Vaccin knäcker cancern

En viruspartikel hamnar vid ett samlag på en slemhinna i kvinnans livmoderhals och världens mest spridda könssjukdom har överförts. De flesta upptäcker det aldrig, men för drygt en halv miljon kvinnor leder HPV-infektionen varje år till en livmoderhalscancerdiagnos och därmed en risk för livsfara.

Så har åtminstone varit fallet fram till i dag.

I Australien tror forskare att vaccinering kommer att ha reducerat frekvensen för drabbade av livmoderhalscancer till sex av 100 000 kvinnor år 2022. Den dödliga cancerformen kommer därmed att bli mer sällsynt och göra att Australien kan bli världens första land som i praktiken utrotar en cancerform.

Resultatet beror på ett effektivt vaccinationsprogram av både flickor och pojkar med vaccinet Gardasil som förhindrar att det cancerframkallande HPV-viruset får fäste.

Förebyggande vaccin är dock bara början. Skräddarsydda vacciner och genmodifierade immunceller tar nu upp kampen mot befintliga cancertumörer. Lovande laboratorieförsök tyder på att man kan ha hittat ett botemedel mot cancer.

Anfall är bästa försvar

De senaste 30 åren har antalet dödsfall i cancer minskat med 25 procent i EU bland annat tack vare mer effektiv behandling. De traditionella metoderna, som strålning och kemoterapi, har dock nackdelen att de i sitt anfall mot cancern också dödar friska celler.

Cancervaccinets metod är betydligt mer skonsam eftersom det inte själv tar upp kampen upp mot sjukdomen utan i stället stärker immunförsvaret. Därför kallas denna behandlingsform också för immunterapi.

För att utveckla vaccinet har forskare under flera år kartlagt immunförsvarets kamp mot cancercellerna så att de vet exakt hur cancer lurar kroppen.

Kartläggningen omsätts nu till injektioner som antingen utnyttjar hål i cancerns försvar eller stärker immuncellernas naturliga attacker.

HPV-infektion får i vissa fall cellerna att dela sig snabbare så att de blir odödliga och utvecklas till cancerceller i livmoderhalsen.

HPV-vaccinet består av små proteinstumpar av HPV, som lär immunförsvaret att känna igen viruset och gå till angrepp innan det hinner få fotfäste och infektera cellerna i livmoderhalsens slemhinnor.

I Australien får 79 procent av flickorna och 73 procent av pojkarna HPV-vaccin i skolan innan de fyller 15. Den höga andelen immuniserade gör att HPV-infektioner blir allt mer sällsynta i landet.

Forskarna tror att bara en av 100 000 australiska kvinnor kommer att få livmoderhalscancer 2066. I jämförelse är bara 36 procent av Europas unga kvinnor vaccinerade enligt en sammanställning från 2016.

I Afrika och Asien handlar det om så lite som en procent, och ännu mindre för unga män.Därför kommer kvinnor och män i många år fortfarande att smittas med HPV och utveckla cancer i livmoderhalsen, men även i anus och halsen. Här kommer ett annat vaccin in i bilden.

Eliminerar livmoderhalscancer

De många kvinnor som redan har utvecklat cancer i livmoderhalsen är dock inte dömda till döden.

Diane Harper, läkare och professor på University of Michigan, USA, har hjälpt till att utveckla ett så kallat terapeutiskt vaccin som botar en befintlig sjukdom.

Hennes aktuella resultat tyder på att vaccinet fördubblar immunförsvarets förmåga att slå ut HPV-infekterade celler.

Vaccinet med tungvrickningsnamnet Tipapkinogen Sovacivec lär T-cellerna, immunförsvarets soldater, att känna igen cancerceller som har utvecklats från en HPV-infektion.

Efter ett halvår hade 24 procent av 129 vaccinerade kvinnor helt blivit av med sina cellförändringar i livmoderhalsen. Detsamma gällde bara för tio procent av en kontrollgrupp som inte hade fått något vaccin.

Diane Harper följde de kvinnor som tycktes ha blivit botade i två år. 76 procent av dem hade fortfarande inga cellförändringar mot bara 50 procent för de kvinnor som inte hade fått något vaccin.

Dna är nyckeln

Tidigare vacciner fungerar genom att lära immunförsvaret att känna igen detaljer, exempelvis ett protein på cancercellen, och angripa det när det stöter på proteinet igen.

Men om exempelvis ett protein har legat flera månader i en artificiell vätska i en ampull förändras det och förlorar likheten med motsvarande protein på en cancercell.

En rad nya vacciner, bland annat det nya HPV-vaccinet, går därför ett steg längre och baserar sig i stället på den lilla bit dna i cancertumörens gener som producerar proteinet.

Dna är stabilare och mer lätthanterligt än proteiner, och därför också enklare att arbeta med. Dessutom får så kallade dna-vaccin patienten att bilda en mer naturtrogen kopia av cancercellernas kännetecken så att immunförsvaret bättre kan identifiera och angripa tumören.

Om allt går enligt planerna kommer det terapeutiska HPV-vaccinet ut på marknaden om fem år. Först ska vaccinet dock testas på fler män och kvinnor för att utreda varför det kan bota vissa patienter medan andra patienter inte reagerar på behandlingen.

Vaccin skräddarsys

Cancervaccinets stora akilleshäl är att både cancerceller och patienter är olika. Men en metod som kallas T-cellterapi gör att vaccin i högre grad fungerar som önskat.

T-celler är specialiserade immunceller som utgör kroppens soldater och de kan hitta och döda cancerceller. De kan jämföras med specialstyrkor där alla är experter på en typ av fiende.

I T-cellterapin tar läkare prover av patientens blod eller lymfvätska, odlar upp T-cellerna och injicerar miljarder av dem i patienten som ett vaccin. Studier av metoden visar en mer än dubbelt så stor chans för att patienter med tarmcancer överlever längre två år.

Nyligen har forskare lyckats genmodifiera de receptorer på T-cellernas yta som identifierar cancercellerna. De modifierade receptorerna kallas för CAR, Chimeric Antigen Receptor.

De kan utformas så att T-cellerna fokuserar på flera av cancercellernas kännetecken och därmed göra att vaccinet attackerar tumören på flera fronter.

Denna metod kallas CAR-T-cellterapi och har visat sig vara särskilt framgångsrik för behandling av cancertyper som inte bildar stora tumörer. 2017 testade Sattva Neelapu, läkare på University of Texas, ett CAR-T-vaccin på 111 patienter med lymfom som kontinuerligt kom tillbaka efter traditionell behandling.

Efter sex månader hade 82 procent av patienterna färre cancerceller medan 54 procent var helt fria från cancerceller. Efter 15 månader hade 40 procent av de vaccinerade fortfarande inga cancerceller.

En studie med 21 patienter med återkommande leukemi har visat liknande resultat. Här var 73 procent helt fria från cancer efter behandlingen.

Forskarna har stora förväntningar på CAR-T-cellterapi och de första vaccinerna har godkänts för behandling av just lymfom och leukemi.

Nästa steg är att få metoden att fungera mot cancerformer som bildar stora, kompakta tumörer, och här har andra typer av vaccin redan visat vägen.

Jättetumör borta på några veckor

Ett av kroppens egna vapen mot cancer, antikroppar, kan vara effektivt som vaccin. Det fick en amerikansk kvinna uppleva när hon sökte hjälp på Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York med en cirka fyra centimeter stor tumör av malignt melanom under sitt ena bröst.

Läkaren Jedd Wolchok gav henne ett vaccin och efter tre veckor var tumören borta – ersatt med ett gapande hål. Cancerceller stänger av immunförsvaret genom att trycka på två kontakter på T-cellernas yta, vilket förlamar dem.

Vaccinet som kvinnan fick bestod av två antikroppar som blockerar T-cellernas kontakter och gör att cancercellerna inte kan nå dem. Därefter utsätts cancercellerna för immunförsvarets naturliga, ohejdade angrepp med full kraft.

De två antikropparna fungerade betydligt bättre tillsammans än var för sig.

Vaccinet testades sedan på 142 patienter med malignt melanom. Efter fyra injektioner med tre veckors mellanrum var tumörerna helt borta hos 22 procent av alla vaccinerade patienter medan de var kraftigt reducerade hos 61 procent.

Den enastående vaccinhistorien tog cancerläkare med storm 2015, och 2018 ärades upptäckten av antikropparna med Nobelpriset i medicin. Sedan dess har andra forskare upptäckt att antikropparna också kan bekämpa lung- och njurcancer.

Forskarna är dock bekymrade över styrkan i angreppet. Det kan vara fatalt om en cancertumör bryts ned för snabbt och ger ett stort hål i tarmväggens känsliga vävnad.

Tumörer blir vaccinfabrik

Det dyker upp många banbrytande nya metoder som visar vaccinernas potential. Exempelvis presenterade Joshua Brody, läkare på Icahn School of Medicine i New York i april 2019 ett vaccin som sprutas direkt in i en tumör och förvandlar den till en veritabel vaccinfabrik.

Injektionen består av en blandning av ämnen som på olika sätt aktiverar kroppens immunförsvar. Ett ämne kallar fram immunförsvarets generaler, dendritcellerna, till tumören.

Ett annat ämne aktiverar dendriterna så att de beordrar T-cellerna att döda cancercellerna.

Den krigsvana immunarmén reser sedan runt med blodet i resten av kroppen och bekämpar cancerceller utan behov av fler injektioner.

Cocktailen testades på elva patienter med framskriden lymkörtel-cancer. Hos åtta av dem lyckades den bromsa eller vända cancerns utveckling. En patient blev helt fri från cancertumörer.

Arsenalen tar form

Flera lovande cancervaccin finns redan på marknaden och utvecklingen av nya CAR T-vaccin är i full gång.

Just nu kämpar forskarna med att välja ut detaljer på cancer-cellernas yta som gen-modifierade T-celler ska fokusera på. De ska vara unika så att immunförsvaret inte attackerar kroppens friska celler.

Cancertumörer i hjärnan, brösten, magen, njurarna och bukspottkörteln kan förhoppningsvis snart be-handlas med vaccin som antingen kan skydda kroppen eller bekämpa tumörerna.

I takt med att forskarna bygger ut sin arsenal får patienter gradvis bättre odds i kampen mot cancer.

Förhoppningen är att fler cancerformer ska följa i fotspåren på livmoderhalscancer i Australien och därmed helt kunna tas bort från listan över stora hälsoproblem.