Alla psykiska sjukdomar har samma ursprung

Medicinska läroböcker beskriver hundratals psykiska åkommor, men genforskning visar nu att många har samma underliggande orsak. Dolt i dna-koden ligger embryot till allt från schizofreni till PTSD, vilket öppnar nya vägar till effektiv behandling.

Medicinska läroböcker beskriver hundratals psykiska åkommor, men genforskning visar nu att många har samma underliggande orsak. Dolt i dna-koden ligger embryot till allt från schizofreni till PTSD, vilket öppnar nya vägar till effektiv behandling.

Claus Lunau

Om du har varit nedstämd under en längre period har du kanske en depression. Humörsvängningar är tecken på bipolär sjukdom. Och vanföreställningar kan bero på schizofreni. Tjocka medicinska manualer avgör vilka symtom som utlöser vilka psykiska diagnoser och därtill hörande behandling.

Men psykiatrins traditionella diagnoser har utmanats av ny forskning. I stället för att kategorisera psykiska åkommor som olika sjukdomar med olika orsaker, går biologer och hjärnforskare alltmer över till att betrakta diagnoserna som symtom som samtliga har samma källa: små, utspridda stavfel i patienternas genetiska kod.

De senaste årens forskning har upptäckt avvikelser som dyker upp i dna-koden hos patienter med ett flertal olika psykiska sjukdomar. De banbrytande upptäckterna kan inom kort ha förpassat psykiska diagnoser till historien och lagt grunden för en total revidering av psykiatriska behandlingar.

Psykiska åkommor drabbar var fjärde person

Misstanken om en gemensam bakomliggande orsak till psykiska sjukdomar har vuxit fram bland psykologer och psykiatrer under lång tid. Studier har nämligen visat att barn med en förälder med schizofreni löper dubbelt så stor risk att utveckla bipolär sjukdom.

Omkring var fjärde person drabbas av psykisk sjukdom under livets lopp, men sammanställningar visar samtidigt att sjukdomarna samlas hos vissa individer, så att patienter med en diagnos ofta också har en annan eller kommer att få det med tiden.

Allmän benägenhet att utveckla psykisk sjukdom har fått namnet p-faktorn. Namnet kommer från ett koncept inom psykologin kallad generell intelligens eller g-faktorn. Den beskriver hur exempelvis logiskt tänkande människor ofta också klarar sig väl gällande andra mentala förmågor som språklig eller rumslig förståelse.

Sedan introduktionen 2013 har teorin om p-faktorn fått vind i seglen. Det första stora genombrottet i brobyggandet mellan gener och mental hälsa kom emellertid redan 2009, då forskare upptäckte ett genetiskt samband mellan schizofreni och bipolär sjukdom.

Genetiska stavfel överlappar varandra

När International Schizophrenia Consortium 2009 undersökte den kompletta genetiska arvsmassan, genomet, hos 3000 patienter med schizofreni, var de egentligen på utkik efter en eller ett par gener som kunde vara orsaken till sjukdomen.

I stället hittade de tusentals små stavfel överallt i dna-koden, som avvek från normen – det så kallade mänskliga referensgenomet. Varje fel hade var sin liten effekt, men ledde tillsammans till schizofreni. Resultatet visade dessutom att samma genvarianter kunde finnas hos patienter med bipolär sjukdom.

Psykiska sjukdomar överlappar varandra

2018 gick forskare igenom dna från cirka 265 000 patienter med psykiska sjukdomar. De upptäckte bland annat att patienter med schizofreni, bipolär sjukdom, ångest och depression delar sina genvarianter till 40 procent. Omfattningen antyder en gemensam bakomliggande orsak för alla sjukdomarna.

Schizofreni

Schizofreni överlappar de andra sjukdomarna i hög grad, bortsett från posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Depression

Depression delar genvarianter med samtliga andra undersökta diagnoser, men genomsnittligt i mindre grad än schizofreni.

Posttraumatiskt stressyndrom

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och depression har gemensamma genvarianter till 50 procent. Det kan eventuellt förklara varför våldsamma upplevelser bara utvecklar PTSD hos vissa personer.

Teorin om p-faktorn har sedan dess fått stöd från flera håll – senast 2018, då den stora internationella forskargruppen Brainstorm Consortium undersökte genomet hos 265 218 patienter med 25 vanliga hjärnsjukdomar. Resultatet visade att i genomsnitt 40 procent av samma fel återfanns hos patienter med ett flertal olika psykiska sjukdomar. För vissa sjukdomar var sammanfallet ännu större, exempelvis knappt 80 procent för depression och ångest.

Forskningen visade samtidigt att neurologiska sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom har däremot vitt skilda genetiska bakgrunder.

