Efter 40 års kamp: Snart kan vi klippa ut hiv ur kroppen

Adam Castillejo var 23 år när han testade positivt för hiv. Liksom andra hiv-smittade ställdes han då inför utsikten till ett liv med livslång behandling. Men i dag, vid 42 års ålder, har Castillejo botats från sin infektion.

Castillejos lycka började annars som raka motsatsen, eftersom han förutom hiv även fick diagnosen lymfom. Det var emellertid en stamcellsbehandling mot just cancern som botade honom även från hiv. Donatorn av stamcellerna hade nämligen en unik genmutation som gör kroppens celler immuna mot hiv.

Castillejo, som i dag är frisk, är den ene av endast två personer i världen som har botats från hiv. I båda fallen skedde det med hjälp av en stamcellstransplantation. Tyvärr kan stamcellsbehandlingen medföra så allvarliga biverkningar att den inte kan ges till i övrigt friska hiv-smittade personer. Men kanske kan de ändå snart bli lika lyckosamma som Castillejo.

Amerikanska forskare har nyligen fått godkännande att testa en experimentell behandling mot hiv på människa. Behandlingen använder den så kallade gensaxen för att klippa ut hiv-generna ur smittade personers celler.

Därmed kan de ha banat väg för det första universella botemedlet mot hiv.

Mystisk sjukdom får sitt namn

I år är det 40 år sedan vetenskapen satte namn på en ny, okänd sjukdom som spreds som en löpeld runtom i världen.

I en vetenskaplig artikel som rapporterade om ett antal personer med oförklarliga skador på immunförsvaret förekom förkortningen aids, acquired immune deficiency syndrome, för första gången.

Efter två års intensiv forskning hittade forskarna orsaken: viruset hiv, human immunodeficiency virus. Viruset bryter sakta ner de smittades immunförsvar och leder till sjukdomen aids, som vid tidpunkten innebar en dödsdom.

Världen fick upp ögonen för hiv och aids först på 1980-talet, men virusets ursprung kan faktiskt spåras över hundra år tillbaka i tiden. Hiv anses komma från schimpanser i Centralafrika, där jägare troligen smittades efter att ha kommit i kontakt med infekterat schimpansblod.

Hiv-smitta sker oftast genom överföring av kroppsvätskor. De vanligaste smittvägarna är via sperma vid samlag och via blod vid antingen återanvändning av kanyler eller blodtransfusioner.

Analsex är en av de största riskfaktorerna, eftersom slemhinnan i ändtarmen är mindre väl skyddad än den i slidan. I västvärlden förknippades hiv därför i hög grad med homosexuella i början av epidemin.

Sedan dess har hiv även spridits bland heterosexuella. I bland annat Storbritannien utgör heterosexuella i dag en majoritet av de nysmittade.

Stamceller är ett riskfyllt botemedel

Hiv infekterar en viss sorts immunceller i kroppen, så kallade CD4-positiva T-lymfocyter. Deras uppgift är att aktivera andra immunceller, så att kroppens immunförsvar kan bekämpa hot på ett snabbt och effektivt vis.

Hiv förstör därmed kroppens förmåga att försvara sig mot såväl infektioner som cancerceller.

Utan behandling skulle symptomen på aids bryta fram åtta–tio år efter smittotillfället. Därefter är livslängden i allmänhet bara nio månader, eftersom aidspatienter är känsligare för infektioner och löper större risk att utveckla olika typer av cancer.

Om man fick ett positivt svar på ett hiv-test före år 1996 hade man troligen bara några år kvar att leva.

I dag kan hiv behandlas effektivt, så att viruset inte sprids i kroppen. De av världens närmare 40 miljoner smittade som bor i rikare delar av världen kan leva ett normalt liv genom att ta några piller om dagen.

Den vanligaste behandlingen för att bromsa hiv-symptomens utveckling är antivirala mediciner (ART). Tyvärr har forskarna ännu inte hittat någon behandling som en gång för alla botar hiv.

