Coronavacciner – de som är godkända och de som är på väg

Listan nedan omfattar de EU-godkända coronavaccinerna, andra länders godkända coronavacciner, som med viss sannolikhet kan bli godkända inom EU, och de coronavacciner som EU på förhand har ingått avtal om att köpa in.

EU-godkända coronavacciner

• Pfizer/BioNTech (godkänt 21 december 2020)
• Moderna (godkänt 6 januari 2021)
• Oxford/AstraZeneca (godkänt 29 januari 2021)

Godkända coronavacciner i andra länder

• Gamelaya (Ryssland, godkänt 11 augusti 2020 i Ryssland, sedan nödgodkänt i Algeriet, Argentina, Armenien, Belarus, Bolivia, Guinea, Ungern, Iran, Mexiko, Nicaragua, Palestina, Paraguay, Serbien, Tunisien, Turkmenistan, Förenade Arabemiraten, Venezuela)
• Sinopharm (Kina, godkänt sommaren 2020 i Kina, sedan nödgodkänt i Bahrain, Förenade Arabemiraten, Egypten, Ungern, Jordanien, Pakistan)

Nedan kan du läsa mer om de godkända coronavaccinerna, hur de fungerar och vilka biverkningar de har.

Längre ner i artikeln kan du också läsa om coronavacciner som är på gång.

• Tillverkare/namn: Pfizer/BioNTech, Comirnaty
• Land: USA, Tyskland
• Typ: mRNA
• Effektivitet: 95 procent
• Dosering: Två doser med tre veckors mellanrum
• Förvaring: –70 grader Celsius
• Möjliga biverkningar: Den kompletta listan över registrerade biverkningar har offentliggjorts vid godkännandet och inkluderar: Smärta och svullnad vid injektionsstället, trötthet, huvudvärk, muskel- och ledvärk, frossa, feber, rodnad, illamående och obehag.

Det första EU-godkända coronavaccinet kom från läkemedelsjätten Pfizer och tyska BioNTech. Vaccinet bygger på mRNA – en genetisk molekyl från det nya coronaviruset.

Ett coronavaccin baserat på mRNA kapslar in en bit syntetisk arvsmassa – messenger RNA eller mRNA – från SARS-CoV-2. I kroppen frisätts arvsmassan så att cellerna producerar de ytproteiner som vid en normal coronavirusinfektion tränger in i cellerna, och kroppen lär sig att känna igen proteinerna.

BioNTech inledde forskningen med fyra olika kandidater, varav det slutliga vaccinet visade sig vara säkrast.

Coronavaccinet produceras med hjälp av särskilda koli-bakterier som lärt sig att kopiera DNA utanför bakteriens egen reproduktion.

DNA skördas och används som mall för att odla stora mängder mRNA genom en process som kallas transkription och som även används i coronavirustester.

Pfizer räknar med att producera två miljarder doser under 2021.

Kontroverser: Problem i produktionen har medfört att Pfizer – precis som de godkända konkurrenterna – levererar sina coronavacciner till EU långsammare än vad som först utlovades.

• Tillverkare/namn: Moderna, mRNA-1273
• Land: USA
• Typ: mRNA
• Effektivitet: 94,5 procent
• Dosering: Två doser med fyra veckors mellanrum
• Förvaring: 30 dagar i kylskåp, sex månader i –20 grader Celsius
• Möjliga biverkningar: Den kompletta listan över registrerade biverkningar har offentliggjorts vid godkännandet och inkluderar: Smärta, ömhet vid injektionsstället, svullnad, rodnad, trötthet, huvudvärk, muskel- och ledvärk, frossa, illamående och feber.

Modernas coronavaccin blev det som först testades på människor, redan i mars 2020, och bygger på mRNA-teknik. Det amerikanska läkemedelsföretaget hade tidigare experimenterat med mRNA-vacciner.

Ett vaccin baserat på mRNA kapslar in en bit syntetisk arvsmassa – messenger RNA eller mRNA – från SARS-CoV-2. I kroppen frisätts arvsmassan så att cellerna producerar de ytproteiner som vid en normal coronavirusinfektion tränger in i cellerna, och kroppen lär sig att känna igen proteinerna.

Moderna-vaccinet är det andra i raden att godkännas i EU och skiljer sig genom att det inte kräver extrem nedkylning.

Undersökningar har visat att coronavaccinet även skyddar mot de engelska och sydafrikanska coronavirusvarianterna.

Enligt tillverkaren förhindrar vaccinet covid-19 även efter tre månader.

Under 2021 hoppas Moderna producera upp till en miljard doser.

Coronavaccinet testas nu på 12–18-åringar för att undersöka hur effektivt det förhindrar smitta här.

