Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

RNA med enskilda bokstäver i koden rödfärgade för att symbolisera coronamutationer

Coronamutationer – allt du behöver veta om coronamutationer

Coronaviruset muterar hela tiden, och nya coronavarianter breder ut sig runtom i världen. Men hotar coronamutationerna effekten av vaccin, och hur farliga är de egentligen? Vetenskapen har svaren.

Shutterstock

Coronaviruset muterar hela tiden

Medierna är i dagsläget fyllda med rapporter om nya coronamutationer från Rumänien, Brasilien, Sydafrika, England, Finland ocg USA.

Nyheterna är en konsekvens av att coronaviruset helt naturligt muterar varje gång det hoppar från person till person. Ibland uppstår en mutation som ger viruset bättre chanser att överleva eller föröka sig.

Fördelen gör att den mutationen förökar sig tills den utgör en betydande del av de totala infektionsfallen. När så sker brukar man kalla mutationen för en ny variant.

Coronavarianter delas in i grupper

Det finns tusentals SARS-CoV-2-varianter. Forskarna brukar samla coronavarianterna i så kallade stammar – utvecklingslinjer som härstammar från en vanlig mutation.

Ett så kallat fylogenetiskt träd övervakar coronamutationernas avknoppningar. Den här översikten täcker in de dominerande europeiska coronavarianterna indelade i elva stammar. De röda grenarna är den nya engelska coronavarianten.

© Nextstrain.org

De mest fruktade coronamutationerna

De coronavarianter som forskarna är vaksamma mot har ofta mutationer i spikproteinet på viruspartikelns yta, som banar väg in i cellerna.

  • D614G – Den utbredda coronavarianten

    I takt med att D614G under 2020 blev den dominerande coronavarianten började forskarna frukta att den var mer smittsam.

    Djurförsök har visat att varianten ökar produktionen av viruspartiklar i de övre luftvägarna, vilket gör D614G mer smittsam.

    2021 förväntas D614G konkurreras ut av den engelska varianten eller varianter med liknande mutationer.

  • Y453F – Minkvarianten

    I bl.a. Danmark och Holland oroade man sig under hösten 2020 för coronavarianter som uppstod efter smitta mellan människa och mink – och tillbaka igen.

    Många prover hade den Y453F-mutation som man misstänkte kunde göra antikropparna och därmed vaccinen mindre effektiva mot covid-19.

    Minkvarianterna verkar dock vara utrotade nu.

  • N501Y – Den engelska coronavarianten

    Sedan i höstas har en ny coronavariant vunnit mark i bl.a. England och Irland, där den sätter stor press på vården.

    Enligt tidiga studier är coronavarianten N501Y 50–74 procent mer smittsam än andra coronavarianter, möjligen för att mutationen gör viruset bättre på att binda till celler.

    Nya beräkningar från Statens Serum Institut, den danska hälsovårdsmyndighetens center för förebyggande och behandling av smittsamma sjukdommar, tyder på att den engelska varianten troligtvis bara är 36 procent mer smittsam.

  • 501Y - Den sydafrikanska varianten

    Den sydafrikanska varianten har nyligen fått full uppmärksamhet av forskare eftersom mutationerna verkar göra att varianten:

    • är cirka 50 procent mer smittsam
    • är mer resistent mot vacciner på grund av minskad sårbarhet mot antikroppar
    • kan återinfektera tidigare infekterade

    Läs mer om den sydafrikanska varianten här.

  • P1 - Den brasilianska varianten

    Den brasilianska varianten dök upp i mitten av december 2020 i storstaden Manaus, där smittan plötsligt ökade explosivt.

    Staden hade redan drabbats av en utbredd infektion på våren och därför borde befolkningen ha byggt upp en viss flockimmunitet.

    Men nu skapar en mutation en ny infektionsvåg, och enligt en ännu inte referatgranskad studie har den brasilianska varianten vissa mutationer som överensstämmer med den sydafrikanska varianten.

    Detta innebär bland annat att forskare fruktar minskad känslighet för antikroppar och att varianten kan smitta personer som tidigare varit smittade.

  • Fin-796H - Den finska varianten

    Forskare i södra Finland har hittat en ny coronavariant som har flera mutationer gemensamt med de engelska och sydafrikanska varianterna - om än i en unik kombination.

    Den åtskiljer sig därför genetiskt något från andra kända varianter.

    Forskare vet fortfarande väldigt lite om den finska varianten, så smittsamhet och dödlighet är hittills okända. Det finns dock redan en del som tyder på att PCR-tester kan ha svårt att känna igen varianten.

Vad är en mutation?

Mutation är ett annat ord för ett genetiskt misstag. När coronaviruspartiklar kopieras – eller förökar sig – inne i kroppens celler smyger sig ofta små fel in i deras RNA.

RNA är den genetiska bruksanvisningen, med all information som viruspartiklarna behöver för att fungera korrekt.

Felen är mutationer, som därmed blir en ny komponent i den kopierade viruspartikelns arvsmassa.

Så muterar coronaviruset

Det finns olika slags mutationer:

  • Genetisk drift Genetisk drift kännetecknas av små, naturliga mutationer i viruset, som över tid utvecklas till en ny variant och förvirrar immunförsvaret.

