Blodprov spårar upp cancer fyra år innan symtom visar sig

En gammal dröm har blivit verklighet för cancerforskare: Ett nytt test kan upptäcka sjukdomen i en droppe blod innan det är för sent.

En gammal dröm har blivit verklighet för cancerforskare: Ett nytt test kan upptäcka sjukdomen i en droppe blod innan det är för sent.

Shutterstock

Ett enkelt blodprov kan snart ställa cancerdiagnosen hos patienter som inte har känt av de första symtomen än.

Metoden har utvecklats under de senaste 13 åren av en internationell forskargrupp, och utgör en länge väntad milstolpe i cancerforskningen.

Genombrottet består av ett test kallat PanSeer, som i ett blodprov fångar upp fem vanliga cancerformer – i magen, matstrupen, tjocktarmen, lungorna och levern. Testet kan innebära skillnaden mellan liv och död för framtida cancerpatienter.

Mönster avslöjar cancerrisk

Arbetet med att utveckla det nya testet skiljer sig från annan cancerforskningen genom att den som utgångspunkt fokuserar på friska personer.

Forskarna har samlat blodprover från 123 000 friska kineser, som har genomgått frekventa hälsoundersökningar.

Cirka 1000 av försökspersonerna konstaterades efter studiens början 2007 ha cancer. Därmed hade forskarna data för dem från perioden innan de kände av de första symtomen.

Tidslinje: Så uppstår cancer

Så utvecklas cancer
/ 5

Cellen förändras

Cellen kan plötsligt dela sig onaturligt snabbt och lyssnar inte till normala tillväxtsignaler.

1

Cellen löper amok

Cellen reparerar inte nya fel (mutationer) i generna, vilket ökar risken att farliga mutationer uppstår.

2

Cellen blir odödlig

En mutation gör cellen odödlig, så att kroppen inte kan slå ut den. De muterade cellerna har nu blivit till en tumör.

3

Blodkärl bildas

Tumören bildar nya blodkärl för att garantera riklig syretillförsel till cancervävnaden så att den kan tillväxa.

4

Kroppen invaderas

Cancerceller från tumören färdas runt i kroppen via blodomloppet, där de invaderar nya organ och bildar metastaser.

5
© Claus Lunau

Testet går ut på att isolera dna från från blodceller och därefter gå igenom 500 utvalda punkter i den genetiska koden.

Punkterna kan vara utsatta för ett fenomen kallat metylering, där kemiska föreningar – så kallade metylgrupper – sätter sig på dna-strängarna och stänger av gener och deras aktivitet.

Metylering kan exempelvis äga rum på punkter i dna, som ansvarar för att reglera kroppens naturliga försvar mot tumörer. I de fallen kan de speciella punkterna avslöja cancer, enligt tidigare studier.

De två vita kulorna illustrerar metylering på en dna-sträng, som kan ge cancer.

© Christoph Bock, Max Planck Institute for Informatics

Genomgången av punkterna matas in i en maskininlärningsalgoritm – ett datorprogram som hela tiden lär sig mer och mer – som spårar upp eventuella mönster i metyleringen.

Utöver det räknar algoritmen ut ett sammanlagt resultat, som avslöjar sannolikheten för en begynnande cancersjukdom.

PanSeer spårade upp 91 procent av cancerfallen mellan ett och fyra år innan personerna upplevde de första symtomen.

Blodprovstest kan bli rutin

I den tidiga fasen, innan cancern sprider sig, är cancerbehandlingar mer effektiva och tumörer är lättare att operera bort.

Därför är det viktigt att diagnosen ställs så tidigt som möjligt, och forskarna hoppas att PanSeer i framtiden kan ingå som en fast del av en rutinkoll hos läkare.

I första hand önskar forskarna dock att kunna rikta testet mot riskgrupper, som exempelvis har cancer i släkten, är äldre, röker eller har ett alkoholmissbruk.