Alzheimers sjukdom är beteckningen för en så kallad degenerativ och obotlig sjukdom, som med tiden bryter ned hjärnan. Sjukdomen orsakar en kognitiv nedgång till följd av en nedbrytning av nervcellerna i hjärnan. Till slut blir de enklaste uppgifter och sysslor omöjliga för personer med Alzheimers sjukdom. Sjukdomen ligger bakom 60–70 procent av alla demensfall. Forskarna vet inte med säkerhet vad som orsakar Alzheimers sjukdom, men man vet att det finns en viss ärftlighet. Alzheimers sjukdom drabbar oftast äldre personer. En procent av alla 65-åringar har sjukdomen, medan 20 procent av alla 80-åringar har Alzheimers sjukdom. Det är dock inte uteslutande äldre människor som får Alzheimers sjukdom. Yngre personer kan faktiskt också drabbas. Gå på upptäckt bland våra artiklar och följ med i forskningen om Alzheimers sjukdom.
Demens är ett paraplybegrepp för ett antal likartade symtom som påverkar kognitiva förmågor, såsom glömska, koncentrationssvårigheter, förvirring och känslomässiga utbrott.
Demens kan ha olika orsaker, som blodproppar, alkoholmissbruk, hjärntumörer och specifika sjukdomar som exempelvis Alzheimers sjukdom. Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som – till skillnad från en del andra demenssjukdomar – är obotlig.
Alzheimers sjukdom har flera identifierbara symtom och sjukdomsförloppet är till viss del förutsägbart. Alzheimers sjukdom utvecklas under tre faser; mild, medelsvår och svår demens. I första fasen ser man lättare glömska och koncentrationssvårigheter, besvär som förvärras drastiskt i den medelsvåra fasen. I den sista fasen kan motoriken försvinna och det blir svårt att kommunicera.
Mild demens
I den första fasen kommer sjukdomen att orsaka symtom som lättare glömska och koncentrationssvårigheter. Det kan ge problem att komma ihåg nya namn eller var man har lagt saker och ting.
Medelsvår demens
Nästa fas medför en avsevärd nedgång i livskvalitet och självständighet. Det kan vara svårt att känna igen egna familjemedlemmar.
Svår demens
I den sista fasen kan en person med Alzheimers sjukdom inte längre fungera självständigt. Motoriken försvinner och kommunikation blir i stort sett omöjlig.
Det finns inget botemedel mot Alzheimers sjukdom, men stora forskningsresurser ägnas åt sjukdomen och vi lär oss hela tiden allt mer. Alzheimerforskning försöker klargöra alla olika aspekter av sjukdomen – från kartläggning av orsaker och förebyggande vård till nya behandlingsformer och läkemedel.
Forskare har exempelvis hittat en möjlig koppling mellan herpes och sjukdomen, vilket kan användas till utveckling av läkemedel. Det ser också ut som om det finns en koppling mellan tandköttsinflammation och Alzheimers sjukdom. Man har nämligen upptäckt giftämnen från bakterier från tandköttsinflammationer i hjärnvävnaden på patienter med Alzheimers sjukdom. Forskare hoppas att denna kunskap kan användas i förebyggande vård och målinriktade läkemedel.
