Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

5 saker du bör veta om coronaviruset

Viruset har bitit sig fast i Europa och har nu spridits till samtliga nordiska länder. Men vad innebär det för dig? Vi har samlat fem viktiga fakta.

Shutterstock

1. Hur farligt är coronaviruset?

Coronaviruset är extremt smittsamt, men inte speciellt dödligt.

3,4% av dem som drabbas av coronaviruset dör av det, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Det är fler än under en vanlig säsongsinfluensa, men samtidigt färre än vad som gäller för andra coronavirus, såsom MERS och SARS, där dödligheten ligger på 34 respektive tio procent.

Drygt 96 procent av de som drabbas av corona tillfrisknar. Minst. WHO:s uppskattning för dödligheten har nämligen sin utgångspunkt i antalet bekräftade fall av sjuka och döda. De många milda fallen av sjukdomen, som varken diagnostiseras eller rapporteras, är inte medräknade och ett stort annat okända smittade – det så kallade mörkertalet – kan således minska det verkliga procenttalet för dödligheten.

I en studie som publicerats i tidskriften The Lancet uppskattar en grupp forskare från Imperial College London således att dödligheten i Kina med samtliga smittade inräknade – kända såväl som okända fall – ligger på 0,66%. I en annan studie kommer forskarna fram till att dödligheten bland alla smittade i Storbritannien kan ligga runt cirka 0,9%.

Även om coronaviruset inte är särskilt dödligt så smittar det mer än dubbelt så lätt jämfört med exempelvis vanlig influensa och drabbar därför väldigt många människor. Det i sig innebär en fara.

Ju fler som smittas, desto fler dödsfall. Detta gäller särskilt riskgrupperna – äldre personer och människor med hälsoproblem – och i synnerhet om väldigt många blir allvarligt sjuka samtidigt. Det kan leda till överbelastning inom sjukvården och överstiga kapaciteten på sjukhusen så att inte alla patienter som behöver intensivvård kan få den behandling de måste ha.

I värsta fall kan det gå ut över de som inte är smittade – exempelvis gravida eller de patienter som genomgår långvariga behandlingar – då sjukvården är utsatt för press på grund av coronapatienter som behöver intensivvård.

Stor skillnad mellan åldersgrupper

Den största studien av coronaviruset hittills, gjord av Det Kinesiska Centret för Sjukdomskontroll och Förebyggande, anger stora variationer i dödligheten (beräknat utifrån antalet bekräftade smittade) mellan olika åldersgrupper:

  • 10–39 år: 0,2% dödlighet
  • 40–49 år: 0,4% dödlighet
  • 50–59 år: 1,3% dödlighet
  • 60–69 år: 3,6% dödlighet
  • 70–79 år: 8% dödlighet
  • +80 år: 14,8% dödlighet

Lyckligtvis visar WHO:s studier att 80 procent av de som drabbats av corona uppvisar milda symptom på viruset och enbart i de värsta fallen – främst bland äldre och personer med exempelvis förhöjt blodtryck och diabetes – finns det risk för att utveckla lunginflammation, andningsbesvär och organsvikt som kan leda till döden.

För att coronaviruset på allvar ska bli farligt för en majoritet av befolkningen krävs det att viruset muterar till en variant som både är mycket smittsam och mycket dödlig.

2. Kan sjukdomen behandlas?

Om symptomen är begränsade till hosta, feber och trötthet, så behandlas viruset som en vanlig förkylning. Om den smittade får lunginflammation kan sjukhusvistelse bli nödvändig.

Den lunginflammation som viruset kan orsaka, är nämligen viral och inte bakteriell. Därför kan den inte behandlas med antibiotika.

Amerikanska John Hopkins University uppskattar att drygt 205 000 smittade har återhämtat sig från sjukdomen.

3. Vilka är symptomen?

Normalt inleds sjukdomsförloppet av feber följt av en torr hosta.

Den smittade kan därefter uppleva uttalad trötthet, muskelsmärta, huvudvärk och andningsproblem – precis som under en svår influensa. I allvarliga fall kan sjukdomen även utvecklas till lunginflammation och organsvikt.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO fördelas symptomen då här:

  • 80 procent upplever milda symptom
  • 14 procent upplever allvarliga symptom
  • 5 procent upplever kritiska symptom

I 97,5% av fallen utvecklar de smittade symptom inom 11,5 dagar visar en ny studie. Därför är karantänperioden för coronasmittade eller de som har vistats i riskzoner vanligtvis 14 dagar.

Det tar i genomsnitt fem dagar från smittotillfället till det att man blir sjuk – så kallad inkubationstid – men det kan potentiellt dröja upp till 14 dagar.

4. Hur ska jag skydda mig mot smitta?

Coronaviruset har visat sig vara cirka dubbelt så smittsamt som ett vanligt influensavirus.

Luftburna salivpartiklar kan överföras från person till person genom exempelvis hosta och nysningar, men kan faktisk även färdas upp till tre meter genom luften under vanliga samtal.

