I framtiden kan en smärtfri nässpray skydda dig mot ett flertal allvarliga sjukdomar.
Detta visar ny forskning från Massachusetts tekniska institut (MIT).
Vaccinet åker snålskjuts med ett helt vanligt protein in till lungornas slemhinnor, där det ger bättre skydd mot luftvägsinfektioner – och kanske till och med cancer – än sprutor kan.
Efter lovande resultat på försöksmöss står de amerikanska forskarna nu på tröskeln till ett genombrott för sprayvaccin. Nästa steg är att testa det på människor.
Ofarligt protein utgör sköld
Sjukdomar som lungcancer och virusinfektioner angriper normalt lungorna och luftvägarna. Därför tror experter att ett vaccin som verkar direkt på lungornas slemhinnor skyddar bättre mot exempelvis coronaviruset än injektioner i blodet.
I framtiden kan vaccin mot virusinfektioner som corona förekomma i form av en nässpray.
Men fram till nu har man stött på problem med sprayvaccinerna därför att de:
- innehåller levande virus och utgör en större risk än laboratorievaccin, eller
- mindre effektivt tränger in i slemhinnornas celler.
Dessa nackdelar har forskarna från MIT undvikit med sin nya spray.
Den framställs i ett laboratorium och är ett så kallat peptidvaccin. Och genom att lägga till fettsyror kan vaccinets aktiva ämne kopplas till proteinet albumin, som redan fraktar runt fettämnen i blodet.
Denna teknik utvecklade forskarna redan 2014 till injektionsvacciner. Men nu har de skräddarsytt vaccinet så att den speciella sprayen söker sig fram genom lungvävnaden, i vilken albumin lätt passerar in och ut, bland annat för att styra trycket i lungorna.
Vaccinet angriper tumörer i möss
Forskarna har hittills bara testat vaccinet på möss, men resultaten är lovande.
Vaccinet i forskarnas försök skulle skydda mot vacciniavirus, som tidigare bland annat har använts i de mänskliga smittkoppsvaccinerna.
Mössen var fullt skyddade mot virusinfektionen ett par månader efter att ha inhalerat vaccinet, medan den kontrollgrupp som fick samma vaccin via en injektion inte uppnådde immunitet.
Forskarna konstaterade att sprayvaccinet orsakade en stark lokal reaktion, som täckte lungorna med 25 gånger större mängd av en särskild typ av immunceller. De speciella T-cellerna övervann snabbt och effektivt alla hot – även efterhand som nya uppstod.
En annan sorts inhaleringsvaccin gick till och med till angrepp mot aggressiva maligna melanomceller, som placerades i försöksmössens lungor. Den krympte dessutom tumörer som redan fanns i lungorna.
Enligt forskarna kan den förstärkta effekten även överföras till vaccin mot influensa och viruset SARS-CoV-2, som leder till COVID-19.
Forskarnas nästa steg är att testa ett inhalationsvaccin på människor.