Trots att det finns 37,9 miljoner hivsmittade i världen är det bara en liten procentandel som dör av aidsrelaterade sjukdomar.
Det beror i hög grad på de så kallade antiretrovirala läkemedelstyperna som kom ut på marknaden på 1990-talet, och som sedan dess har hjälpt till att hålla det dödliga viruset i schack.
Dessvärre ser det nu ut som om hiv slår tillbaka igen.
Resistens når kritisk vändpunkt
I en ny rapport beskriver Världshälsoorganisationen WHO utvecklingen av en muterad form av hiv, som är resistent mot de vanliga läkemedelstyperna – efavirenz och nevirapine.
Rapporten tar utgångspunkt i hälsodata från 18 länder i Afrika, Asien och Amerika och resultaten visar att det i tolv länder finns resistensnivåer på över tio procent bland de hivsmittade.
Dessutom finns det nedslående avvikelser bland kvinnor i Kuba, Honduras och Nicaragua, där resistensen når ända upp över 30 procent.
Enligt forskare anses det vara en kritisk vändpunkt när resistensnivåer når upp till mer än tio procent.
Därför rekommenderar WHO nu att efavirenz och nevirapine inte längre ska skrivas ut i länder med resistensnivåer på över tio procent.
På så sätt hoppas man kunna bromsa ytterligare resistensutveckling.
Avbruten behandling kan skapa resistens
I rapporten framgår det också att resistens är tre gånger vanligare hos de hivsmittade som i perioder har avbrutit sin behandling.
WHO menar därför att orsaken till resistent hiv troligen ligger i avbrutna behandlingsförlopp, som på grund av ekonomiska svårigheter och bristfällig läkemedelstillgång dessvärre är en realitet i fattigare länder.
I maj 2019 rådde det brist på flera läkemedelstyper i Sydafrika, bland annat flera slags antiretrovirala preparat för behandling av hiv. På en del kliniker pågick läkemedelsbristen i mer än en månad, vilket utgör en stor risk för hivsmittade.
Tar man inte sina hivmediciner konsekvent får viruset er gynnsamma villkor att mutera sin genetiska struktur till resistens – och hiv muterar dessvärre notoriskt snabbt.