Illustration av foster och dna

Nu får forskare experimentera fritt på artificiellt skapade foster

Mänskliga foster som odlas i laboratorier får nu hållas vid liv längre än de två veckor som har varit gränsen sedan 1970-talet. Forskare hoppas kunna hitta orsakerna bakom missfall och medfödda missbildningar – men de nya reglerna väcker stora etiska dilemman, säger kritiker.

Mänskliga foster som odlas i laboratorier får nu hållas vid liv längre än de två veckor som har varit gränsen sedan 1970-talet. Forskare hoppas kunna hitta orsakerna bakom missfall och medfödda missbildningar – men de nya reglerna väcker stora etiska dilemman, säger kritiker.

Shutterstock

Stamcellsforskare runt om i världen har nu möjlighet att studera den viktiga tredje veckan i ett fosters utveckling.

I maj 2021 lättade International Society of Stem Cell Researchers på
sina riktlinjer som dittills satt gränsen för experiment med laboratorieskapade foster till två veckor.

Det är nämligen särskilt fostrets tredje vecka som är avgörande – då börjar de unga cellerna utvecklas i olika riktningar såsom muskler, organ och nerver.

Forskarna hoppas att nya och längre försök ska ge insikter om varför missfall och medfödda sjukdomar uppstår, samt innebär möjligheter att testa ny genteknik.

Fostret tilldelas en ritning i den tredje veckan

Sedan 1970-talet – i stamcellsforskningens begynnelse – har forskare skapat och studerat mänskliga foster i laboratorier med hjälp av artificiell befruktning. Lika länge har gränsen för dessa fosters laboratorieliv varit två veckor.

Detta beror både på etiska överväganden och praktiska begränsningar – det är först nyligen som forskare har lyckats hålla fostren vid liv längre än så.

Men tekniken utvecklas snabbt, och experter på ISSCR räknar med att det snart kommer att vara möjligt att experimentera med konstgjorda foster betydligt längre, och det kan vara början på en framtid utan barnlöshet.

Fosterutveckling första veckan

Det befruktade ägget delar sig, och efter en vecka är det en sfärisk boll med 16 celler.

© Science Photo Library

Fostrets tredje vecka är särskilt avgörande för det fortsatta förloppet. Då börjar en process som kallas gastrulation, där fostret gradvis börjar utvecklas från en obestämd cellklump till en individ med speciella egenskaper och anlag.

Ritningen för den ofödda människan görs så att säga här, och därför tror forskarna att denna gåtfulla period innehåller svaren på barnlösthet, missfall och medfödda sjukdomar.

Kritiker vill ha ny gräns

De nya riktlinjerna kritiseras särskilt för att brista på en punkt: Det finns ingen ny övre gräns för hur länge forskare får hålla de konstgjorda fostren vid liv.

Tekniken i sig sätter vissa begränsningar, men experter tror att det bara är en tidsfråga innan de artificiella fostren kan hållas vid liv under betydligt längre tid än två veckor. Då kommer det enbart an på forskarnas etiska överväganden hur länge de fortsätter med experimenten.

ISSCR skriver dock i sina nya riktlinjer att försök med konstgjorda foster endast bör pågå längre än två veckor om de har en stor hälsomässig potential som inte kan uppnås genom annan forskning.

På ett sätt är det oetiskt att inte veta mer om detta när vi vet hur viktig perioden är för den mänskliga utvecklingen. Robin Lovell-Badge, International Society of Stem Cell Researchers

Dessutom måste försöken enligt ISSCR vara lagliga där de äger rum och stödjas av lokala myndigheter och befolkningen.

I flera länder är den tidigare 14-dagarsregeln nedtecknad som lag, och där måste lagen ändras innan forskare kan fortsätta sina experiment.

Just det faktum att fostrets tredje vecka är särskilt spännande eftersom cellerna börjar bli mer specialiserade vid denna tid är också kritikernas argument för att det är oetiskt att överskrida de två veckorna.

Före den tredje veckan är fostret en obestämd cellklump – men under gastrulationsprocessen börjar den framtida människan ta form i fostret.

Det är då livet börjar på allvar, säger motståndare till de nya riktlinjerna.

Fosterutveckling från tredje till åttonde veckan

Från fostrets tredje vecka (till vänster) inträffar gastrulationen, där de yttre och inre ytorna är etablerade och ryggraden tar form. Därefter går utvecklingen snabbt – i mitten är fostret sex veckor och till höger åtta veckor.

© Medicals Graphics/Michael Hoffmann/SPL/Shutterstock

Vetenskapen å andra sidan tror att vi genom att studera fostret längre än två veckor kan lära oss väldigt mycket – bland annat att bekämpa allvarliga sjukdomar.

"Du kan även argumentera etiskt för att vi behöver förstå vad som händer i vår tidiga utveckling", säger Robin Lovell-Badge, ledare för gruppen bakom de nya riktlinjerna, och fortsätter:

"På ett sätt är det oetiskt att inte veta mer om detta när vi vet hur viktig perioden är för den mänskliga utvecklingen."

Läs mer om konstgjorda foster, genteknik och kampen mot barnlöshet

Illustration av artificiellt foster
© Naomi Moris/University of Cambridge/shutterstock

Konstgjorda foster kan bota infertilitet

I decennier har forskare i laboratorier befruktat ägg på artificiell väg och odlat mänskliga embryon med späda förstadier till hjärta och nervsystem. I de mikroskopiska vävnadsklumparna finns de dolda orsakerna bakom ett antal sjukdomar och det möjliga botemedel mot infertilitet.

Läs mer om ARTIFICIELLT SKAPADE FOSTER

Illustration av foster
© Lotte Fredslund & Shutterstock

Forskare bekämpar infertilitet: Bli gravid genom att dricka

Miljontals människor drabbas av barnlöshet, men i ett laboratorium i Australien verkar biologer ha hittat den enklaste fertilitetsbehandlingen hittills: Ett pulver i ett glas vatten. En ny generation läkemedel kanske gör att vi en dag helt kan slippa barnlöshet.

Läs mer om kampen mot BARNLÖSHET

Sax klipper i gener
© Shutterstock

Genterapi kan utrota ärftliga sjukdomar

Artificiella foster kan bli viktiga för utvecklingen av genverktyget CRISPR. Forskare tror att den nya tekniken kan revolutionera hälso- och sjukvårdssektorn – och kanske klippa bort ärftliga sjukdom från en persons gener innan hen föds.

Läs mer om gensaxen CRISPR