Två av världens största läkemedelsproducenter väntar på att få sina coronavaccin godkända inom kort. Godkännandet innebär att produktion och distribution av vaccinet kan påbörjas.
Men därefter väntar ett annat hinder väntar innan injektionerna når musklerna: Folkets motvilja.
En omröstning bland Illustrerad Vetenskaps läsare visar att cirka var sjätte blankt säger nej till att vaccinera sig. Motstånd kan få betydelse för hur länge vi måste leva med restriktioner.
Var sjätte läsare avvisar vaccinet
DANMARK
"Skulle du vaccinera dig med ett vaccin som godkänts i ditt hemland?"
- Blått: "Ja självklart"
- Orange: "Nej, absolut inte"
- Grått: "Jag har inte bestämt mig ännu"
SVERIGE
"Skulle du vaccinera dig med ett vaccin som godkänts i ditt hemland?"
- Blått: "Ja självklart"
- Orange: "Nej, absolut inte"
- Grått: "Jag har inte bestämt mig ännu"
NORGE
""Skulle du vaccinera dig med ett vaccin som godkänts i ditt hemland?"
- Blått: "Ja självklart"
- Orange: "Nej, absolut inte"
- Grått: "Jag har inte bestämt mig ännu"
FINLAND
"Skulle du vaccinera dig med ett vaccin som godkänts i ditt hemland?"
- Blått: "Ja självklart"
- Orange: "Nej, absolut inte"
- Grått: "Jag har inte bestämt mig ännu"
NEDERLÄNDERNA
"Skulle du vaccinera dig med ett vaccin som godkänts i ditt hemland?"
- Blått: "Ja självklart"
- Orange: "Nej, absolut inte"
- Grått: "Jag har inte bestämt mig ännu"
Vaccinmotståndet gror
I andra länder runt om i världen är det stor skillnad på huruvida man vill vaccinera sig eller inte.
I Kina säger 97 procent ja till en vaccination. Men i USA visar undersökningar att 20-35 procent tänker säga nej till kommande vaccin.
I genomsnitt kommer tre av fyra av världens medborgare ta emot vaccinet enligt en undersökning bland 20 000 personer i 27 länder, men resultatet täcker inte in skillnaderna mellan länderna.
Vaccinmotståndet ökar generellt på flera platser enligt den hittills största studien av fenomenet.
I Skandinavien visar en rapport att anslutningen till 38 antivaccinnätverk på sociala medier fördubblades mellan mars augusti.
Rörelsen upprepar ofta myter, fördomar och halvsanningar som vetenskapen redan har slagit hål på.
Vad säger vetenskapen om de största vaccinmyterna?
"Vacciner är fulla av farliga ämnen"
Vetenskapens dom: Ett vaccin innehåller ett stort antal ingredienser, såsom formaldehyd, aluminium och gelatin, men inget av dessa i en skadlig koncentration. Ingredienserna gynnar antingen vaccinets effekt eller säkerställer att vaccinet förblir effektivt under transport och lagring.
"Vaccin jäktas fram och kan ha farliga biverkningar"
Vetenskapens dom: Coronavacciner har utvecklats på rekordtid, men måste gå igenom samma strikta säkerhetskrav som alla andra vacciner. Just nu tyder inget på sällsynta biverkningari Pfizer og Modernas vacciner, definerat som hos en av 10 000 personer. De flesta biverkningar uppstår vanligtvis strax efter injicering, och i genomsnitt uppstår det endast 1-2 av en miljon allvarliga biverkningar från vacciner. Vacciners långtidseffekt studeras dessutom noga.
"Genom att injicera en del av sjukdomen direkt i kroppen blir du mer sjuk."
Vetenskapens dom: Många olika vacciner är under utveckling och endast ett fåtal använder försvagade coronaviruspartiklar. Oavsett tillvägagångssätt skapas vacciner för att utlösa en immunrespons så att kroppen kan känna igen och bekämpa en framtida infektion, men alla vacciner är utformade för att vara betydligt mer säkra än själva sjukdomen.
Vaccin kan fungera trots motstånd
Ju fler vaccinmotståndare, desto längre tid tar processen innan vi har byggt upp flockimmunitet mot covid-19. Det visar en modell som skapats av en forskargrupp från Princeton University, USA.
Trots tveksamheter kommer ett vaccin dock på sikt bekämpa viruset, anser forskarna.
Frågan är bara om väntetiden behöver räknas i månader eller år.
STATUS: Vaccin är på väg
Två koronavaccinen är just nu på god väg att godkännas:
Läkemedelsföretagen Pfizer och BioNTech har visat en skyddande effekt på 95 procent hos sina testdeltagare.
Bioteknikföretaget Moderna har visat på 94,5 procents skydd i sina preliminära resultat.
Båda kandidaterna är så kallade mRNA-vaccin som använder genetiskt material för att tränga in i celler och lära immunsystemet att skapa antikroppar som bekämpar covid-19.
Pfizer har sagt sig kunna producera 50 miljoner doser under 2020 och Moderna 20 miljoner doser, men WHO räknar inte med att vaccinerna kommer att vara distribuerade i större omfattning förrän i mitten av 2021.