Vad är ett boostervaccin?
De flesta vacciner mister effekt med tiden
Ett boostervaccin är en extra dos av ett vaccin som har injicerats tidigare. Med få undantag avtar effekten av alla vacciner med tiden.
Ett boostervaccin kan därför användas till att påminna immunsystemet – speciellt de så kallade B- och T-cellerna, som känner igen och angriper inkräktande hot – om den tidigare vaccinframkallade reaktionen, så att immunsystemet åter kan övervinna sjukdomen i fråga.
Ett boostervaccin utsätter mottagaren för den så kallade antigenen, som vaccinet ska skydda mot. I coronaviruset är antigenen exempelvis ett ytprotein på viruspartiklarna.
Så fungerar ett boostervaccin
Första infektionen
När ett vaccin injiceras i kroppen aktiveras ett antal celler i immunförsvaret kallade T- och B-celler. Precis som vid en vanlig infektion går T-celler (blå) till angrepp mot det okända hotet. De aktiverar B-celler (rödaktiga), som bland annat lär blodets plasmaceller (orange) att producera antikroppar (gröna y) mot det aktuella viruset.
Väntposition
I takt med att tiden går minskar antalet antikroppar (gröna). T- och B-celler (blå och rödaktiga) cirkulerar under längre tid, medan en speciell typ av seglivade B-celler – minnesceller (rödaktiga med gröna antikroppar) – lägger sig på lur i bland annat mjälten och lymfknutorna.
Återuppväckning
Om kroppen får ett boostervaccin, återaktiveras minnes-B-cellerna snabbt och förökar sig. Hela immunresponsen börjar om från början, men det sker snabbare och produktionen av antikroppar (gröna y) ökar till en högre nivå än tidigare.
Ett stort antal vacciner mot andra sjukdomar kräver också boosterinjektioner.
Ett influensavaccin måste exempelvis förnyas årligen, medan stelkrampsvaccinet ska injiceras vart tionde år.
VIDEO: Därför kräver vissa vacciner boosterinjektioner
Boostervacciner kan justeras
I de flesta fall är ett boostervaccin identiskt med den första injektionen. Men de kan också justeras, så att de exempelvis skyddar bättre mot nya virusvarianter.
Både Pfizer och Moderna arbetar på optimerade boostervacciner, som ska ge bättre skydd mot nya coronavarianter.
Båda vaccinerna är baserade på den nya mRNA-tekniken, som gör det enkelt att justera och optimera vaccinet mot exempelvis omikronvarianten.
Fakta om omikronvarianten
- Namn: Omikron (eng. Omicron) eller B.1.1.529.
- Ursprung: Varianten ser att komma från södra Afrika och identifierades den 23 november 2021.
- Smittsamhet: Enligt en ännu inte fackgranskad dansk studie är Omikron upp till en och en halv gång så smittsam som deltavarianten. Deltavarianten är omkring 50-60 procent mer smittsam än alfavarianten, som spreds i början av 2020.
- Mutationer: Varianten har omkring 50 mutationer, varav 43 finns på det spikeprotein som viruset använder till att infektera kroppens celler. Det kan jämföras med deltavarianten som har 18 mutationer på spikeproteinet.
- Symtom: Studier tyder på att omikron ger symtom som uttalad trötthet, smärta i kroppen och huvudvärk. Symtom som hosta och förlust av lukt- och smaksinne förekommer mer sällan.
- Risk för allvarlig sjukdom: Aktuella data visar att risken att behöva sjukhusvård med omikronvarianten är hälften så stor som risken att behöva sjukhusvård med deltavarianten.
Boostervaccin och biverkningar
Biverkningar liknar de kända
Just nu finns det inget som tyder på att det är riskabelt att få en tredje injektion mot coronaviruset, men forskningen är begränsad.
I USA har cirka en miljon personer fått en boosterinjektion, och enligt amerikanska hälsomyndigheter har det inte uppkommit några oroväckande konsekvenser.
Biverkningarna efter en boostervaccination ser ut att vara desamma som efter den inledande vaccinationen.
