Könssjukdomar är en global epidemi.
Det uppskattas att 417 miljoner människor lider av herpes i könsorganen och enligt Världshälsoorganisationen WHO:s senaste rapport förekom det bara under 2016 127 miljoner nya fall av klamydia och 87 miljoner nya fall av gonorré.
Den massiva smittan och ökningen av antibiotikaresistenta bakterier innebär att vaccin och behandling av könssjukdomar står högt upp på dagordningen.
Men kampen mot könssjukdomarna är inte lätt.
För trots att forskare för tio år sedan lanserade ett vaccin mot HPV-virus i underlivet, saknas det fortfarande vaccin mot majoriteten av alla könssjukdomar. Och när det gäller herpes har man bara lyckats behandla utbrott – inte förhindra dem.
Orsaken till de blygsamma framstegen ligger bland annat i könssjukdomarnas avancerade försvarsmekanismer och i det faktum att immunförsvaret i våra underliv inte är lika effektivt som i andra delar av kroppen.
Lyckligtvis är världens forskare uthålliga och nya genombrott ser nu ut att bryta igenom försvarsverken för tre av de vanligaste könssjukdomarna.
Framgångsrikt försök med klamydiavaccin på människor
Danska nationella hälsoväsendets laboratorium, Statens Serum Institute, publicerade denna vecka resultaten för ett klamydiavaccin, som har varit synnerligen positiva i de första försöken på människor.
Vaccinet testades på 35 kvinnor och samtliga utvecklade efteråt antikroppar och specialiserade vita blodkroppar, T-celler, som var målinriktade mot klamydia.
Bland antikropparna fanns den speciella antikroppen IgA, som effektivt stoppar virus och bakterier i slemhinnorna.
Tillsammans med slemhinnornas naturliga sekret bildar IgA nämligen ett slags nät som fångar upp bakterier och virus och hindrar dem från att nå de celler de vill söka sig till. På så sött kan IgA stoppa klamydia på de tidigaste infektionsstadierna.
Ett klamydiavaccin har legat på ritbordet i många år, men forskningen har komplicerats av att bakterien är bra på att gömma sig för immunsystemet och kan inta ett slags tillstånd av dvala.
På 80-talen gjorde man dock ett första genombrott, då man identifierade ett nyckelprotein i bakteriens yttre skal, det så kallade ytmembranet. Proteinet är kritiskt för bakteriens förmåga att infektera, och man hade därför nu något konkret att rikta angreppet mot.
Ändå skulle det ta flera årtionden innan man hittade ett sätt att framställa ett vaccin som kanske nu kan innebära slutet för klamydia.
Nyupptäckta proteiner ger hopp om gonorrévaccin
Forskare på Georgia State University i USA har nyligen upptäckt en grupp proteiner i gonorrébakteriens ytmembran, som gör det möjligt för den att utvinna zink och järn från det så kallade kalprotektinet, som finns i våra immunförsvars vita blodkroppar.
Det vill säga att när immunförsvarets celler går till angrepp mot gonorrébakterien och försöker svälta ut och döda den, så serveras bakterien faktiskt en måltid, som gör att den växer och sprider sig.
Gonorrébakterien har alltså utvecklat en överlevnadsstrategi som vänder immunförsvarets taktiker till sin fördel.
Zink och järn är viktiga för att gonorré ska kunna överleva i kroppen och därför är upptäckten av stor betydelse.
Forskarna hoppas på att man genom att målinrikta angreppet mot de nyupptäckta proteinerna kan blockera bakteriens mineralupptag och därigenom komma närmare utvecklingen av ett preventivt vaccin.
Immunterapi kan blockera herpesutbrott
Nya studier från Yale University i USA visar en drastisk minskning av herpes typ 2-utbrott i könsorganen genom en form av immunterapi kallad 'prime and pull'-metoden.
Metoden går ut på att an via så kallade systemiska vaccin först utlöser immunförsvaret och därefter använder en kräm med det verksamma ämnet imiquimod, som attraherar starka immunceller, T-celler, till slemhinnorna i det drabbade området.
Inledande försök visade att förekomsten av återvändande utbrott har minskat drastiskt, och forskare hoppas att fortsatta försök på människor ska ge liknande resultat.
I så fall kan metoden nämligen öppna dörrar för ett så kallat terapeutiskt vaccin mot herpes, som till skillnad från preventivt vaccin stimulerar immunförsvaret att agera mot existerande sjukdom.
Herpesvirus är notoriskt svårt att få bukt med, eftersom det sätter sig fast i kroppens nervceller och etablerar en permanent infektion, som svänger mellan att vara aktivt och latent.
Från sitt gömställe i nervcellerna använder viruset en arsenal av proteiner som motverkar immunförsvaret, vilket gör det extra svårt för kroppen att upptäcka och angripa viruset.
Herpes kan därför gå under kroppens radar och förbli en ovälkommen gäst.