Det finns flera skäl till att stamcellstransplantationen som gjorde Adam Castillejo frisk inte kan inte användas som en standardbehandling mot hiv. Dels är risken för allvarliga biverkningar ifall kroppen stöter bort de nya stamcellerna alldeles för hög, dels är det svårt att hitta lämpliga donatorer.

På grund av hiv-virusets skrämmande mutationsförmåga dröjer ett effektivt vaccin. Forskarna letar därför nu ihärdigt efter ett universalmedel som kan ges till alla smittade.

Gensaxen klipper ut virusgener

Eventuellt kan genombrottet ligga precis runt hörnet. År 2021 fick företaget Excision BioTherapeutics och forskare vid Temple University i Philadelphia i USA godkännande att inleda kliniska studier på människa med en experimentell behandling mot hiv.

När en person smittas av hiv eller något annat virus sätter viruset in sina egna gener i dna i kroppens celler. I den nya behandlingsmetoden används ett försvarssystem som egentligen har utvecklats av bakterier. Den gör det möjligt att ”klippa ut” virusgenerna ur dna, vilket gör att den smittade personen botas från hiv.

Genom evolutionen har bakterier utvecklat ett unikt och mycket effektivt försvarssystem mot virus, som genforskare på senare år har lyckats efterlikna. Gensaxen CRISPR består av särskilda enzymer (Cas), som med hög precision kan göra snitt i dna.

Cas-enzymerna använder guider i form av så kallade rna-strängar för att visa vägen till virusets gener, varefter enzymerna klipper ut dem ur dna.

De amerikanska forskarna är nu i färd med att utforma rätt guide-rna-sekvenser, så att gensaxen kan användas för att avlägsna hiv från människoceller.

När forskarna har skapat en guide som matchar perfekt med hiv-generna kan enzymet Cas gå igenom hela den hiv-smittade personens genom och avlägsna alla matchande hiv-sekvenser det stöter på. Behandlingen behöver bara ges en gång intravenöst i blodbanan för att föra in gensaxen i patientens infekterade immunceller.

Adam Castillejo botades från hiv för att hans stamcellsdonator hade en unik genmutation som skyddar mot hiv. Andra forskargrupper försöker nu använda CRISPR-tekniken för att återskapa den unika, skyddande genmutationen och skapa en genbehandling som hindrar hiv från att få tillgång till nya immunceller.

Ny super-hiv upptäckt i Nederländerna

Forskarna har tyvärr fått en ny anledning att försöka hitta botemedel mot hiv. Världen har nämligen återigen blivit varse hiv-virusets ovanliga mutationsförmåga sedan en hittills okänd super-hiv-variant upptäckts i Nederländerna.

I början av år 2022 rapporterade en europeisk forskargrupp om den nya varianten, som är betydligt mer smittsam än tidigare beskrivna varianter. Personer som smittats med den nederländska varianten har upp till 5,5 gånger fler hiv-partiklar i kroppen än andra hiv-smittade. Samtidigt får den nederländska varianten antalet CD4-positiva T-lymfocyter, immuncellerna som hiv tar sin in i, att minska dubbelt så fort.

Personer som har smittats av den nederländska hiv-varianten förväntas utveckla symptom på aids redan två år efter hiv-diagnosen ifall de inte får hiv-medicin. I jämförelse får de som har smittats med andra hiv-varianter i genomsnitt symptom efter cirka sju år.

Tills vidare har forskarna registrerat 109 personer med den nederländska supervarianten, men de tror att betydligt fler kan vara smittade. Fyndet av varianten kan dessutom innebära att hiv har utvecklat andra supervarianter, som vi bara inte har upptäckt än.

Adam Castillejo, som ursprungligen bara var känd som ”Londonpatienten”, är numera en symbol för att kampen mot hiv faktiskt kan vinnas. Som den andra personen i världen som botats från sjukdomen har han valt att träda fram i offentligheten just för att ingjuta hopp i andra människor.