Vad är placebo?
Placebo är ett inaktivt läkemedel eller behandling som används i medicinsk forskning för att kontrollera om det aktiva läkemedlet eller behandlingen har effekt.
Placebopreparat kan exempelvis vara vatteninjektioner, kalk- eller sockertabletter, som har det gemensamt att de inte innehåller något verksamt ämne. Forskare kan också genomföra placebooperationer, där det inte utförs någon behandlande kirurgi.
Ändp upplever kontrollgruppen i vissa fall en effekt, trots att de bara har fått placebobehandling. Det är det som kallas placeboeffekten.
Placeboeffekten är den positiva verkan som själva behandlingssituationen och förväntan om behandling har på patienten.
Placeboeffekten upptäcktes på 1700-talet
Ordet placebo kommer från latin och betyder "jag skall behaga", vilket var det ursprungliga syftet med den inaktiva medicinen.
På 1700-talet var placebo, exempelvis i form av sockertabletter, en erkänd behandlingsmetod, som hade till syfte att behaga snarare än bota patienten.
I en del fall visade det sig dock att den sjuke faktiskt tyckte sig tillfriskna efter att ha fått "fuskmedicinen".
Det ville den engelske läkare John Haygarth undersöka och 1799 blev han den förste att beskriva placeboeffekten i boken On the Imagination as a Cause & as a Cure of Disorders of the Body.
Haygarths påstående var att psyket kan påverka kroppen i den grad att den faktiskt blir botad.
Ända sedan dess har placeboeffekten varit ett omdebatterat ämne och forskare vet ännu inte säkert varför placebo fungerar på vissa och inte på andra.