Malignt melanom är den vanligaste cancerformen bland 15-34-åringar och samtidigt den farligaste cancerformen i huden.
Nu inleder läkemedelsföretaget BioNTech de första försöken på människor med ett vaccin som bekämpar till och med avancerad malignt melanom – med hjälp av tekniken bakom coronavacciner.
Vaccin ska lära kroppen att bekämpa cancer
Det nya cancervaccinet heter BNT111 och är baserat på mRNA-teknik precis som de två första EU-godkända coronavaccinerna.
I fas 2-studien som nyligen inleddes får 120 personer med en speciell variant av malignt melanom antingen det nya vaccinet eller en annan behandling. Hos försökspersonerna är cancern i steg 3 eller 4 – de två mest framskridna stadierna.
Vaccinforskarnas förhoppning är att injektionen tillsammans med ett annat godkänt cancerläkemedel kan lära kroppen att bekämpa cancertumörerna genom att producera antikroppar.
Fas 1-försöken visade att vaccinet genererade rätt antikroppar och dessutom var ofarligt bland 89 försökspersoner.
Vaccinvariant kan utrota cancer på löpande band
mRNA-vacciner har i årtionden testats som en potentiella mirakelkurer mot olika typer av sjukdomar. Men fram till dess att coronavaccinerna från BioNTech och Moderna godkändes var tekniken endast möjlig i teorin.
Denna typ av vaccin skapas till 100 procent i laboratoriet och skiljer sig således från andra vacciner som vanligtvis använder en försvagad, död eller manipulerad version av ett levande virus eller en bakterie.
Inuti kroppen imiterar vaccinet så kallat budbärar-rna – mRNA – en dna-liknande molekyl som kan transporteras in i mänskliga celler och lära cellen att bilda vissa proteiner – exempelvis virala proteiner.
När cellen bildar proteinerna lär immunförsvaret sig att känna igen viruset och kan sedan motverka en extern infektion.
Rna förbereder immunförsvaret för kamp
1. Fettkulor transporterar mRNA till cellerna
Forskarna framställer mRNA (vitt) som innehåller den genetiska information som behövs för att bygga coronavirusets så kallade spikeprotein. Rna förpackas i fettkulor (gula) och injiceras i kroppen. Fettkulorna för sedan in rna i cellerna.
2. Celler bygger virusprotein
Normalt använder dina celler mRNA, som skapas av generna i ditt eget dna, för att bygga proteiner. Vaccinet utnyttjar denna process (gult) för att bygga spikeproteiner (röda trianglar). De nybyggda proteinerna insöndras därefter till blodet.
3. Immunceller delar proteinerna
Spikeproteinerna tas upp av så kallade antigenpresenterande celler (vita) i immunsystemet. Dessa celler bryter ner proteinet till små fragment, som sätter sig på så kallade MHC-II-molekyler (grå) på immuncellernas yta.
4. Immunförsvaret förbereder sig inför angrepp
Immunförsvarets T-hjälparceller (ljusgula) binder till fragmenten och aktiverar därefter andra immunceller (gula och gröna), bland annat så kallade B-celler, som skapar antikroppar mot viruset, och T-mördarceller, som dödar infekterade celler.
Med endast ett fåtal justeringar i laboratoriet kan vaccinet riktas mot så kallade antigener i den specifika cancerformen. BioNTech använder därför samma vaccinplattform, FixVac, i en annan studie för att bekämpa prostatacancer.
Under de senaste decennierna har antalet patienter som diagnostiserats med malignt melanom mångdubblats i länder med främst ljushyad befolkning.
Varje år får omkring 4 500 personer malignt melanom i Sverige.