Vad är psilocybin?
Psilocybin är ett psykedeliskt ämne som förekommer naturligt i över 200 svamparter. Svampar av detta slag kallas ibland ”magiska svampar”, eftersom de orsakar kraftiga hallucinationer, som förändrar verklighetsuppfattningen och förvränger sinnesintryck.
Första gången psilocybin isolerades kemiskt i ett laboratorium – och senare även syntetiserades – var år 1958. Det gjordes av den schweiziske kemisten Albert Hofmann.

Den schweiziske kemisten Albert Hofmann syntetiserade både LSD och psilocybin. Han kallade de nya drogerna ”medicin för själen”.
Femton år tidigare hade han av en slump syntetiserat det psykedeliska ämnet LSD under ett rutinexperiment med svampen mjöldryga för det schweiziska läkemedelsbolaget Sandoz.
Hofmann testade ämnet på sig själv och beskrev sin tripp på följande vis: ”Det var en känsla av intensivt välbefinnande, som om jag blivit återfödd. Varje fiber i min kropp genomströmmades av livslust och energi. Det var som om världen återskapats.”

Svampen Psilocybe azurescens, som bara växer i kustområdet i de amerikanska delstaterna Washington och Oregon, anses vara den svampart i världen som innehåller mest psilocybin.
Missbruk ledde till förbud
I slutet av 1950-talet gjorde läkemedelsbolaget Sandoz syntetiserat psilocybin och LSD tillgängligt för forskare som bedrev medicinska studier.
Under de följande åren testades psykedeliska ämnen på över 40 000 människor bara i USA, och år 1965 publicerades över 2 000 vetenskapliga avhandlingar om psykedeliska ämnen.
I många av dessa texter beskrevs positiva erfarenheter vid behandling av ångestsyndrom och alkoholism.
Fem andra naturligt förekommande psykedeliska ämnen
Det är inte bara psilocybinsvampar som kan spränga verkligheten i småbitar och ge upphov till kraftiga hallucinationer. Här är fem andra psykedeliska ämnen som förekommer i naturen.
Profetsalvia (Salvia divinorum)
Profetsalvia är en växtart från Mexiko vars blad har psykedeliska egenskaper när de tuggas, röks eller dricks som te.Ayahuasca
Ayahuasca är en dekokt på växten Banisteriopsis caapi, som finns i Amazonas regnskog och som innehåller det psykoaktiva ämnet dimetyltryptamin (DMT).Peyote (Lophophora williamsii)
Peyote, som växer i Mexiko och sydvästra Texas, är en kaktus som innehåller hallucinogenen meskalin.Gurunghonung
I det vidsträckta bergsområdet Annapurna i Nepal samlar folket gurung in honung från Himalaya, som på våren innehåller den sällsynta substansen andromedotoxin, som har en psykedelisk verkan.Muskotnöt
Muskotnöt innehåller det psykoaktiva ämnet myristicin, som kan ha en berusande och hallucinatorisk verkan om det intas i stor mängd.
Det var dock inte bara missbrukare och personer som led av psykisk ohälsa som intog psykedeliska ämnen. På 1960-talet gjorde både LSD och psilocybinsvampar succé bland unga människor i USA och Europa.
För att komma till rätta med missbruket införde USA år 1966 ett totalförbud mot psykedeliska ämnen. Samtidigt belades kliniska studier med psykedeliska ämnen med hårda restriktioner, så att det blev nästan omöjligt att bedriva forskning på dem.
På senare årtionden har intresset för medicinsk behandling med psykedeliska ämnen emellertid ökat explosionsartat. Många talar rentav om en ”psykedelisk renässans” och om ett möjligt paradigmskifte inom psykiatrisk behandling.
Hur fungerar psilocybin?
Skanningar avslöjar nya mönster
Psilocybin och andra psykedeliska ämnen stimulerar en särskild signalsubstans, serotonin 2A, i hjärnan.
Serotonin är en av hjärnans viktigaste signalsubstanser, som reglerar allt från sömn, aptit och minne till känslor som välbefinnande och glädje.
När hjärnan överstimuleras av serotonin, vilket är fallet vid intag av psykedeliska ämnen, förändras vårt normala sätt att tänka samt att uppleva oss själva och vår omvärld.
Folk som har tagit psilocybin beskriver upplevelsen som en nedbrytning av självet och en upplösning av jaget.
År 2016 använde forskare vid Imperial College London för första gången hjärnskanningar för att visualisera hur psykedeliska ämnen påverkar hjärnan.
Skanningarna visade att psykedeliska ämnen förbättrar kommunikationen mellan delar av hjärnan som annars är mindre benägna att kommunicera med varandra.
Samtidigt minskar ämnena kommunikationen mellan områden som i vanliga fall kommunicerar mycket. Det kan förklara den påtagliga förändringen av hur omvärlden uppfattas och upplevs när en person intar psilocybin.