Kontroverser: Problem i produktionen har medfört att Moderna, precis som de godkända konkurrenterna, levererar sina coronavacciner till EU långsammare än vad som först utlovades.

• Tillverkare/namn: Oxford/AstraZeneca, AZD1222
• Land: Storbritannien, Sverige
• Typ: Försvagat virus
• Effektivitet: 62–90 procent – 82,4 procent för doser som ges med 12 veckors mellanrum
• Dosering: Två doser med fyra veckors mellanrum
• Förvaring: Sex månader i kylskåp
• Möjliga biverkningar: Den kompletta listan över registrerade biverkningar har offentliggjorts vid godkännandet och inkluderar: Smärta och ömhet vid injektionsstället, huvudvärk, trötthet, muskel- och ledvärk, obehag, frossa, feber och illamående.

Coronavaccinet bygger på en vaccinvektor – ett försvagat förkylningsvirus som smittar mellan schimpanser.

Vaccintypen bygger på exempelvis förkylningsvirus utan förmåga att föröka sig. Den så kallade vaccinvektorn genmodifieras med en bit av SARS-CoV-2:s genetiska kod, så att coronavaccinet framkallar samma immuneffekt hos mottagaren.

Vektorn ChAdOx1 utvecklades före pandemin och har på försök använts i vacciner mot t.ex. MERS och zikavirus.

Med hjälp av vektorn kunde Oxford och AstraZeneca snabbt börja utveckla sitt coronavaccin.

AstraZeneca är med 54 500 försökspersoner i topp 3 bland de coronavacciner som har testats på flest personer.

Vaccinet har den stora fördelen att det inte kräver någon särskild nedkylning.

AstraZeneca granskar om effektiviteten kan höjas genom att byta den ena av de två doserna mot det likartade vaccinet Sputnik V.

Läkemedelsföretaget kommer att leverera två miljarder vaccindoser under 2021.

Kontroverser: Problem med doseringen under fas 3-försöken har medfört tvivel om vaccinets effektivitet bland äldre över 55 år. Därför har flera länder valt att inte erbjuda coronavaccinet till de äldsta i befolkningen.

Ny forskning ifrågasätter nu också hur effektivt coronavaccinet är mot den sydafrikanska coronavarianten.

En mindre studie indikerar nämligen att Astra Zenecas vaccin inte kan förhindra ett milt till måttligt sjukdomsförlopp av denna variant. I själva verket har vaccinet visat sig ha en effektivitet på blott 21,9 procent.

Forskare runt om i världen fastslår dock att det är för tidigt att avskriva vaccinet, bland annat eftersom det fortfarande verkar kunna avvärja allvarliga förlopp och att patienten avlider.

Dessutom krävs det fler och mer långsiktiga studier för att kunna dra en definitiv slutsats om hur effektiva vaccinen är generellt mot den sydafrikanska varianten.

Problem i produktionen har medfört att AstraZeneca – precis som de godkända konkurrenterna – levererar sina coronavacciner till EU långsammare än vad som först utlovades.

Vaccinationer med AstraZeneca-vaccinet har ställts in i Danmark, Estland, Österrike, Litauen, Luxemburg och Lettland under den 11 mars 2021. Detta beror på att det inkommit rapporter om blodproppar hos personer som har fått vaccinet.

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) undersöker frågan grundligt och har dock hittills inte kunnat hitta någon koppling mellan vaccinet och blodpropparna.

Totalt har det rapporterats om 22 fall med blodproppar av de totalt tre miljoner människor som redan har fått AstraZeneca-vaccinet.

• Tillverkare/namn: Gamaleya/Sputnik V
• Land: Ryssland
• Typ: Försvagat virus
• Effektivitet: 91,6 procent
• Dosering: Två doser med tre veckors mellanrum
• Förvaring: Fryst
• Möjliga biverkningar: Ofullständig lista: Huvudvärk, trötthet, muskelsvaghet, ömhet vid injektionsstället och feber.

Det statliga ryska Gamaleya-institutet har utvecklat coronavaccinet Sputnik V, vilket injiceras i två doser som består av två olika försvagade virus.

Det kan vara förklaringen till den höga effektiviteten jämfört med AstraZenacas coronavaccin, som använder samma metod men bara en typ av försvagat virus.

Vaccintypen bygger på exempelvis förkylningsvirus utan förmåga att föröka sig. Den så kallade vaccinvektorn genmodifieras med en bit av SARS-CoV-2:s genetiska kod, så att vaccinet framkallar samma immuneffekt hos mottagaren.

Sputnik V blev det första officiellt godkända coronavaccinet, då ryska myndigheter efter en påskyndad process godkände användandet i augusti 2020.