Chip spårar fel i genomet

Nyckeln till det begynnande erkännandet av sambandet mellan psykiska sjukdomar är ett SNP-chip, som kan söka efter miljontals genavvikelser i ett enda dna-prov.

SNP-chip spårar effektivt små variationer i den kompletta arvsmassan och används också till att hitta ett botemedel mot typ 2-diabetes.

© Alamy

Dna består av långa strängar uppbyggda av fyra olika byggstenar kallade nukleotider. Byggstenarna heter cytosin, guanin, adenin och tymin, och representerar olika bokstäver i dna-koden. Varje enskild persons kod har punkter som avviker från normen: En person har kanske ett T där andra har ett G.

Variationerna kallas enbaspolymorfi eller SNP – uttalas ofta "snipp". Genomet består av sex miljarder nukleotider, och människor har i genomsnitt fyra-fem miljoner SNP. De flesta ligger dock i en del av dna, där de inte påverkar kroppens biologiska funktioner.

Vårt dna består av fyra bokstäver – A, T, C och G – som hör ihop parvis. Psykiska sjukdomar beror på små dna-avvikelser, kallade SNP, i vilka en person har ett annat bokstavspar än normalt.

© David Eccles/Wikimedia Commons

Senare års forskning visar att summan av dessa SNP är avgörande för utvecklingen av sjukdomarna. Ju fler SNP, desto högre är p-faktorn och därmed risken för psykisk sjukdom. En sjukdom utlöses inte automatiskt vid ett visst antal – det varierar från person till person.

Nya forskningsresultat räknar med att genetik förklarar cirka 30 procent av personers benägenhet att utveckla psykiska sjukdomar, medan resten beror på sociala aspekter, som exempelvis missbruk eller barndomstrauman.

Avvikelser rubbar hjärnans kommunikation

Just nu jagar hjärnforskare förklaringen till hur genvarianterna manifesteras som psykiska sjukdomar, och deras forskning har börjat leda fram till svar.

År 2019 undersökte läkare barn med hög p-faktor och jämförde deras hjärnskanningar med andra barns. Ett område som ansvarar för planering, ett centrum som behandlar visuell input och standardnätverk som tar över när hjärnan vilar sig, såg markant annorlunda ut hos barn som löpte hög risk att utveckla psykisk sjukdom.

En annan studie gick igenom 7000 gener som är inblandade i ett flertal av kroppens biologiska processer, och jämförde dem med genetiska avvikelser hos personer med de fem vanligaste psykiska sjukdomarna. Bara 14 gener dök upp i båda kategorierna, och i stort sett samtliga spelar en roll för nervcellernas funktion – de flesta i synapserna som skickar signaler mellan hjärnceller.

80 procent av genvarianterna överlappar varandra hos patienter med schizofreni och bipolär sjukdom.

Den senaste forskningen visar alltså att p-faktorn överlag påverkar kommunikationen mellan hjärnceller. I framtiden krävs det åtskilliga timmar i laboratoriet för att komma närmare förklaringen, men de ledande forskarna på området gissar att en hög p-faktor orsakar problem att tänka klart och att kontrollera känslor, samt en överrepresentation av negativitet.

Utvecklingen går mot likadan behandling

Det genetiska sambandet mellan psykiska sjukdomar är inte fullständigt kartlagt. Trots stora överlappingar finns det även en del genetiska variationer, som bara visar sig vid vissa sjukdomar och tar sig uttryck som unika symtom.

P-faktorn är alltså inte nödvändigtvis så enkel, men upptäckten av den bakomliggande orsaken till psykiska sjukdomar har redan fått psykologer och psykiatrer att rekommendera en markant ändrad infallsvinkel till behandling av patienter. Fokus ska flyttas från diagnosticering till behandling av symtom, exempelvis genom samtalsterapi, som har visat positiva resultat för en uppsjö av sjukdomar. Och så ska behandlingen generaliseras i stället för anpassas individuellt efter vitt skilda sjukdomar som hittills.

Redan nu använder läkare i vissa fall samma läkemedel i samband olika diagnoser, men främst utifrån slumpmässiga erfarenheter. Studier har visat att läkemedel mot ångest i allmänhet fungerar lika bra som preparat som har utveckats mot exempelvis panikattacker och OCD. Den nya kunskapen har inneburit startskottet för jakten på ett piller, som effektivt ska kunna behandla ett flertal psykiska sjukdomar.

Första steget på vägen blir att knäcka koden till p-faktorns biologi, så att läkarna vet mot vilka bakomliggande mekanismer de ska inrikta läkemedlet. Därmed har vägen banats till en autokorrigering av genernas stavfel.