Kriget mot cancer: Test identifierar cancerns svagheter
Människan har kämpat mot cancer i tusentals år. Trots det dödar den aggressiva sjukdomen drygt åtta miljoner människor varje år. I vår artikelserie om kriget mot cancer berättar vi om de viktigaste slagen och ger dig en inblick i hur världens forskare har enats för att vinna dessa med hjälp av antikroppar, genteknik och artificiella tumörer.
Forskarna rustar sig i kriget mot cancer.
Bröstcancer kan delas in i elva olika typer och var och en kan därefter delas upp i olika underkategorier.
Det finns inga patienter som har exakt samma typ av tumör, och det gör att de kommer reagera olika på behandlingar.
Den stora variationen beror för det första på att cancer kan uppstå i olika celltyper – i bröstet kan det exempelvis vara celler i mjölkkörtlar eller i bindväv.
För det andra muterar cancercellerna snabbt så att de får unika egenskaper.
Skillnaden mellan tumörerna innebär att en behandling som är extremt effektiv för en cancerpatient överhuvudtaget inte har någon effekt för en annan patient.
Test avgör behandling
Forskarna färglägger prover av patientens tumör med antikroppar eller sekvenserar deras dna.
De färgade antikropparna fäster sig bara om vissa proteiner finns på cancercellernas yta. Sekvenseringen avslöjar mutationer i cellernas gener.
Analysen ger en bild av tumörens egenskaper, och hjälper därmed läkarna att välja rätt behandling.
Metoden har redan tagits i bruk men forskarna blir hela tiden bättre på att kategorisera tumörerna, och nya läkemedel som är skräddarsydda för den enskilda cancertypen är på väg.
Forskarna har färglagt proteinet HER2 på cancercellernas yta.
Metoden har redan använts, men forskarna blir ständigt bättre på att kategorisera tumörerna och ny medicin som anpassas för de olika cancertyperna är på väg.
