Guld avslöjar cancer

I dag finns det inget enkelt test som visar om vi har cancer, men i framtiden kan ett blodprov med tillsatta guldpartiklar upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium.

I dag finns det inget enkelt test som visar om vi har cancer, men i framtiden kan ett blodprov med tillsatta guldpartiklar upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium.

Shutterstock, ken ikeda & Abu Ali Sina et al./Nature comm.

I dagsläget kan läkarna bara ställa cancerdiagnoser efter ett längre förlopp. Först upptäcker de cellförändringar någonstans i patientens kropp.

Sedan tar de ut och undersöker ett cellprov i laboratoriet och ställer diagnosen. De kan alltså inte göra ett snabbt och generellt test på cancer i hela kroppen.

Ett sådant är dock på väg – baserat på guld. Forskare vid University of Queensland i Australien har nämligen upptäckt att nanopartiklar av guld binder sig till cancer-dna.

Dna-strängar rymmer metylgrupper som kontrollerar hur aktiva generna är. På cancer-dna samlas kontrollgrupperna i klumpar – som attraherar guld.

© shutterstock, ken ikeda & Abu Ali ibn Sina et al./Nature comm.

1. Metylgrupper klumpar ihop sig

Dna-strängar inrymmer metylgrupper (rosa). På dna från en frisk cell sitter grupperna jämnt fördelade, medan de ansamlas på dna från en cancercell, som man kan se på den blå dna-strängen.

© Shutterstock, ken ikeda & Abu Ali ibn Sina et al./Nature comm.

2. Cancer-dna blir poröst

Dna-strängar från cancerceller veckas lösare än dna från friska celler eftersom hopar av metylgrupper förhindrar den naturliga veckningen.

© Shutterstock, ken ikeda & Abu Ali ibn Sina et al./Nature comm.

3. Guldpartiklar avslöjar cancer

Guldpartiklar (gula kulor) binder sig till metyl, och på cancer-dna har de fri tillgång till grupperna. Därför ansamlar cancer-dna guld, som syns i mikroskop.

Cancerceller lockar till sig guldpartiklar

Kroppens alla celler skickar ut små dna-fragment i blodet.

Det gör att ett enkelt blodprov kommer att kunna avslöja om det finns cancerceller i kroppen.

Förklaringen är att våra dna-strängar, som innehåller generna, också har andra molekylgrupper – exempelvis metylgrupper. De bestämmer hur aktiva generna är.

I normala celler sitter metylgrupperna jämnt fördelade längs dna-strängen men hos cancerceller klumpas de samman.

Klumparna får cancer-dna att vecka sig luckrare än dna från friska celler, och det ger guldpartiklar en möjlighet att binda sig till metylgrupperna.

Cancer-dna attraherar därför många guldpartiklar, och de är lätta att upptäcka i mikroskop.

Nanopartiklar av guld visar om det finns små fragment av cancerceller i ett blodprov. Om provet kommer från en cancerpatient lyser ansamling av guld upp i mikroskopet. Till vänster syns en patient utan cancer och till höger en patient med cancer.

© Shutterstock, ken ikeda & Abu Ali Sina et al./Nature comm.

Guldprov ska i första hand övervaka tidigare patienter

Forskarna utförde testet på 200 personer, varav några med cancer.

I cirka 90 procent av fallen påvisades cancern.

Det dröjer dock innan metoden kan tas i bruk, och till en början kommer den troligen användas för att kontrollera om cancern har återkommit hos redan behandlade patienter.