Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Nedkylda stamceller

Vad är stamceller?

Stamceller kan utvecklas till vilken cell som helst i kroppen. Det gör dessa särskilda celler till ett utmärkt verktyg för forskarna, som allt oftare använder dessa urceller för att återskapa förlorade sinnen och behandla allt från reumatism till diabetes och cancer.

Shutterstock

I mars 2016 bryter den 20-årige amerikanen Kris Boesen nacken och blir förlamad från halsen ända ner till tåspetsarna. En knapp månad senare deltar Kris i en banbrytande medicinsk studie, där forskare injicerar tio miljoner stamceller i hans söndertrasade ryggmärg.

Resultatet kan beskrivas som ett mirakel. Efter tre månader kan han använda båda armarna och händerna, skriva sitt namn, äta själv, använda sin mobil och krama sina vänner och sin familj.

Kris Boesen är inte ensam om att ha dragit nytta av stamcellernas enastående kraft. Runtom i världen forskar man på att använda stamceller för att bota allt från barnlöshet och reumatism till diabetes och cancer.

Vad är stamceller?

Stamceller är celler som kan omvandlas till vilken som helst av kroppens cirka 200 typer av specialiserade celler, bland annat hudceller.

Genom att manipulera med stamceller i laboratoriemiljö kan forskarna ersätta sjuka och försvagade celler i kroppen med friska och därmed på längre sikt bota exempelvis diabetes, Alzheimers sjukdom, förlamning och hjärtsjukdom.

Forskning på kroppens byggstenar kommer inte bara människor till godo.

Stamceller har även potential att rädda några av planetens mest hotade djurarter – och till och med få utdöda djur att återuppstå.

Forskare experimenterar exempelvis med att omvandla bevarade mammutceller till stamceller, som därefter kan stimuleras till att bli spermier och äggceller.

Typer av stamceller

Stamceller kan i grova drag delas in i två huvudkategorier: vävnadsspecifika och pluripotenta stamceller.

Vävnadsspecifika stamceller finns i exempelvis huden, tarmarna och blodet, men också i organ som hjärnan, hjärtat och levern. Deras funktion är att underhålla och reparera kroppen när den utsätts för slitage.

Pluripotenta stamceller, som finns i fostrets tidigaste utvecklingsstadium, kan utvecklas till i princip alla de cirka 200 celltyper som finns i den vuxna människokroppen.

Pluripotenta stamceller i ett mikroskop

Två kolonier av pluripotenta stamceller sedda genom ett mikroskop. Kolonierna omges av särskilda celler som bidrar till stamcellernas tillväxt.

© Shutterstock

Vad används stamceller till?

År 1998 lyckades den amerikanske forskaren James Thomson isolera stamceller från människofoster och få dem att växa i laboratoriemiljö. Sedan dess har forskare världen över arbetat med att manipulera stamceller, så att de utvecklas till specifika celler och kan användas i kampen mot en lång rad sjukdomar.

Forskare har bland annat uppnått lovande resultat vid behandling av reumatism genom att förvandla fettstamceller till broskceller och injicera dem i knäna på patienter med reumatoid artrit.

Behandlingen reparerade den förstörda vävnaden och dämpade inflammationen, så att det nya brosket inte förstördes på en gång.

År 2019 återfick en japansk kvinna synen sedan en forskargrupp odlat en ny hornhinna till henne av stamceller.

Det gjorde de genom att programmera om hudceller till stamceller med hjälp av kemiska tillväxtfaktorer, som återförde hudcellerna till fosterstadiet.

5 stamcellsgenombrott

  • 1981

    Forskare hittar och odlar stamceller från tidiga embryon av möss.

  • 1998

    Stamceller tas för första gången ut ur mänskliga embryon.

  • 2006

    Japansk forskare får mogna celler att fungera som stamceller.

  • 2012

    Stamceller från människoembryon används för första gången på människor för behandling av nedsatt syn.

  • 2014

    Forskare framställer förstadier till ägg och spermier utifrån en människas hudcell i en skål.

Specialiserade hudceller som programmeras om till stamceller kallas för inducerat pluripotenta stamceller (iPS). Denna metod användes för första gången år 2006 av den japanske forskaren Shinya Yamanaka.

