DNA-sträng, pincett

Efter 40 års kamp: Snart kan vi klippa ut hiv ur kroppen

För 40 år sedan var hiv en dödsdom. I dag kan de smittade få behandling och leva ett normalt liv. Nu är läkarna redo att ta nästa steg: en gensax som klipper ut viruset ur cellerna. Men har hiv verkligen slutat överraska oss?

För 40 år sedan var hiv en dödsdom. I dag kan de smittade få behandling och leva ett normalt liv. Nu är läkarna redo att ta nästa steg: en gensax som klipper ut viruset ur cellerna. Men har hiv verkligen slutat överraska oss?

Shutterstock & Lotte Fredslund

Adam Castillejo var 23 år när han testade positivt för hiv. Liksom andra hiv-smittade ställdes han då inför utsikten till ett liv med livslång behandling. Men i dag, vid 42 års ålder, har Castillejo botats från sin infektion.

Castillejos lycka började annars som raka motsatsen, eftersom han förutom hiv även fick diagnosen lymfom. Det var emellertid en stamcellsbehandling mot just cancern som botade honom även från hiv. Donatorn av stamcellerna hade nämligen en unik genmutation som gör kroppens celler immuna mot hiv.

Castillejo, som i dag är frisk, är den ene av endast två personer i världen som har botats från hiv. I båda fallen skedde det med hjälp av en stamcellstransplantation. Tyvärr kan stamcellsbehandlingen medföra så allvarliga biverkningar att den inte kan ges till i övrigt friska hiv-smittade personer. Men kanske kan de ändå snart bli lika lyckosamma som Castillejo.

Adam Castillejo

Adam Castillejo botades från både cancer och hiv, eftersom han behandlades med stamceller från en donator med naturlig immunitet mot hiv.

© Andrew Testa/The New York Times/Ritzau Scanpix

Amerikanska forskare har nyligen fått godkännande att testa en experimentell behandling mot hiv på människa. Behandlingen använder den så kallade gensaxen för att klippa ut hiv-generna ur smittade personers celler.

Därmed kan de ha banat väg för det första universella botemedlet mot hiv.

Mystisk sjukdom får sitt namn

I år är det 40 år sedan vetenskapen satte namn på en ny, okänd sjukdom som spreds som en löpeld runtom i världen.

I en vetenskaplig artikel som rapporterade om ett antal personer med oförklarliga skador på immunförsvaret förekom förkortningen aids, acquired immune deficiency syndrome, för första gången.

Efter två års intensiv forskning hittade forskarna orsaken: viruset hiv, human immunodeficiency virus. Viruset bryter sakta ner de smittades immunförsvar och leder till sjukdomen aids, som vid tidpunkten innebar en dödsdom.

Världsaidsdagen, ljus

Sedan år 1988 uppmärksammas kampen mot aids, med det röda bandet som symbol, på världsaidsdagen den 1 december. Över 36 miljoner människor har dött av aids.

© D. Dutta/AFP/Ritzau Scanpix

Från dödsdom till botemedel på 40 år

I början av 1980-talet spreds en mystisk immunsjukdom bland homosexuella män. Sedan sjukdomen fick namnet aids har forskare kämpat för att få fram bättre behandlingsmetoder. Nu kan det första effektiva botemedlet vara på gång.

1982: Ny sjukdom får namnet aids

Förkortningen aids används för första gången i en vetenskaplig artikel. Dessförinnan var sjukdomen känd som gay-related immune deficiency (Grid), eftersom den framför allt drabbade homosexuella män. Två år senare hittar forskare orsaken till aids, viruset hiv.

Aidsoffer
© Bridgeman/Ritzau Scanpix

1987: Det första läkemedlet godkänns

USA:s läkemedelsmyndighet FDA godkänner preparatet zidovudin, den första antivirala medicinen (ART). Läkemedlet bromsar hiv-symptomens utveckling och används även för att förhindra att hiv överförs från modern till barnet i samband med födseln.

Hiv, behandling
© SSPL/Ritzau Scanpix

1996: Effektiv kombinationsbehandling

Flera nya, så kallade högaktiva ART-mediciner (HAART) godkänns åren 1995–1996. En klinisk studie år 1996 dokumenterar att kombinationen av tre HAART-preparat är ett mycket effektivt sätt att förhindra att hiv-smittade personer blir sjuka.