Här är en överblick över Pfizer-vaccinets biverkningar, som i grova drag liknar de andra vaccinerna.
Mycket vanliga biverkningar
Kan påverka mer än 1 av 10:
- Smärta/ömhet vid injektionsområdet (+80% av alla vaccinerade)
- Trötthet (+60%)
- Huvudvärk (+50%)
- Muskelsmärta (+30%)
- Frossa (+30%)
- Ledsmärta (+20%)
- Feber (+10%)
Vanligt biverkningar
Kan påverka upp till 1 av 10:
- Svullnad vid injektionsområdet
- Rodnad vid injektionsområdet
- Illamående
Sällsynta biverkningar
Kan påverka upp till 1 av 100:
- Svullna lymfkörtlar
- Sjukdomskänsla
Listan av biverkningar är grundad på brittiska myndigheters lista
Behöver alla en boosterinjektion?
Coronavaccinernas effekt minskar med tiden.
Det sker i takt med:
- Immunresponsens avtagande effekt
- Utvecklingen av nya virusvarianter
Båda faktorerna påverkar hur stor andel av de vaccinerade som undgår att få covid-19.
Enligt Pfizer-BioNTech sjunker effektiviteten av deras vacciner exempelvis från 96 till 84 procent på sex månader. Många vaccinerade smittas också nu, framför allt av den nya omikronvarianten.
Därför erbjuder många länder en tredje dos vaccin, antingen för vissa ålders- och befolkningsgrupper eller för samtliga invånare.
I USA erbjuds alla en tredje dos vaccin sedan slutet av september 2021 – minst åtta månader efter den andra dosen.
I Danmark erbjuds alla danskar över 18 år en tredje dos 4,5 månader efter att den andra dosen. Likadant är det i Finland, där tredje dosen ges till alla över 18 år efter fyra månader.
I Sverige är det än så länge bara vissa utvalda åldersgrupper som kan få en tredje dos.
Två injektioner ger fortfarande skydd
Vissa experter anser att det störtdykande skyddet kan förklaras av ett stort antal faktorer – bland annat ändrat beteende och ökad testkapacitet – och att vi därför inte har den vetenskapliga bakgrunden att rekommendera boostervaccinationer.
Dessutom tyder aktuella resultat på att vaccinerna trots allt fortfarande förhindrar svåra sjukdomsförlopp, vård på sjukhus och död.
Världshälsorganisationen WHO har å det bestämdaste uppmanat till att världens befolkning ska vaccineras innan boostervaccin rullas ut för att undvika fler mutationer.
VIDEO: WHO:s generaldirektör uppmanar alla att vänta med boosterinjektioner
WHO:s generalsekreterare, Tedros Adhanom Ghebreyesus, uppmanar alla länder att vänta med boostervaccinationer, eftersom många av världens fattiga länder ännu inte har vaccinerat sina befolkningar.
Vilket boostervaccin ska du välja?
Amerikanska hälsomyndigheter rekommenderar att alla får en boostervaccination av samma typ som den ursprungliga injektionen.
Men mindre studier har visat att det faktisk kan vara en fördel att ge en tredje injektion med ett mRNA-vaccin som Moderna eller Pfizer, om de förgående injektionerna var av en annan sorts vaccin.
WHO varnar dock för att bland vacciner på måfå.
För de olika vaccinerna gäller olika riktlinjer:
- De amerikanska hälsomyndigheterna, CDC, har hittills godkänt att Pfizer/BioNTech och Moderna används som boostervacciner.
- I Johnson&Johnsons fall väntar sig CDC också att vaccinmottagarna ska ha en tredje injektion, men eftersom vaccinet godkändes senare pågår datainsamlingen fortfarande.
- AstraZeneca-vaccinet har inte godkänts i USA, och i Storbritannien avvaktar myndigheterna just nu data kring det eventuella behovet av en boostervaccination.
Enligt en del forskare kommer en boostervaccination i coronavirusets fall att förlänga både skyddet och varaktigheten av vaccinernas effekt.
Därför kan vi eventuellt glädja oss åt att en boostervaccination för de flesta blir den sista injektionen på länge.