Tre kanyler i en vaccinburk

Boostervaccin: Så återupplivar den tredje injektionen ditt coronaförsvar

Coronasmitta bland vaccinerade har gett upphov till ett behov av förnyat skydd med ett boostervaccin. Vad betyder den tredje injektionen för dig?

Coronasmitta bland vaccinerade har gett upphov till ett behov av förnyat skydd med ett boostervaccin. Vad betyder den tredje injektionen för dig?

Shutterstock

Vad är ett boostervaccin?

De flesta vacciner mister effekt med tiden

Ett boostervaccin är en extra dos av ett vaccin som har injicerats tidigare. Med få undantag avtar effekten av alla vacciner med tiden.

Ett boostervaccin kan därför användas till att påminna immunsystemet – speciellt de så kallade B- och T-cellerna, som känner igen och angriper inkräktande hot – om den tidigare vaccinframkallade reaktionen, så att immunsystemet åter kan övervinna sjukdomen i fråga.

Ett boostervaccin utsätter mottagaren för den så kallade antigenen, som vaccinet ska skydda mot. I coronaviruset är antigenen exempelvis ett ytprotein på viruspartiklarna.

Efter en infektion eller en vaccination producerar kroppen antikroppar, som övervinner virushotet. Med tiden minskar mängden antikroppar, samtidigt som viruset kan mutera. Det innebär att kroppen kan smittas igen. Men speciella immunceller kan snabbt ta upp kampen igen om ett boostervaccin påminner immunsystemet om virushotet.

Virus, olika celler och antikroppar
© Shutterstock

Första infektionen

När ett vaccin injiceras i kroppen aktiveras ett antal celler i immunförsvaret kallade T- och B-celler. Precis som vid en vanlig infektion går T-celler (blå) till angrepp mot det okända hotet. De aktiverar B-celler (rödaktiga), som bland annat lär blodets plasmaceller (orange) att producera antikroppar (gröna y) mot det aktuella viruset.

Olika celler och antikroppar
© Shutterstock

Väntposition

I takt med att tiden går minskar antalet antikroppar (gröna). T- och B-celler (blå och rödaktiga) cirkulerar under längre tid, medan en speciell typ av seglivade B-celler – minnesceller (rödaktiga med gröna antikroppar) – lägger sig på lur i bland annat mjälten och lymfknutorna.

Virus, olika celler och antikroppar
© Shutterstock

Återuppväckning

Om kroppen får ett boostervaccin, återaktiveras minnes-B-cellerna snabbt och förökar sig. Hela immunresponsen börjar om från början, men det sker snabbare och produktionen av antikroppar (gröna y) ökar till en högre nivå än tidigare.

Ett stort antal vacciner mot andra sjukdomar kräver också boosterinjektioner.

Ett influensavaccin måste exempelvis förnyas årligen, medan stelkrampsvaccinet ska injiceras vart tionde år.

VIDEO: Därför kräver vissa vacciner boosterinjektioner

Boostervacciner kan justeras

I de flesta fall är ett boostervaccin identiskt med den första injektionen. Men de kan också justeras, så att de exempelvis skyddar bättre mot nya virusvarianter.

Både Pfizer och Moderna arbetar på optimerade boostervacciner, som ska ge bättre skydd mot nya coronavarianter.

Båda vaccinerna är baserade på den nya mRNA-tekniken, som gör det lätt att justera och optimera vaccinet mot exempelvis deltavarianten.

Person inlagd till följd av coronaviruset

© Shutterstock

Fakta om deltavarianten

  • Namn: Deltavarianten, den indiska varianten eller B.1.617.2.
  • Ursprung: Varianten kommer från Indien och den började spridas i början av mars 2021.
  • Spridning: Hittills i 130 länder.
  • Smittsamhet: 50-64 procent mer smittsam än den brittiska varianten.
  • Andra kännetecken: Mer motståndskraftig mot vacciner och har en annan symtombild än tidigare observerat.

Boostervaccin och biverkningar

Biverkningar liknar de kända

Just nu finns det inget som tyder på att det är riskabelt att få en tredje injektion mot coronaviruset, men forskningen är begränsad.

I USA har cirka en miljon personer fått en boosterinjektion, och enligt amerikanska hälsomyndigheter har det inte uppkommit några oroväckande konsekvenser.

