I mars 2016 bryter den 20-årige amerikanen Kris Boesen nacken och blir förlamad från halsen ända ner till tåspetsarna. En knapp månad senare deltar Kris i en banbrytande medicinsk studie, där forskare injicerar tio miljoner stamceller i hans söndertrasade ryggmärg.
Resultatet kan beskrivas som ett mirakel. Efter tre månader kan han använda båda armarna och händerna, skriva sitt namn, äta själv, använda sin mobil och krama sina vänner och sin familj.
Kris Boesen är inte ensam om att ha dragit nytta av stamcellernas enastående kraft. Runtom i världen forskar man på att använda stamceller för att bota allt från barnlöshet och reumatism till diabetes och cancer.
Vad är stamceller?
Stamceller är celler som kan omvandlas till vilken som helst av kroppens cirka 200 typer av specialiserade celler, bland annat hudceller.
Genom att manipulera med stamceller i laboratoriemiljö kan forskarna ersätta sjuka och försvagade celler i kroppen med friska och därmed på längre sikt bota exempelvis diabetes, Alzheimers sjukdom, förlamning och hjärtsjukdom.
Forskning på kroppens byggstenar kommer inte bara människor till godo.
Stamceller har även potential att rädda några av planetens mest hotade djurarter – och till och med få utdöda djur att återuppstå.
Forskare experimenterar exempelvis med att omvandla bevarade mammutceller till stamceller, som därefter kan stimuleras till att bli spermier och äggceller.
Typer av stamceller
Stamceller kan i grova drag delas in i två huvudkategorier: vävnadsspecifika och pluripotenta stamceller.
Vävnadsspecifika stamceller finns i exempelvis huden, tarmarna och blodet, men också i organ som hjärnan, hjärtat och levern. Deras funktion är att underhålla och reparera kroppen när den utsätts för slitage.
Pluripotenta stamceller, som finns i fostrets tidigaste utvecklingsstadium, kan utvecklas till i princip alla de cirka 200 celltyper som finns i den vuxna människokroppen.