Piller mot en blå bakgrund

Placebo – Så påverkar placeboeffekten din hjärna

Placebo är varken magi eller läkemedel. Ändå har "fuskmedicinen" visat sig kunna hjälpa mot allt från depression till kronisk smärta. Placeboeffekten av en vatteninjektion eller en sockertablett kan nämligen lura kroppen i så hög grad att den faktiskt blir behandlad.

Placebo är varken magi eller läkemedel. Ändå har "fuskmedicinen" visat sig kunna hjälpa mot allt från depression till kronisk smärta. Placeboeffekten av en vatteninjektion eller en sockertablett kan nämligen lura kroppen i så hög grad att den faktiskt blir behandlad.

Shutterstock

Vad är placebo?

Placebo är ett inaktivt läkemedel eller behandling som används i medicinsk forskning för att kontrollera om det aktiva läkemedlet eller behandlingen har effekt.

Placebopreparat kan exempelvis vara vatteninjektioner, kalk- eller sockertabletter, som har det gemensamt att de inte innehåller något verksamt ämne. Forskare kan också genomföra placebooperationer, där det inte utförs någon behandlande kirurgi.

Ändp upplever kontrollgruppen i vissa fall en effekt, trots att de bara har fått placebobehandling. Det är det som kallas placeboeffekten.

Placeboeffekten är den positiva verkan som själva behandlingssituationen och förväntan om behandling har på patienten.

Placeboeffekten upptäcktes på 1700-talet

Ordet placebo kommer från latin och betyder "jag skall behaga", vilket var det ursprungliga syftet med den inaktiva medicinen.

På 1700-talet var placebo, exempelvis i form av sockertabletter, en erkänd behandlingsmetod, som hade till syfte att behaga snarare än bota patienten.

I en del fall visade det sig dock att den sjuke faktiskt tyckte sig tillfriskna efter att ha fått "fuskmedicinen".

Det ville den engelske läkare John Haygarth undersöka och 1799 blev han den förste att beskriva placeboeffekten i boken On the Imagination as a Cause & as a Cure of Disorders of the Body.

Haygarths påstående var att psyket kan påverka kroppen i den grad att den faktiskt blir botad.

Ända sedan dess har placeboeffekten varit ett omdebatterat ämne och forskare vet ännu inte säkert varför placebo fungerar på vissa och inte på andra.

Hur fungerar placebo?

Det är fortfarande en gåta varför placeboeffekten är så olika från person till person.

Däremot närmar forskningen sig en förklaring till hur den fungerar hos dem som upplever en förbättring efter att ha fått en inaktiv medicin.

Enligt professor Ted Kaptchuk, vid Harvarduniversitetet, hänger placeboeffekten i hög grad ihop med en stark tro på behandlingen och en patientens förståelse för kopplingen mellan hjärnan och kroppen.

När patienten exempelvis tror på att han eller hon behandlas med smärtlindrande läkemedel, utsöndrar hjärnan hormoner som i sig själva kan motverka smärta i kroppen.

Placeboeffekten är alltså inte detsamma som positivt tänkande, utan en helt fysisk effekt av förväntan om behandling, understryker Kaptchuk.

VIDEO: Så fungerar placeboeffekten

Förutom det är ritualen kring behandlingen viktig för att patienten ska uppleva en placeboeffekt.

När patienten får uppmärksamhet och omsorg från professionella läkare ökar nämligen upplevelsen av att bli botad.

Huruvida patienten bara känner sig frisk eller placeboeffekten rent faktiskt kan ha en varaktig positiv effekt, beror i hög grad på sjukdomen.

Det är nämligen långt ifrån alla sjukdomar som kan behandlas med placebo.

Enligt Kaptchuk kan placebo fungera på symtom som är förknippade med hjärnan, såsom smärta, stress eller trötthet, medan "fuskmediciner" alltså inte kan bota sjukdomar som exempelvis en tumör eller för högt kolesterolvärde.

Placebo och olika sjukdomar

Placebo kan motverka kronisk smärta

Placeboeffekten har länge varit en ovälkommen bieffekt, som har gjort det svårare för forskare att ta reda på om ett nytt läkemedel fungerar.

Nu har forskare från Manchester Universitet emellertid föresatt sig att undersöka fördelarna med placeboeffekten.

I en studie som ska undersöka om placebo fungerar mot kronisk smärta, har forskarna gett människor med sjukdomar som artros och fibromyalgi samt en kontrollgrupp av friska människor en "smärtlindrande" placebokräm.

Patienterna med kroniska smärta fick inte veta att krämen var placebo, men det fick den friska kontrollgruppen. Sedan utsattes samtliga för lokal smärta med laser för att testa om det uppstod en placeboeffekt.

Experimentet visade att förväntan om smärtlindring kan minska upplevelsen av smärta hos personer med kronisk smärta, såväl som personer utan. Det bekräftade för forskarna att placebo kan påverka hur vi upplever smärta.

Förklaringen ligger i att smärta är ett resultat av processer i hjärnan, och därför kan den fysiska smärtan avhjälpas genom att "lura" hjärnan.

Fungerar placebo bättre än antidepressiva medel?

Placeboeffekten sker i hjärnan och därför har man varit speciellt intresserade av den inom psykiatrin.

År 2019 kunde amerikansk forskning konstatera att fördelarna med antidepressiv behandling av ångest och depression i hög grad berodde på placeboeffekten.

Utmaningen med att ge placebo i stället för antidepressiva medel är emellertid att effekten reduceras när människor är medvetna om att de kanske får en inaktiv behandling.

Därför är det svårt att använda placeboeffekten utanför forskningen, där man inte på samma vetenskapliga grunder kan rättfärdiga att "lura" patienten.