Först i februari 2021 har resultat från fas 3-försöken offentliggjorts, och världens läkemedelsmyndigheter fått möjlighet att bedöma den vetenskapliga metoden.

Mot bakgrund av detta har tyska myndigheter signalerat att det ryska coronavaccinet kan godkännas om det tillverkas i Tyskland.

Ryssarna planerar att ansöka om formellt godkännande i EU i februari.

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har inlett en utredning för att undersöka om det ryska vaccinet kan beviljas ett akutgodkännande.

De har satt igång en så kallad rullande granskning vilket innebär att de granskar data så snart de får den. När det finns tillräckligt med bevis för att vaccinet är säkert får det ett akutgodkännande.

Gamaleya-institutet håller på att utveckla en ny variant – Sputnik Light – som kan förvaras i kylskåp och endast kräver en injektion.

Kontroverser: Coronavaccinet godkändes i Ryssland innan fas 3-försöken hade påbörjats.

• Tillverkare/namn: Sinopharm/BBIBP-CorV
• Land: Kina
• Typ: Inaktiverat virus
• Effektivitet: 79,34 procent
• Dosering: Två doser med tre veckors mellanrum
• Förvaring: Okänt
• Möjliga biverkningar: Ofullständig lista: Enda offentliggjorda biverkningen är feber.

Det kinesiska coronavaccinet från Sinopharm fungerar genom att man sprutar in inaktiverade coronaviruspartiklar i kroppen.

Det är en traditionell vaccinmetod att använda viruspartiklar som har inaktiverats eller "dödats". Inaktiverat virus undviker många av kroppens antikroppar, så att kroppen inte naturligt och direkt bekämpar vaccinets aktiva ingrediens.

Ungern godkände som första EU-land vaccinet den 29 januari. Därmed är Sinopharm det första kinesiska coronavaccin som har blivit godkänt i ett europeiskt land.

I september godkände Förenade Arabemiraten också vaccinet. I Kina har myndighetspersoner fått vaccinet sedan sommaren 2020.

Enligt de kinesiska forskarna bakom vaccinet fungerar det bara måttligt sämre mot den sydafrikanska coronavirusvarianten.

Sinopharm kommer förmodligen att spela en nyckelroll i Kinas ambition att vaccinera 50 miljoner människor före mitten av februari.

Kontroverser: Förenade Arabemiraten fastställde coronavaccinets effektivitet till 86 procent, vilket kinesiska myndigheter inte omedelbart kunde bekräfta.

Här listar vi coronavacciner som är på gång och ännu inte har godkänts i något land.

Vaccinerna är uppdelade i sådana som redan är beställda och sådana som ännu är i en tidig utvecklingsfas.

Coronavacciner beställda av EU

• Johnson & Johnson
• Novavax
• Sanofi-GSK
• CureVac
• Valneva

Läs mer nedan om coronavacciner som är på gång.

Just nu genomgår 67 coronavacciner tester på människor, medan minst 89 coronavacciner är i den så kallade prekliniska fasen där de till exempel testas på djur.

Coronavacciner godkända i länder utanför EU – men just nu långt ifrån ett EU-godkännande:

• CanSinoBio/Convidecia, Kina – vaccin baserat på försvagat virus, nödgodkänt sommaren 2020 för användning inom försvaret.
• Vektor Research Center/EpiVacCorona, Ryssland – vaccin baserat på proteiner, nödgodkänt 14 oktober 2020 i Ryssland.
• SinoVac/CoronaVac, Kina – vaccin baserat på inaktiverat virus, nödgodkänt i Kina i juli 2020, sedan nödgodkänt i Azerbajdzjan, Brasilien, Chile, Indonesien och Turkiet.
• Sinopharm Wuhan Institute of Biological Products/Okänt namn, Kina – vaccin baserat på inaktiverat virus, använt i begränsad omfattning i Kina och Förenade Arabemiraten.
• Bharat Biotech/Covaxin, Indien – vaccin baserat på inaktiverat virus, nödgodkänt 3 januari i Indien.

• Tillverkare/namn: Johnson & Johnson/Ad26.COV2.S
• Land: USA, Belgien
• Typ: Försvagat virus
• Effektivitet: 57–72 procent
• Dosering: En dos
• Förvaring: Tre månader i kylskåp, två år vid –20 grader Celsius
• Möjliga biverkningar: Ofullständig lista: Huvudvärk, kroppssmärtor, ömhet vid injektionsstället och feber.

Den amerikanska läkemedelstillverkaren Johnson & Johnson hade tidigare erfarenhet av ett ebolavaccin byggt på ett försvagat virus och har därför utvecklat sitt coronavaccin på samma grund.