Hiv, behandling
© Francis Sheehan/Photo Researchers/Ritzau Scanpix

1999: Hiv-vaccin testas på människa

Det amerikanska biofarmaceutiska företaget VaxGen inleder en klinisk studie till vilken 2 500 försökspersoner från Thailand rekryteras. Utvecklingen av vaccinet läggs ner efter fyra år, eftersom det visar sig vara verkningslöst mot hiv.

Aidsmottagning
© Pornchai Kittiwongsakul/AFP/Ritzau Scanpix

2012: PrEP-behandling förebygger hiv

Läkemedlet Truvada godkändes i USA för att förebygga hiv-smitta i utsatta grupper, däribland homosexuella män med många sexpartner. PrEP, pre-exposure prophylaxis, som behandlingen kallas, tas som tablett en gång om dagen.

Pride, kyss
© Attila Kisbenedek/AFP/Ritzau Scanpix

2021: Försök att klippa ut hiv ur celler

Amerikanska forskare får tillstånd att inleda försök på människa med en experimentell behandling mot hiv. Forskarna ska använda gensaxen CRISPR för att ”klippa ut” virusgenerna ur dna och på så vis bota personer som smittats med hiv.

Forskare, laboratorium
© Courtesy Temple University/Joseph V. Labolito

Världen fick upp ögonen för hiv och aids först på 1980-talet, men virusets ursprung kan faktiskt spåras över hundra år tillbaka i tiden. Hiv anses komma från schimpanser i Centralafrika, där jägare troligen smittades efter att ha kommit i kontakt med infekterat schimpansblod.

Hiv-smitta sker oftast genom överföring av kroppsvätskor. De vanligaste smittvägarna är via sperma vid samlag och via blod vid antingen återanvändning av kanyler eller blodtransfusioner.

Analsex är en av de största riskfaktorerna, eftersom slemhinnan i ändtarmen är mindre väl skyddad än den i slidan. I västvärlden förknippades hiv därför i hög grad med homosexuella i början av epidemin.

2 personer i världen har botats från hiv, i båda fallen för att de fick cancer och behandlades med stamceller.

Sedan dess har hiv även spridits bland heterosexuella. I bland annat Storbritannien utgör heterosexuella i dag en majoritet av de nysmittade.

Stamceller är ett riskfyllt botemedel

Hiv infekterar en viss sorts immunceller i kroppen, så kallade CD4-positiva T-lymfocyter. Deras uppgift är att aktivera andra immunceller, så att kroppens immunförsvar kan bekämpa hot på ett snabbt och effektivt vis.

Hiv förstör därmed kroppens förmåga att försvara sig mot såväl infektioner som cancerceller.

Utan behandling skulle symptomen på aids bryta fram åtta–tio år efter smittotillfället. Därefter är livslängden i allmänhet bara nio månader, eftersom aidspatienter är känsligare för infektioner och löper större risk att utveckla olika typer av cancer.

Om man fick ett positivt svar på ett hiv-test före år 1996 hade man troligen bara några år kvar att leva.

I dag kan hiv behandlas effektivt, så att viruset inte sprids i kroppen. De av världens närmare 40 miljoner smittade som bor i rikare delar av världen kan leva ett normalt liv genom att ta några piller om dagen.

AIDS Memorial Quilt

Vid en utställning av minnestäcken i USA:s huvudstad Washington högtidlighöll anhöriga minnet av aidsepidemins många offer. Täckena ingår i projektet AIDS Memorial Quilt. Vart och ett av de i dag 48 000 täckena hedrar två aidsoffers liv.

© Mark Wilson/Getty Images

Den vanligaste behandlingen för att bromsa hiv-symptomens utveckling är antivirala mediciner (ART). Tyvärr har forskarna ännu inte hittat någon behandling som en gång för alla botar hiv.

Det finns flera skäl till att stamcellstransplantationen som gjorde Adam Castillejo frisk inte kan inte användas som en standardbehandling mot hiv. Dels är risken för allvarliga biverkningar ifall kroppen stöter bort de nya stamcellerna alldeles för hög, dels är det svårt att hitta lämpliga donatorer.

På grund av hiv-virusets skrämmande mutationsförmåga dröjer ett effektivt vaccin. Forskarna letar därför nu ihärdigt efter ett universalmedel som kan ges till alla smittade.

Gensaxen klipper ut virusgener

Eventuellt kan genombrottet ligga precis runt hörnet. År 2021 fick företaget Excision BioTherapeutics och forskare vid Temple University i Philadelphia i USA godkännande att inleda kliniska studier på människa med en experimentell behandling mot hiv.