Denna visualisering visar kopplingar mellan olika delar av en människas hjärna före och efter en svamptripp. Grafiken till vänster visar (a) en normal, frisk hjärna, och (b) en normal, frisk hjärna efter intag av psilocybin.
Psilocybinruset, som uppstår först 30–45 minuter efter intaget, varar i de flesta fall mellan fyra och sex timmar.
Vilka tillstånd kan psilocybin behandla?
Psilocybin kan lindra depression
Psilocybin har potential att lindra och eventuellt bota patienter med ångest, depression, beroendesjukdom, ätstörningar och Hortons huvudvärk. En lång rad kliniska studier med psilocybin visar åtminstone att just dessa tillstånd påverkas av intag av det psykedeliska ämnet.
Personer som drabbas av svåra depressioner har lägre halter av signalsubstansen serotonin i hjärnan, och eftersom psilocybin startar ett fyrverkeri av just serotonin i hjärnan kan ämnet hjälpa mot de mörka tankarna.
Patienter med depressiva symptom har i flera kliniska studier beskrivit att de slutade plågas av negativa tankar efter att ha intagit psilocybin. Samtidigt upplevde de en ökad självkänsla och närhet till andra personer.

I kliniska studier utvinner man i regel mycket små mängder psilocybin från svamparna och ger dem till patienterna. Detta kallas mikrodosering och gör att den hallucinerande trippen uteblir.
År 2021 genomförde det brittiska företaget Compass Pathways den hittills största studien med psilocybin vid behandling av depression. I studien deltog totalt 233 patienter från tio länder i Europa och Nordamerika.
Patienterna fick var sin dos psilocybin, som gavs under en samtalsterapeuts vägledning. Doserna varierade i storlek från 1 till 25 milligram.
Av de patienter som fick den högsta dosen psilocybin upplevde 29,1 procent en markant förbättring av sitt psykiska tillstånd redan dagen efter, och förbättringen höll i sig tre veckor senare. Tolv veckor efter försöket upplevde 24,1 procent av patienterna fortfarande en förbättring.
Aztekerna blev höga på psilocybin
Användning av psykedeliska svampar var utbredd bland ursprungsbefolkningen i Mesoamerika, ett område som innefattar de centrala delarna av Mexiko samt Centralamerika, före Columbus kolonisation av Nya världen.
Minst 54 olika hallucinerande svampar användes av ursprungsbefolkningen i Mesoamerika, visar en vetenskaplig rapport från år 2015.
Bruket av psilocybin kan spåras över 3 000 år tillbaka i tiden, till maya och aztekerna, som använde det psykedeliska ämnet i samband med religiösa ceremonier.
Den spanske franciskanerprästen Bernardino de Sahagún, som studerade aztekernas religion och kultur på 1500-talet, beskrev de inföddas tripper i boken Historia general de las cosas de Nueva España: ”De som äter svamparna hallucinerar och får hjärtklappning. Deras visioner är i vissa fall hemska, andra gånger lustiga.”