Ny teknik sorterar sädesceller efter könskromosomer

Japanska forskare har upptäckt hittills okända skillnader mellan sädesceller som bär på en X- och en Y-kromosom. Enligt forskarna har upptäckten gjort det möjligt att utveckla en speciell teknik som kan sortera sädesceller efter kön.

Japanska forskare har upptäckt hittills okända skillnader mellan sädesceller som bär på en X- och en Y-kromosom. Enligt forskarna har upptäckten gjort det möjligt att utveckla en speciell teknik som kan sortera sädesceller efter kön.

Shutterstock

En ny upptäckt kan göra det lättare att bestämma vilket kön en graviditet resulterar i.

  1. Genom att undersöka sädesceller från möss har japanska forskare vid Hiroshima University funnit hittills okända skillnader mellan sädesceller som har en X-kromosom och sädesceller med en Y-kromosom.

Bland annat hittade forskarna 18 gener som hos sädesceller med X-kromosom kodar för proteiner som sticker ut från ytan. Generna är inte aktiva hos sädesceller med Y-kromosom.

Urskiljningsprocess sorterar sädescellerna

Forskarna skapade sedan en gel med molekyler som binder sig till de aktuella proteinerna, och lät en portion sädesceller simma genom den.

Cellerna med X-kromosomer försenades tydligt av molekylerna i gelen, medan dessa inte hade någon effekt på celler med Y-kromosom.

Ett enkelt utslagsheat i gelen kan därmed könssortera sädescellerna på ett sätt som enligt forskarna är billigt och dessutom skonsamt, eftersom det inte finns någon risk för att skada själva kromosomerna.

En ny metod gör sädesceller med X-kromosomer långsammare, så att de i ett utslagsheat kan sorteras från celler med Y-kromosomer.

© Shutterstock

Forskarnas avsikt är inte att metoden ska användas av dem som vill ha antingen en pojke eller en flicka utan att den ska användas i husdjursavel.

Exempelvis vill vissa nötuppfödare bara ha kalvar av honkön eftersom de satsar på mjölkkor. Andra behöver hankalvar, som är bättre köttdjur.

Svinuppfödare föredrar oftast grisar av honkön eftersom det är nödvändigt att kastrera hangrisar så att inte köttet får en obehaglig bismak.

Forskarna hoppas därför att metoden kan leda till en mer human husdjursavel.