Därför bär många ansiktsmasker i de områden som drabbats värst, men WHO rekommenderar detta endast till de som redan är smittade eller de som vårdar andra.

Maskerna är endast effektiv mot större slemdroppar i luften, medan mindre viruspartiklar – så kallade aerosoler – lätt kan passera genom membranen. Coronavirus kan dessutom tränga in genom slemhinnorna i ögonen även om man bär mask.

Viruspartiklar angriper luftvägen

Viruspartiklar från en smittad person kan hänga i luften och de smittar före sjukdomens utbrott i kroppen.

Viruset kan även spridas genom indirekt kontakt via saliv eller snor på händerna, och WHO rekommenderar att vi använder oss av följande förhållningsregler:

  • Tvätta ofta händerna och använd gärna desinficerande handsprit.
  • Undvik att vid röra ögon, näsa och mun, eftersom viruspartiklar lätt överförs till sårbara slemhinnor.
  • Täck för näsa och mun när du nyser.
  • Håll minst en meters avstånd till personer som nyser, hostar eller har feber.
  • Stanna hemma om du känner dig krasslig.
  • Kontakta läkare via telefon om du misstänker att du har symptom på coronaviruset.

Eftersom coronavirus smittar mellan människor och risken för att bli smittad är större ju närmare man befinner sig kan det också vara bra att hålla sig på avstånd från andra människor i kollektivtrafik och att helt undivka större folksamlingar. Dessutom bör man avstå från resor till högriskområden.

Ny forskning visar dessutom att coronaviruset kan hålla sig svävande i luften i upp till tre timmar efter exempelvis att något hostat – och att viruspartiklar överlever förhållandevis länge på otvättade ytor:

  • Ytor av plast: Upp till tre dagar
  • Rostfritt stål: Upp till tre dagar
  • Papper: Upp till 24 timmar
  • Koppar: Upp till 4 timmar

Lyckligtvis dör viruspartiklarna när de kommer i kontakt med helt vanlig tvål eller handsprit.

VIDEO – Hur länge ska du tvätta dina händer? Få svaret här:

5. Vad händer nu?

WHO beskriver nu coronaviruset som en pandemi.

Det betyder att viruset sprider sig utöver det förväntade, som det heter och har börjat sprida sig mellan människor i lokala områden på många ställen i världen.

WHO har tagit beslutet efter att antalet smittade har 13-dubblats utanför Kina under de sista två veckorna.

Den nya kategoriseringen av coronavirusutbrottet innebär inte att WHO har ändrat sin hotbedömning eller sina rekommendationer om vad enskilda länder och individer ska göra för att motverka smittan.

Generellt kan myndigheternas åtgärder delas upp i två faser:

  1. Omringa viruset: Här handlar det om att spåra och isolera dem som kommer hem med smittan från andra länder. Strategin blir dock ineffektiv när smittan börjar sprida sig internt i landet. Då får man byta fokus från de smittbärare som kommer utifrån till de drabbade där hemma.

  2. Försena smittspridningen: När virus väl har bitit sig fast hos en större del av befolkningen och börjat sprida sig mellan invånarna lokalt kommer myndigheterna försöka försena spridningen så att sjukhusen hinner med. Sjukvården kommer försöka undvika att behandla ett stort antal allvarligt sjuka samtidigt – med risk för att överskrida sjukhuskapaciteten så att alla inte kan få den vård de behöver. Verktygen i denna fas är förbud mot stora folksamlingar, att stänga skolor och universitet och i slutänden att stänga ned hela landet - såsom i Italien.

... Men framkallar inte vårsolen hopp?

Flera experter – bland annat direktören för USA:s nationella center för sjukdomsbekämpning, Dr. Nancy Messonier – har uttryckt en förhoppning om att coronaviruset, som många andra inluensa- och förkylningsvirus, kommer att avta under vår- och sommarmånaderna.

Under den varma delen av året befinner sig människor för det första inte så nära varandra inomhus som vintertid, och dessutom överlever viruspartiklar vanligtvis inte alls lika länge på ytor där solen skiner eftersom viruspartiklar bryts ned av UV-strålarna.

Men när forskarna inte har tillräckligt med kunskap om hur coronaviruset beter sig under den varma årstiden vet de inte heller något med säkerhet. Exempelvis var det besläktade coronaviruset MERS inte säsongsberoende. Dessutom påpekas också det att södra halvklotet snart går kallare månader till mötes – och att en möjlig effekt därför inte blir global.

Slutligen ska man också komma ihåg att även om spridningen av coronavirus skulle avta under sommaren på norra halvklotet kan den ändå öka igen när vintern 2020-2021 kommer.

Läs också:

Sjukdomar

Coronaviruset uppdatering: Få en överblick här

39 minuter
Sjukdomar

ÖVERBLICK: Coronaviruset i siffror och grafik

7 minuter
Sjukdomar

LISTAN: Historiens tio värsta epidemier

8 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj