Shutterstock

5 tecken på att coronaviruset kan angripa hjärnan

Patienter förlorar luktsinnet och upplever spontan feberyra – utan feber. Flera preliminära studier tyder nu på att coronaviruset även angriper hjärnan.

Det nya coronaviruset, som just nu lägger gator och torg öde, angriper primärt luftvägarna, där det kan leda till lunginflammation, andnöd och i värsta fall döden.

4–5 procent av patienterna upplever symptom som kräkningar och diarré, vilket tyder på att viruset också angriper matsmältningssystemet.

Ett flertal mindre studier beskriver flera överraskande och oroväckande symptom hos individer utan några andra hälsoproblem utöver COVID-19, vilket indikerar att viruspartiklar till och med kan leta sig fram till hjärnan. En vetenskaplig artikel från Kina uppskattar att drygt var tredje COVID-19 patient som har vårdats på sjukhus också drabbas av symptom i hjärnan.

© Shutterstock

5 coronasymptom i hjärnan

Små, men efterhand allt fler, studier beskriver symptom i hjärnan som antas vara förknippade med smitta av det dödliga viruset. Eftersom antalet fall är få är det för tidigt att säga om det enbart beror på coronaviruset eller om befintliga faktorer spelar in.

Luktsinne

Ett ganska bisarrt, men tydligen inte helt ovanligt, symptom på Covid-19 är ett plötsligt, totalt förlorat luktsinne. Ett flertal anekdoter vittnar om patienter som plötsligt inte kände doften av exempelvis blekmedel eller vitlöksbröd, vilka senare har testats positiva för sjukdomen.

I ett beskrivet fall förlorade en kvinna i 40-årsåldern luktsinnet helt utan att ha haft feber eller vara täppt i näsan. Hennes smaksinne var opåverkat. Skanningar avslöjade att området mellan sinnescellerna i näshålan änden av hjärnans centrala luktnerv var igenproppad av inflammation. Efter det testades hon positiv för COVID-19.

Feberyra

I tre beskrivna fall i Italien har läkare observerat COVID-19-patienter vars enda symptom var delirium – den medicinska beteckningen för feberyra, som uppträder som försvagat korttidsminne, svårigheter att förstå sin omgivning, samt hallucinationer.

Delirium kan hänga ihop med kraftig feber, men de tre italienska patienterna hade varken feber eller luftvägsproblem. De italienska läkarna uppmanar annan sjukvårdspersonal att behandla patienter med oförklarliga psykiska symptom som om de hade COVID-19.

Var: Bland annat den bakre delen av gördelvindlingen (Gyrus cinguli)

Talförmåga

En 74-årig man, som reste från Europa till USA, undersöktes på ett sjukhus på grund av hosta och feber, men varken prover eller röntgen visade först några tecken på COVID-19. När han 24 timmar senare återvände till sjukhuset var han vid medvetande, men stum och oförmögen att reagera på kommandon.

Efteråt mätte läkarna de elektriska impulserna i mannens hjärna – en så kallad EEG-undersökning – som visade en generell försvagning av hjärnans funktion på vänster sida. Området styr vårt faktaminne och förmågan att känna igen ansikten och objekt. Mannen bekräftades senare vara smittad av coronaviruset.

Var: Vänstra temporalloben

Krampanfall

I Iran lades en 30-årig kvinna utan några tidigare diagnoser in med epilepsiliknande anfall som uppstod fem gånger på åtta timmar. Läkare beskriver hennes åkomma som generaliserade tonisk-kloniska anfall, en variant som drabbar båda hjärnhalvorna och leder till muskelkramper och medvetslöshet.

Fem dagar före inläggningen hade kvinnan torrhosta, och en topsning av halsen avslöjade coronavirus i hennes svalg. Efter medicinering upphörde anfallen och de iranska läkarna drar därför slutsatsen att kramperna uppstod till följd av coronavirussmittan – vilket också förekommer vid andra virusinfektioner. I samband med andra virus uppkommer anfallen när viruspartiklar infiltrerar hjärnvävnaden eller utsöndrar giftiga ämnen i hjärnan.

Var: I hela hjärnan

Förändrad mental status

Efter tre dagar med feber och hosta lades en kvinna i 50-årsåldern in. Hon led dessutom av så kallad förändrad mental status, som är ett vitt omspännande begrepp för förändringar i exempelvis humör, beteende och kognition.

Senare diagnosticerades den kvinnliga luftfartsarbetaren med den sällsynta sjukdomsprocessen akut smittsam hjärninflammation, som också har registrerats i samband med andra virusinfektioner som influensa och herpes. Tillståndet är så allvarligt att det ofta leder till blödningar i hjärnan och till slut döden. Kvinnan testades för ett stort antal andra infektioner, men var bara smittad med coronaviruset.

Var: Bland annat i talamus

Vetenskapen har inte någon total överblick över hur viruspartiklarna lyckas ta sig förbi blod-hjärnbarriären, som skyddar hjärnan, men tidigare försök visar att det kan ske genom näsan.

Följ den troliga vägen till hjärnan här:

Uppsniffat virus kan hamna i hjärnan

I ett försök med möss 2008 upptäckte forskare att viruset bakom sjukdomen SARS letade sig fram till olika hjärncentrum via näsan. Andra virus har visat sig kunna göra likadant.

Näshålan

Viruspartiklar sniffas in och kan infektera sinnesceller högst upp i näshålan.

1

Luktbulben

Från sinnescellerna kan viruspartiklar färdas vidare till luktbulben – en nervände som förbinder näsan och hjärnan.

2

Hjärnan

Via luktbulben sprids viruset i hjärnan, där det påverkar olika områden.

3
©

Vissa läkare menar att en del av de svåra COVID-19-fallen med akuta andningsproblem beror just på att viruspartiklarna angriper hjärnstammen och förlamar det centrala nervsystemet.

Den nya kunskapen kan bidra till att formulera riktlinjer för vilka symptom både sjukvårdspersonal och privatpersoner ska vara uppmärksamma på.