När en person smittas av hiv eller något annat virus sätter viruset in sina egna gener i dna i kroppens celler. I den nya behandlingsmetoden används ett försvarssystem som egentligen har utvecklats av bakterier. Den gör det möjligt att ”klippa ut” virusgenerna ur dna, vilket gör att den smittade personen botas från hiv.

Genom evolutionen har bakterier utvecklat ett unikt och mycket effektivt försvarssystem mot virus, som genforskare på senare år har lyckats efterlikna. Gensaxen CRISPR består av särskilda enzymer (Cas), som med hög precision kan göra snitt i dna.

Cas-enzymerna använder guider i form av så kallade rna-strängar för att visa vägen till virusets gener, varefter enzymerna klipper ut dem ur dna.

De amerikanska forskarna är nu i färd med att utforma rätt guide-rna-sekvenser, så att gensaxen kan användas för att avlägsna hiv från människoceller.

När forskarna har skapat en guide som matchar perfekt med hiv-generna kan enzymet Cas gå igenom hela den hiv-smittade personens genom och avlägsna alla matchande hiv-sekvenser det stöter på. Behandlingen behöver bara ges en gång intravenöst i blodbanan för att föra in gensaxen i patientens infekterade immunceller.

Hiv-virus sätter in sina egna gener i cellerna och får dem att producera nya viruspartiklar. Med hjälp av gensaxen CRISPR ska forskarna nu klippa ut virusgenerna ur den smittade personens dna och på så vis bota hiv.

CRISPR
© Shutterstock & Lotte Fredslund

1. Hjälpvirus smyger in saxen

Forskarna för in gensaxen Cas9, med de laboratorietillverkade guide-rna-sekvenserna (överst) i ett virus som har förändrats så att det inte kan dela sig. Viruset injiceras i kroppen och når via blodbanan alla hiv-infekterade celler.

CRISPR
© Shutterstock & Lotte Fredslund

2. Guider visar vägen till hiv-generna

Två guider känner igen ett visst område i hiv-dna och kopplar sig till det. På så vis fungerar de som vägvisare för gensaxens enzymer genom patientens gener, fram till den plats i dna där hiv-viruset har satt in sina egna gener.

CRISPR
© Shutterstock & Lotte Fredslund

3. Gensaxen klipper ut hiv-generna

De två ställen där guiderna matchar motsvarande hiv-dna-sekvens klipper gensaxens enzym av dna-strängen. Därefter lagar cellen själv hålet i dna-strängen. När det har skett i alla celler är patienten botad från hiv.

Adam Castillejo botades från hiv för att hans stamcellsdonator hade en unik genmutation som skyddar mot hiv. Andra forskargrupper försöker nu använda CRISPR-tekniken för att återskapa den unika, skyddande genmutationen och skapa en genbehandling som hindrar hiv från att få tillgång till nya immunceller.

Ny super-hiv upptäckt i Nederländerna

Forskarna har tyvärr fått en ny anledning att försöka hitta botemedel mot hiv. Världen har nämligen återigen blivit varse hiv-virusets ovanliga mutationsförmåga sedan en hittills okänd super-hiv-variant upptäckts i Nederländerna.

I början av år 2022 rapporterade en europeisk forskargrupp om den nya varianten, som är betydligt mer smittsam än tidigare beskrivna varianter. Personer som smittats med den nederländska varianten har upp till 5,5 gånger fler hiv-partiklar i kroppen än andra hiv-smittade. Samtidigt får den nederländska varianten antalet CD4-positiva T-lymfocyter, immuncellerna som hiv tar sin in i, att minska dubbelt så fort.

109 personer i Nederländerna har smittats av en ny hiv-variant som bryter ner immunförsvaret snabbare.

Personer som har smittats av den nederländska hiv-varianten förväntas utveckla symptom på aids redan två år efter hiv-diagnosen ifall de inte får hiv-medicin. I jämförelse får de som har smittats med andra hiv-varianter i genomsnitt symptom efter cirka sju år.

Tills vidare har forskarna registrerat 109 personer med den nederländska supervarianten, men de tror att betydligt fler kan vara smittade. Fyndet av varianten kan dessutom innebära att hiv har utvecklat andra supervarianter, som vi bara inte har upptäckt än.

Adam Castillejo, som ursprungligen bara var känd som ”Londonpatienten”, är numera en symbol för att kampen mot hiv faktiskt kan vinnas. Som den andra personen i världen som botats från sjukdomen har han valt att träda fram i offentligheten just för att ingjuta hopp i andra människor.