbarn och yngre barn en något ökad risk för att utveckla svåra symptom. Knappt elva procent av de smittade spädbarnen upplevde kritiska symptom, medan motsvarande siffra var sju procent för barn i åldern ett till fem år, fyra procent för barn i åldern sex till tio år och tre procent för barn som är 16 år och äldre.
Forskare vet ännu inte varför spädbarn och yngre barn inte är lika motståndskraftiga som äldre barn. En förklaring kan dock vara att deras andningsorgan inte är helt färdigutvecklade ännu och att de därför drabbas hårdare av en luftvägsinfektion.
Siffrorna för allvarliga symptom bland barn är dock fortfarande relativt låga och det är en stor skillnad i förhållande till den årliga säsongsinfluensan. Där riskerar barn nämligen att få svåra symptom om de smittas.
Ungt immunförsvar kan skydda barnen
Forskare har flera teorier om varför de flesta barn klarar sig väl i ett möte med det nya coronaviruset. En teori går ut på att barnens unga immunsystem skyddar dem mot en så kallad cytokinstorm.
När vårt immunförsvar registrerar en infektion triggas särskilda signalproteiner som kallas cytokiner. Cytokiner hjälper kroppen att bekämpa infektioner och kan ge symptom som exempelvis feber och muskel-och ledsmärta eftersom de verkar inflammationsfrämjande i kroppen.
I vissa fall kan immunförsvaret överreagera på infektionen och utsöndra stora mängder cytokiner som kan leda till allvarliga och livshotande inflammationer på exempelvis lungorna.
Flera dödsfall till följd av coronaviruset har inträffat just på grund av en cytokinstorm. Ju äldre man är, desto högre är risken för att immunförsvaret kan löpa amok.
En annan teori går ut på att barn - till skillnad mot vuxna - ännu inte har stött på många coronaviruset och därför inte har utvecklat antikroppar mot dem.
I en intervju med New Scientist berättar Wendy Barclay, virolog vid Imperial College i London, England, att vuxna människors antikroppar mot befintliga coronavirus kan vara en nackdel när det gällder det nya coronaviruset.
De befintliga antikropparna kommer nämligen inte matcha det nya coronaviruset perfekt och därför kan de enligt Wendy Barclay göra mer skada än nytta.
