Närbild på näsa

Ny upptäckt: Bakterier i näsan kan orsaka Alzheimers

En vanlig bakterie i näsan kan invadera din hjärna på några dagar och öka risken för Alzheimers sjukdom, tror forskare. Nu vill de stoppa de farliga invånarna med hjälp av ett vaccin.

En vanlig bakterie i näsan kan invadera din hjärna på några dagar och öka risken för Alzheimers sjukdom, tror forskare. Nu vill de stoppa de farliga invånarna med hjälp av ett vaccin.

Shutterstock

Minst 55 miljoner människor i världen lider av demens. Sjukdomen är världens sjunde vanligaste dödsorsak.

De senaste åren har flera studier avslöjat att till exempel tandköttsinflammation och även virusinfektioner kan angripa hjärnceller och öka risken för Alzheimers sjukdom, som står för upp till 70 procent av alla former av demens.

Nu visar en ny studie att också bakterier i näsan kan ta sig upp i hjärnan och starta en destruktiv kedjereaktion som leder till den invalidiserande sjukdomen.

© Shutterstock

Bakterier färdas genom nerverna

Forskarnas nya syndabock är en relativt vanlig klamydiabakterie, som är känd för att orsaka olika luftvägsinfektioner.

Ibland hittar den fram till hjärnan, och i de nya experimenten kartlade forskarna bakteriens väg från slemhinnan i näsan och vidare in bakom hjärnans skyddsbarriär.

I försök med möss kunde forskarna exempelvis följa hur bakterien c. pneumoniae på mindre än 72 timmar kryper via nervtrådar i näsan och tar sig upp till luktnerven.

Bilden visar luktnerven hos möss. Bakterien chlamydia pneumoniae (grön) infekterar hjärncellerna (blå) och skapar en ansamling av proteinet beta-amyloid (röd).

© Griffith University

Klumpar skadar nervceller

Därifrån är det fri tillgång till resten av hjärnan – och på bara några dagar hinner bakterien ställa till med skada.

I laboratoriet observerade forskarna bland annat hur ett speciellt protein som kallas beta-amyloid ackumulerades mellan hjärncellerna, vilket är karakteristiskt för Alzheimers sjukdom.

De kunde även följa hur bakterien tar sig vidare från luktnerven och infekterar de celler som utgör hjärnans stödvävnad – de så kallade gliacellerna.

Stödcellerna utgör mer än hälften av vår hjärna och skyddar vanligtvis mot bakterier. Men så fort stödcellerna är infekterade med c. Pneumoniae hjälper de istället bakterien att attackera och sluka resten av hjärnan.

© National Institutes of Health / Wikimedia Commons

Alzheimers förstör hjärnan på två sätt

  • Plackbildning i hjärnan: Särskilda proteiner som kallas beta-amyloid ackumuleras i klumpar mellan cellerna i hjärnan. Klumparna skadar hjärnvävnaden.

  • Trassel: Proteinet tau, som har en trådliknande struktur, trasslar in sig i andra tau-proteiner och bildar "tovor" inuti nervcellerna. De förstör exempelvis nervcellernas förmåga att kommunicera med varandra.

Vaccin ska bromsa skadan

Även om experimenten hittills har gjorts på möss tror forskarna att resultatet kan överföras till människor eftersom vi har samma slags nerver och kan bli infekterade av samma bakterie.

Därför arbetar forskare redan nu med flera behandlingar som bromsar bakterien innan den härjar i hela hjärnan och försämrar minnet.

Ett alternativ är att hjälpa hjärnans stödceller att bekämpa bakterien med hjälp av medicinska substanser när den väl smugit sig in bakom hjärnans skyddsbarriär.

Men forskarna är redan i full gång med ett annat alternativ: Ett vaccin mot klamydiabakterien som hindrar den från att ta sig från näsan och vidare till luktnerven.