Kriget mot cancer: Forskarna står enade mot muterade tumörer
Människan har kämpat mot cancer i tusentals år. Trots det dödar den aggressiva sjukdomen drygt åtta miljoner människor varje år. I vår artikelserie om kriget mot cancer berättar vi om de viktigaste slagen och ger dig en inblick i hur världens forskare har enats för att vinna dessa med hjälp av antikroppar, genteknik och artificiella tumörer.
Forskarna rustar sig i kriget mot cancer.
Läkarna angriper de mest aggressiva cancerformerna med kirurgi, strålning och kemoterapi. Trots det återvänder cancern gång på gång
Anledningen är att tumören i stort sett alltid har celler som har stor motståndskraft mot anfallen.
Cancerceller muterar betydligt snabbare än vanliga celler och får därmed nya egenskaper.
Cancerceller är resistenta
Utvecklingen betyder att en enskild tumör består av ett virrvarr av olika typer av cancerceller. Vissa celler är resistenta mot strålning eller kemoterapi, och en del kan klara båda delarna.
Trots att bara några få cancerceller överlever behandlingen kan de snabbt ge upphov till en ny tumör.
Medan den nya tumören växer muterar dess motståndskraftiga celler på nytt så att den blir en mosaik av olika typer.
Gräver sig in i organen
Efter en tid får några av cellerna förmågan att bryta sig ut från det organ som tumören sitter i.
De sprider sig via blodomloppet till andra organ och gräver sig in i dem. Här bildas nya tumörer, så kallade metastaser, som läkarna bara i ytterst få fall lyckas sätta stopp för.
Databaser kartlägger cancern
Enorma, offentligt tillgängliga databaser gör det nu möjligt för forskare över hela världen att dela med sig av sina kunskaper om cancer.
Databaserna innehåller information om hur olika mutationer påverkar cancercellerna, och hur cellernas tusentals proteiner har ett mycket nära samarbete.
Den samlade kunskapen gör det möjligt att analysera cancerns beteende i detalj så att forskarna kan förekomma den aggressiva sjukdomen och slå ut den effektivt, även när cancercellerna utvecklar nya hårdföra egenskaper.