Förvandlingen från hudceller till pluripotenta stamceller sker vanligen genom att forskare tillsätter ett så kallat retrovirus till hudcellerna.

Retroviruset nollställer hudcellerna, så att de omvandlas till stamceller, som därefter kan utvecklas till vilken typ av cell som helst.

Video: Så framställer forskare pluripotenta stamceller

År 2020 lyckades amerikanska forskare få inducerat pluripotenta stamceller att bete sig som insulinproducerande celler, som reglerar blodsockret i kroppen.

Försöket gjordes på möss, men förhoppningen är att metoden en dag även ska kunna överföras till människor och bota de miljontals människor runtom i världen som lider av diabetes.

Stamceller kan vaccinera mot cancer

Forskare vid amerikanska Stanford University School of Medicine hoppas att deras försök med möss ska kunna överföras till människor. Deras resultat tyder på att iPS-celler kan få immunförsvaret att angripa och till och med förebygga cancertumörer.

Stamceller och cancerceller påminner om varandra på så vis att de båda är omogna celler som kan dela sig om och om igen.

Forskning tyder på att cancer- och stamceller bland annat delar ett visst protein (epitop) på cellytan, som ger upphov till en immunreaktion i kroppen.

Teorin bakom försöket var därför enkel: Genom att injicera iPS-celler i kroppen kan man lära immunförsvaret att bekämpa framtida cancerceller, så att de inte längre sprids lika snabbt i kroppen.

Stamcellerna skulle med andra ord fungera som ett slags vaccin mot cancer.

I studien gav forskarna en grupp möss en injektion med iPS-celler medan en annan grupp möss lämnades obehandlad. Alla mössen fick sedan bröst- och lungcancerceller transplanterade i kroppen.

Hos mössen som behandlades med iPS-celler var tillväxten av cancertumörer betydligt mindre än hos de obehandlade mössen.

Två av de behandlade mössen lyckades till och med stöta bort alla cancerceller ur kroppen och levde ett helt år efter försöket.

”Själva konceptet är relativt enkelt: Vi kan ta blodceller, omvandla dem till iPS-celler och sedan injicera dem i kroppen för att förhindra uppkomst av framtida cancertyper. Jag är mycket spänd på behandlingens framtida möjligheter”, säger Joseph Wu, en av forskarna bakom studien.

Så används stamceller som vaccin mot cancer

Genom att omvandla blod- eller hudceller till stamceller och injicera dem i kroppen på försöksmöss har forskare visat att stamceller kan fungera som ett slags vaccin mot cancer.

Privata kliniker säljer behandlingar med farliga biverkningar

Möjligheterna att bota sjukdomar med stamceller framstår som närmast oändliga, men det saknas fortfarande en del forskning på området innan stamcellsbehandling kan användas i stor skala.

Detta faktum tycks emellertid inte hindra privata kliniker från att sälja behandlingar till sina patienter utan bevisad effekt.

I USA har det på senare år startats över hundra privata kliniker som påstår sig kunna bota all världens sjukdomar med hjälp av stamceller.

Problemet är att behandlingarna sällan är godkända av FDA, landets läkemedelsmyndighet, och att de i vissa fall kan göra mer skada än nytta.

På senare år har det skett en ökning av antalet ärenden med patienter som blivit blinda efter att ha fått stamceller injicerade i ögonen eller drabbats av infektioner i kroppen efter att ha fått stamcellsinjektioner i ryggraden.

”Ingen vet säkert om de här stamcellsbehandlingarna verkligen är effektiva. Innan vi har genomfört noggranna kliniska studier som visar att behandlingen fungerar på människor är det högst osäkert”, sa Scott Noggle, vice vd för den ideella organisationen New York Stem Cell Foundation, till dagstidningen New York Times år 2019.

Det är inte bara i USA som desperata patienter med gott om pengar söker hjälp i form av odokumenterade stamcellsbehandlingar.

I Kina finns i dag hundratals kliniker som är specialiserade på alternativa behandlingsmetoder med stamceller.

Senast har kinesiska forskare behandlat patienter med svår covid-19 med stamceller, vilket sägs ha haft god effekt.

Som så ofta är fallet med stamcellsbehandlingar har emellertid effekten ännu inte definitivt bevisats.

Läs också:

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj