Urinvägsinfektion drabbar varannan kvinna under en livstid med sveda och smärta som följd.
Infektionen behandlas med antibiotika, men vid upprepade behandlingar kan bakterien bakom infektionen bli immun.
Lyckligtvis är ett nytt vaccin på gång – och forskarna bakom vaccinet har uppnått lovande resultat i sina
inledande försök med möss.
Infektionen gör ont på patienterna – och i plånböckerna
Urinvägsinfektion – eller cystit – är resultatet av E.coli-bakterier som hittar vägen till urinblåsan genom urinröret.
Där trivs bakterierna i den kroppsvarma urinen och förökar sig, vilket ger smärta och sveda vid urinering. I sällsynta fall kan infektionen utvecklas till bäckeninflammation med hög feber och ryggsmärtor som följd.
Det nya vaccinet återanvänder helcellsmodellen, men lindar in bakteriecellen i en skyddande nanobur. Det säkerställer att den överlever tillräckligt länge i kroppen för att framkalla en stark reaktion från immunförsvaret.
Tillståndet är extremt vanligt, och när bakterien väl fått fäste kommer den ofta tillbaka – så kallad återkommande urinvägsinfektion.
Organisationen Association of American Urologists uppskattar att upp emot 150 miljoner människor i världen får urinvägsinfektion varje år, och det innebär nästan 40 miljarder dollar i sjukhuskostnader.
Nanobur gör gammaldags vaccin effektivt
Vaccinet, som förhoppningsvis kan lindra smärta för miljontals människor, har utvecklats av forskare vid University of Texas i Dallas, USA.
De använder en gammaldags vaccinmodell – ett så kallat helcellsvaccin – där de injicerar en hel cell av E.coli-bakterien i patienten. Där ska den ofarliga bakterien få immunförsvaret att reagera – givetvis utan att ge patienten någon riktig infektion.
Tidigare har forskare prövat samma metod men med dåligt resultat, eftersom det medfödda immunförsvaret snabbt agerar mot hela celler. Bakterien lyckas därför inte ge rätt effekt i immunförsvaret, och därför blir patienten inte immun.
Men i det nya amerikanska vaccinet är bakterien insvept i en skyddande nanobur.
Bakterien överlever därför tillräckligt länge i kroppen för att immunförsvaret ska producera antikroppar och göra patienten immun.
Hittills har forskarna haft positiva resultat i sina experiment med möss, men det behövs flera omgångar av experimentet innan vaccinet kan godkännas för människor.