Plåster med nålar håller diabetes i schack
Ett intelligent plåster som övervakar och reglerar kroppens blodsocker kan göra livet lättare för diabetespatienter i framtiden.
Plåstret har mikronålar som mäter blodsockerhalten. Är den för hög frisätter nålarna ämnet exendin-4, som får bukspottkörteln att insöndra hormonet insulin. Insulin gör att socker i blodet bryts ned och tas upp i kroppens celler som energiförråd.
När blodsockret åter har sjunkit slutar plåstret att avge exendin-4. Plåstret utnyttjar därigenom att bukspottkörteln hos många diabetessjuka kan producera insulin men inte bildar tillräckligt mycket. Förmågan att fortlöpande reglera frisättningen av hormoner gör plåstret unikt.
Surt blod utlöser hormoner
Det är möjligt genom att man har fyllt plåstrets nålar med kopparfosfat som kopplar sig till blodsockret.
När blodsockret stiger, sjunker pH i blodet. I nålarna ligger exendin-4 bundet till kalciumfosfat. Lågt pH får kalciumfosfat att frisätta exendin-4 till blodet.
När blodsockret faller till normal nivå stiger pH i blodet igen och plåstret avbryter frisättningen av exendin-4.
Forskare vid National Institute of Biomedical Imaging and Bioengineering i USA har testat plåstret på möss, vars blodsocker reglerades i upp till en vecka.
Piller varje dag, regelbundna mätningar av blodsocker och injektioner av insulin. Det är verkligheten för upp emot 257 miljoner människor som lider av typ 2-diabetes. För många av dem kan livet komma att bli lite lättare i framtiden.
Då kan det nämligen räcka med att de byter plåster på överarmen en gång i veckan.
Plåstrets nålar är smala och långa så att de tränger in i blodkärlen. Så länge blodsockret är lågt har det ingen effekt på nålarnas depåer. Här ligger hormonet exendin-4 bundet i fickor av kopparfosfat.
När blodsockret stiger reagerar det med kopparfosfat och exendin-4 släpps ut i blodet. Hormonet sätter kurs mot bukspottkörteln där det stimulerar produktionen av insulin.
Når blodsockret stiger reagerar det med kopparfosfat och exendin-4 släpps ut i blodet. Hormonerna tar sig till bukspottskörteln, där de sätter igång organets produktion av insulin.