Genetisk drift är t.ex. anledningen till att man kan få influensa flera gånger under samma säsong.

De coronamutationer vi hittills har sett har handlat om just genetisk drift.

  • Genetiskt skift Ett genetiskt skift inträffar när två eller flera virus kombineras och bildar en ny typ av virus.

Genetiskt skift ger därför ofta upphov till nya sjukdomar som vårt immunförsvar inte känner igen och inte kan bekämpa effektivt.

Pandemin 2009 med svininfluensan H1N1 uppstod t.ex. till följd av ett genetiskt skift med virus från grisar, människor och fåglar.

Varför muterar coronaviruset?

Liksom alla andra organismer muterar coronaviruset ständigt som en del i sin utveckling, för att bli bättre på att överleva.

VIDEO: Reproduktion är coronavirusets mål

Mutationer kan i vissa fall göra viruset mer smittsamt eller förändra symtomen och sjukdomsförloppet.

Mutationerna är slumpmässiga. De allra flesta har ingen betydelse och förekommer hälften så ofta som i t.ex. influensavirus. Men de mutationer som har en evolutionär fördel kan leda till att varianten blir mer utbredd.

För SARS-CoV-2 har fokus legat på mutationer i de så kallade spikproteinerna på virusets yta, som banar väg in i mänskliga celler. En mutation i ytproteinet anses t.ex. ha ökat virusproduktionen och gjort coronavarianten D614G mer smittsam.

Att så många nya coronavarianter växer fram beror enligt en hypotes på patienter med försvagat immunförsvar.

Människor med försvagat immunförsvar är ofta sjuka under längre tid, och det ger coronaviruset tid att mutera väldigt många gånger i samma patient. Behandlingen som samtidigt pågår gör att endast mycket välanpassade coronamutationer överlever och kan spridas.

Är coronamutationer farliga?

Enligt forskarna strävar virus efter att sprida sig så mycket som möjligt.

Därför blir de – som utgångspunkt – över tid:

  • Mer smittsamma
  • Mindre dödliga

Det hänger ihop med att viruset behöver en levande, mobil värd för att kunna sprida sig.

Om viruset har en mutation som dödar värden kommer mutationen inte att spridas. En del forskare anser dock att alla virus fungerar olika.

Patienter på ett amerikanskt militärsjukhus i Frankrike behandlas för spanska sjukan

Spanska sjukan och svininfluensan 2009 muterade båda i mindre dödlig riktning.

© Shutterstock

SARS-CoV-2 har visat de första tecknen på att bli mer smittsam, samtidigt som minskad dödlighet troligtvis beror på bättre behandling inom sjukvården.

Mutationerna är således inte mer farliga för individen, men dock farliga för ett samhälle eftersom fler smittade kommer att innebära fler döda.

Det verkar dock som att nya coronavarianter slår hårdare mot den yngre delen av befolkningen.

Utöver det tyder en engelsk rapport på, enligt de senaste studierna av den engelska coronavarianten, att varianten förutom att vara smittsam även kan ge ett allvarligare sjukdomsförlopp och leda till fler dödsfall.

Men forskare säger att de behöver mer information innan de kan dra någon slutsats om den engelska coronavarianten är mer dödlig eller inte.

Kan coronamutationer bromsa vaccinerna?

Första generationens coronavacciner är utformade för att känna igen spikproteinet, och därför väcker mutationer just här oro bland forskarna.

Men även den kraftigt muterade varianten från England, N501Y, innehåller endast åtta förändringar i de 1 270 aminosyror som utgör proteinet. Det är bland annat därför som mutationen enligt brittiska hälsovårdsmyndigheter inte kan stå emot vaccinernas effekt.

Fallet kan dock vara annorlunda för andra mutationer.

I Sydafrika har myndigheterna valt att avbryta vaccinationer med AstraZenecas coronavaccin eftersom försöksdata har visat att vaccinet har ”ytterst liten eller ingen” effekt mot den sydafrikanska mutationen.

"Resultaten visar en uppskattad effekt mot denna variant (den sydafrikanska, reds. anm.) på tio procent", säger försöksledare Shabir Madhi vid University of the Witwatersrand.

AstraZeneca meddelar att företaget själv uppskattar att vaccinet även fortsättningsvis kan lindra allvarliga sjukdomsförlopp med den sydafrikanska varianten, men att effekten verkar vara mindre än för andra varianter.

Pfizer har också meddelat att den sydafrikanska varianten kan minska deras vacciners effektivitet. Bedömningen baseras på laboratorieförsök där ett virus har designats för att likna den sydafrikanska varianten. Det saknas därför data från experiment på människor i nuläget och ingenting är helt klarlagt.

Trots det tittar Pfizer redan på hur de kan uppdatera sitt vaccin så att det kan bekämpa den sydafrikanska varianten bättre.

Läs också:

coronavirus
Sjukdomar

Coronaviruset uppdatering: Få en överblick här

38 minuter
Coronavirus mondkapje
Sjukdomar

Överraskande upptäckt: Barn kan bilda antikroppar utan att ha smittats av corona

7 minuter
Handskeklædt hånd doserer en kanyle med vaccine.
Sjukdomar

Vetenskapen besvarar vaccinmotståndarnas bästa frågor

8 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj