“Vi har snart ingen fungerande antibiotika” – Delvis sant
Läkemedelstillverkarna har svårt att utveckla nya preparat i samma takt som bakterierna utvecklar resistens. I dag har bakterierna övertaget i kapprustningen.
Före 1950-talet kunde även småsår i huden vara livsfarliga om de blev infekterade. Sedan dess har enbart penicillin räddat över 200 miljoner liv, men efter hand har bakterierna blivit allt mindre känsliga för behandlingen.
Fenomenet kallas resistens och beror på att bakterien utvecklar förmågan att pumpa ut antibiotika genom cellväggen eller bildar enzymer som kan bryta ned antibiotikan.
Bakterier blir osårbara för antibiotika
Resistens överlever
Naturliga mutationer gör en bakterie resistent (blå) mot antibiotika som dödar alla andra bakterier (röda).
Resistent bakterie förökar sig
Utan konkurrens kan den resistenta bakterien föröka sig fritt och göra hela kolonin resistent.
Resistens smittar
De resistenta bakterierna delar sitt dna med andra arter av bakterier och sprider därigenom resistensen.
De senaste 50 åren har blott tre helt nya klasser av antibiotika upptäckts.
Under samma period har bakterierna utvecklat resistens mot alla kända preparat – utom det allra senaste, odilorhabdin, som ännu inte finns på marknaden.Därför talar läkarna om en ny medicinsk medeltid där infektioner löper amok och inte kan behandlas.
Forskarna bedömer att jakten på nya antibiotika måste prioriteras internationellt, exempelvis under FN, och föreslår en hittelön på långt över hundra miljarder kronor som en sporre för läkemedelsbolagen att kämpa stenhårt för att utveckla nya antibiotika.
“Resistens är inget problem i Europa” - Falskt
Antibiotikaresistens är ett lika stort problem i EU som influensa, TBC och hiv/aids. ECDC, EU:s centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, uppskattar att 672 000 européer varje år drabbas av infektioner med multiresistenta bakterier.
Antalet européer som varje år dör till följd av multiresistenta infektioner är 33.000.
“Det är bara bakterier som blir resistenta” - Falskt
En av de mest smittsamma multiresistenta organismerna på planeten är inte en bakterie utan en jästsvamp.
Candida auris upptäcktes för första gången 2009 i örat på en japansk kvinna. Candida auris tål utan vidare traditionella medel mot svamp och i 20 procent av fallen även de mest avancerade.
Läkaren Tom Chiller, som leder enheten för svampforskning vid CDC (Centers for Disease Control and Prevention) säger att Candida auris är ”mer smittsamt än ebola”.
Forskarna öppnar nya fronter
Medicinska forskare arbetar för högtryck för att utveckla nya behandlingsformer, som kan stötta upp den haltande antibiotikan.
Lånade antikroppar stöder dina egna
När kroppen infekteras av bakterier utvecklar den antikroppar. Men utvecklingen tar dagar eller veckor. Amerikanska forskare arbetar därför med att utveckla en nässpray med syntetiska antikroppar. Som mall använder de naturliga antikroppar från bland annat lamor.
Goda bakterier bekämpar infektioner
Företagen SciBac i Kalifornien och Vedanta Biosciences i Massachusetts arbetar båda med att stoppa infektioner av Clostridium difficile, som ger livshotande diarré. Vapnet är de goda bakterier som kan sväljas i pillerform och som slår ut Clostridium difficile i tarmsystemet.
Dubbeldos ökar effektiviteten
Europeiska molekylärbiologer har testat 3000 dubbeldoser med två antibiotikatyper eller en antibiotikatyp och en så kallad booster. Som booster har exempelvis vanilj visat sig vara förvånansvärt effektivt mot vissa typer av resistenta bakterier.