Biverkningarna efter en boostervaccination ser ut att vara desamma som efter den inledande vaccinationen.

Här är en överblick över Pfizer-vaccinets biverkningar, som i grova drag liknar de andra vaccinerna.

Mycket vanliga biverkningar

Kan påverka mer än 1 av 10:

  • Smärta/ömhet vid injektionsområdet (+80% av alla vaccinerade)
  • Trötthet (+60%)
  • Huvudvärk (+50%)
  • Muskelsmärta (+30%)
  • Frossa (+30%)
  • Ledsmärta (+20%)
  • Feber (+10%)

Vanligt biverkningar

*Kan påverka upp till 1 av 10:

  • Svullnad vid injektionsområdet
  • Rodnad vid injektionsområdet
  • Illamående

Sällsynta biverkningar

Kan påverka upp till 1 av 100:

  • Svullna lymfkörtlar
  • Sjukdomskänsla

Listan av biverkningar är grundad på brittiska myndigheters lista

Behöver alla en boosterinjektion?

Coronavaccinernas effekt minskar med tiden.

Det sker i takt med:

  • Immunresponsens avtagande effekt
  • Utvecklingen av nya virusvarianter

Båda dessa faktorer påverkar hur stor procentandel av de vaccinerade som slipper få covid-19.

Enligt Pfizer-BioNTech minskar deras vaccins effektivitet från 96 till 84 procent på sex månader.

Flera länder planerar en tredje injektion

I Israel, som snabbt vaccinerade stora delar av sin befolkning, uppstår mer än hälften av smittofallen nu bland de vaccinerade medborgarna.

Därför har länder som Israel och Storbritannien rekommenderat boostervaccinationer för antingen vissa ålders- eller befolkningsgrupper eller till alla.

I USA blir alla erbjudna en tredje injektion i slutet av september – minst åtta månader efter den ursprungliga vaccinationens andra injektion. Och ett stort antal europeiska länder följer efter.

I Finland och Sverige kommer invånarna att kunna få en boostervaccination under vintern, medan Norge och Nederländerna avvaktar fler resultat innan de ger en tredje injektion. I Danmark har hälsoministern meddelar att boostervaccinationer kommer att bli aktuella, men någon tidsplan har ännu inte lagts fram.

Två injektioner ger fortfarande skydd

Vissa experter anser att det störtdykande skyddet kan förklaras av ett stort antal faktorer – bland annat ändrat beteende och ökad testkapacitet – och att vi därför inte har den vetenskapliga bakgrunden att rekommendera boostervaccinationer.

Dessutom tyder aktuella resultat på att vaccinerna trots allt fortfarande förhindrar svåra sjukdomsförlopp, vård på sjukhus och död.

Innan de rika länderna börjar implementera program för boostervaccinationer, rekommenderar Världshälsoorganisationen WHO å det bestämdaste att hela världens befolkning vaccineras, så att vi undviker fler mutationer.

VIDEO: WHO:s generaldirektör uppmanar alla att vänta med boosterinjektioner

Vilket boostervaccin ska du välja?

Amerikanska hälsomyndigheter rekommenderar att alla får en boostervaccination av samma typ som den ursprungliga injektionen.

Men mindre studier har visat att det faktisk kan vara en fördel att ge en tredje injektion med ett mRNA-vaccin som Moderna eller Pfizer, om de förgående injektionerna var av en annan sorts vaccin.

WHO varnar dock för att bland vacciner på måfå.

För de olika vaccinerna gäller olika riktlinjer:

  • De amerikanska hälsomyndigheterna, CDC, har hittills godkänt att Pfizer/BioNTech och Moderna används som boostervacciner.
  • I Johnson&Johnsons fall väntar sig CDC också att vaccinmottagarna ska ha en tredje injektion, men eftersom vaccinet godkändes senare pågår datainsamlingen fortfarande.
  • AstraZeneca-vaccinet har inte godkänts i USA, och i Storbritannien avvaktar myndigheterna just nu data kring det eventuella behovet av en boostervaccination.

Enligt en del forskare kommer en boostervaccination i coronavirusets fall att förlänga både skyddet och varaktigheten av vaccinernas effekt.

Därför kan vi eventuellt glädja oss åt att en boostervaccination för de flesta blir den sista injektionen på länge.