1. Varifrån kommer den nya coronavarianten?
Den nya coronavarianten går under namnet N501Y, men benämns även B.1.1.7.
Varianten påvisades första gången i ett prov från den 20 september från grevskapet Kent i södra England och dagen efter i ett prov från London.
En teori går ut på att den kraftigt muterade varianten har uppstått hos en person med försvagat immunsystem. Där har kroppens celler under längre tid än normalt producerat viruspartiklar, vilket har lett till flera mutationer.
Huruvida den nya coronavarianten har uppstått eller bara upptäckts i England är ännu osäkert.
Varianten har spridits i Storbritannien, där den tre månader efter upptäckten orsakade cirka två tredjedelar av alla smittfall i London.
Sedan dess har den också dykt upp i flera västländer, bland annat i hela Norden, stora delar av det europeiska fastlandet och i USA.
En liknande coronavariant har dessutom dykt upp i Sydafrika.
2. Hur avviker den nya coronavarianten?
Den nya coronavarianten har flera mutationer i de så kallade spikeproteinerna på viruspartiklarnas yta, som banar väg in i kroppens celler.
I synnerhet mutationerna i variantens förmåga att binda sig till mänskliga celler är bekymrande. Varianten som har upptäckts i Sydafrika har samma mutation, men saknar några av de andra.
De ligger på position 501 i proteinets aminosyrakedja, där så kalla asparagin, N, har bytts ut mot tyrosin, Y – därav namnet N501Y.
Förändringar där kan påverka proteinets förmåga att tränga in i celler och kroppens förmåga att känna igen antikroppar.
Virusvarianten N501Y har flera mutationer (blått, turkos, gult – de gula är mutationer i bindningsförmåga) i det så kallade spikeproteinet (grått), som banar väg via receptorer (grönt) in i kroppens celler.
De enskilda mutationerna har påträffats tidigare, men inte tillsammans.
Varför den nya coronavarianten är mer smittsam vet man ännu inte säkert, men enligt Världshälsoorganisationen kan det vara så att den sydafrikanska varianten medför en ökad produktion av viruspartiklar hos smittade patienter, som därför smittar mer.
Data från England visar dessutom att N501Y smittar barn under 15 års ålder i högre grad än andra varianter.
3. Hur kan coronavarianten påverka smittspridningen?
Två metoder har avslöjat att det nya coronavarianten är mer smittsam.
- En jämförelse av förekomsten av N501Y med olika varianter över tid.
- En genomgång av mutationer i N501Y-prover, som avslöjar hur många smittade som har haft denna variant.
Båda metoderna visar att coronavarianten tydligen smittar 50–74 procent fler än de tidigare varianterna. Om den här varianten får fäste i samhället kommer kontaktsiffrorna att öka och fler kommer att dö av covid-19.
Grafen visar antalet sekvenserade N501Y-prover. Bara enstaka länder övervakar mutationer systematiskt, och därför är det till stor del okänt hur utbrett N501Y egentligen är. Observera att varje steg tredubblar värdet på y-axeln.
I Danmark helgenomsekvenseras 25 procent av alla coronatester, vilket innebär att hela den genetiska koden kartläggs. Under sista veckan av 2020 utgjorde N501Y-varianten 2,3 procent av alla prover.
I England tog epidemin fart på allvar när coronavarianten utgjorde tio procent av smittfallen.
Om smittan fortsätter att följa samma utveckling kommer Danmark att få en explosion av covid-19-fall i februari, enligt experter.
4. Hur bekämpar vi den nya coronavarianten?
När en bred samhällssmitta med en SARS-CoV-2-variant som N501Y väl är ett faktum, är det i stort sett omöjligt att begränsa den.
Det innebär att den enda möjligheten är att införa eller skärpa så kallade icke-farmaceutiska ingrepp, såsom:
- Använd munskydd
- Tvätta händerna
- Håll avstånd/stanna hemma
Forskare framhäver dessutom att myndigheter kan öka insatsen för att spåra upp smitta, men för att den åtgärden ska vara effektiv måste sjukvårdspersonal snabbt kunna undersöka vilka mutationer ett virus innehåller.
5. Vad betyder mutationerna för vaccinerna?
Enligt brittiska hälsomyndigheter hämmar N501Y inte vaccinernas effekt, bland annat eftersom de cirka tio mutationerna i varianten trots allt bara utgör en bråkdel av spikeproteinernas 1270 aminosyror.
En liten, ännu inte referentgranskad studie har emellertid visat tecken på att den sydafrikanska varianten är mindre sårbar för en viss antikropp, vilket kan betyda att vaccinerna har sämre effekt.
Detsamma gäller en utbredd variant, ursprungligen hittad i Rumänien, som ser ut att vara mindre mottaglig för antikroppar. Dessa varianter undgår dock inte vaccinernas effekt.
Vaccinationsprogram mot covid-19 pågår i större delen av världen – här i Spanien.
Desuden vil en virusstamme med et større kontakttal påvirke, hvor mange, der skal vaccineres for at opnå flokimmunitet. Eksperter gætter på, at grænsen kan rykke fra fx 60 til 80 procent.