Förändrar synen på cancer
Trots att rökning är den största orsaken till lungcancer har den brittiska studien avslöjat att luftföroreningar är orsaken till vart tionde fall av lungcancer.
Det beror på en hög exponering för luftförorenande partiklar mindre än 2,5 mikrometer, vilket motsvarar 0,0025 millimeter och i dagligt tal kallas PM2,5.
Men till skillnad från tidigare uppfattningar av lungcancer som en sjukdom i vilken friska celler tas över av cancerceller, har de brittiska forskare hittat ett helt annat samband i utvecklingen av lungcancer.
För enligt deras resultat finns det redan cancer i kroppen, men att cancercellerna bara finns en sorts dvaltillstånd, där exponeringen för PM2,5 är den sjukdomsframkallande faktorn.
”Celler med cancerframkallande mutationer ansamlas naturligt när vi blir äldre, men de är normalt inaktiva. Vi har påvisat att luftföroreningar väcker dessa celler i lungorna och får dem att växa och potentiellt bilda tumörer", säger forskningsledaren Charles Swanton, professor, till universitetets webbplats.
Kemiskt larmsystem väcker cellerna
Försök med möss med de cancerbärande cellerna har visat att möss, som också utsatts för luftföroreningar löper större risk att utveckla lungcancer på grund av det kemiska larmämnet interleukin.
I forskarnas försök blockerade de även interleukin, som normalt orsakar inflammation och är en reaktion på PM2,5-förorening. Genom att blockera produktionen av interleukin bromsade de även cancerutvecklingen i mössen.
Därför anser forskarna att deras studie kan användas i många sorters cancerbehandlingar, i synnerhet i de tidiga stadierna.
"Om vi kan förhindra att cellerna växer till följd av luftföroreningar, kan vi reducera risken för lungcancer", förklarar forskningsledaren, professor Charles Swanton.
Ett amerikanskt cancergenombrott
Den brittiska studien av luftföroreningarnas medverkan i utvecklingen av cancer är långt ifrån den enda cancerstudien som har forskare att jubla på sistone.
Det amerikanska läkemedelsföretaget Grail har med hjälp av avancerade blodprover i en testpopulation på drygt 6 000 människor hittat 71 procent fler cancerformer än vi normalt har möjlighet söka efter.
Förutom att det betyder fler cancerformer, som knappast hade hittats utan blodprovet, så ger provet även hopp om att personer med misstänkt cancer kan undersökas tidigare än i dag – och att vi därmed kan förebygga sjukdomen och dämpa konsekvenserna.
Tekniken med blodprovet är fortfarande i sin linda, och testas av bland annat den brittiska sjukvården, där det nästa år är med i ett stort test med 165 000 deltagare.