Vaccinets effektivitet varierar, men har generellt sett en effektivitet på 85 procent mot svåra sjukdomsfall och kan ges i en enda injektion.

Johnson & Johnson har testat coronavaccinet på rekordmånga – 90 000 försökspersoner – och förväntar sig kunna ansöka om godkännande vid den gemensamma europeiska läkemedelsmyndigheten i februari 2021.

EU har beställt 400 miljoner doser av Johnson & Johnson.

Kontroverser: Coronavaccinet har enligt de preliminära slutsatserna olika effektivitet i olika världsdelar, t.ex. 72 procent i USA och 57 procent i Sydafrika, antagligen pga. att olika virusvarianter är i omlopp.

• Tillverkare/namn: Novavax/NVX-CoV2373
• Land: USA
• Typ: Protein
• Effektivitet: 89,3 procent
• Dosering: Två doser med tre veckors mellanrum
• Förvaring: Kylskåp
• Möjliga biverkningar: Okänt, men enligt Novavax "sällsynta".

Vaccinet från det amerikanska företaget Novavax placerar coronavirusets spikproteiner på mikropartiklar som ger upphov till ett immunsvar i kroppen.

Vaccintypen placerar spikproteiner på en nanopartikel som sedan kopplas till kroppens celler på samma sätt som SARS-CoV-2 skulle ha gjort. Utan en faktisk viruspartikel reproducerar sig inte proteinerna, men kroppen lär sig att känna igen ytproteinerna.

Företaget har tidigare gjort influensavacciner med samma teknik.

Novavax coronavaccin har testats i fas 3-studier i USA, Storbritannien och Sydafrika.

De slutgiltiga fas 3-resultaten beräknas vara klara i mars. EU förhandlar med tillverkaren om att förbeställa 200 miljoner doser.

Kontroverser: Försök med coronavaccinet har visat kraftigt varierande resultat. Även om Novavax hävdar att vaccinet är 89,3 procent effektivt, var det bland försökspersoner i Afrika under 50 procent effektivt.

• Tillverkare: Sanofi-GSK
• Land: Frankrike
• Typ: Protein
• Effektivitet: Okänd
• Dosering: Okänt
• Förvaring: Okänt
• Biverkningar: Okänt

Sanofi-GSK har tidigare uttryckt önskemål om att producera en miljard doser coronavaccin under 2021. EU har förbeställt 300 miljoner doser.

Vaccintypen placerar spikproteiner på en molekyl som sedan kopplas till kroppens celler på samma sätt som SARS-CoV-2 skulle ha gjort. Utan en faktisk viruspartikel reproducerar sig inte proteinerna, men kroppen lär sig att känna igen ytproteinerna.

Kontroverser: I december 2020 tillkännagav Sanofi-GSK att deras coronavaccin var otillfredsställande, och att de därför måste börja om med ett nytt recept och fas-2-tester i februari 2021.

• Tillverkare/namn: CureVac/CVnCoV
• Land: Tyskland
• Typ: mRNA
• Effektivitet: Okänd
• Dosering: Två doser med fyra veckors mellanrum
• Förvaring: Tre månader i kylskåp
• Möjliga biverkningar: Tidiga studier visar: Trötthet, huvudvärk, frossa, muskelvärk och i begränsad omfattning feber.

CureVac har utvecklat ett mRNA-coronavaccin som läkemedelstillverkaren i samarbete med bilfirman Tesla planerar att tillverka på mikrofabriker över hela världen.

Till skillnad från andra mRNA-vacciner kräver det här inte extrem nedkylning.

EU har beställt 225 miljoner doser.

Coronavaccinet har ännu inte offentliggjort resultat från sina fas 3-studier som påbörjades i december 2020.

Kontroverser: Donald Trump försökte i mars 2020 betala CureVac för att flytta utvecklingen till USA – utan framgång.

• Tillverkare: Valneva
• Land: Frankrike
• Typ: Inaktiverat virus
• Effektivitet: Okänd
• Dosering: Två doser
• Förvaring: Okänt
• Möjliga biverkningar: Okänt

Det franska läkemedelsföretaget Valneva hoppas på godkännande för sitt coronavaccin under andra halvan av 2021.

EU förhandlar med Valneva om att köpa 60 miljoner doser.

Kontroverser: Valneva använder som enda företag i västvärlden den traditionella – och bland vaccinskeptiker fruktade – vaccintekniken med inaktiverat virus som aktiv ingrediens.

Det är en traditionell vaccinmetod att använda viruspartiklar som har inaktiverats eller "dödats". Inaktiverat virus undviker många av kroppens antikroppar så att kroppen inte naturligt och direkt bekämpar den aktiva ingrediensen.