År 2015 väntade drygt 143 000 människor på en organtransplantation i Europa. Uppskattningsvis läggs ytterligare fem patienter till den listan varje timme.
För många patienter är väntetiden lång - för lång. Varje dag dör cirka 18 människor som befinner sig på väntelistan för ett nytt organ eftersom bristen på organ är så stor.
Det händer dock också att de organ som finns tillgängliga inte är i tillräckligt bra skick för att transplanteras in i en ny kropp. Därför slängs de.
Men det kan vara över när det gäller levertransplantationer.
Maskin blåser liv i kasserad lever
Schweiziska forskare från University of Zürich har utvecklat en speciell maskin som efterliknar kroppens funktioner och gör det möjligt att reparera och lagra levrar i en omfattning som aldrig tidigare skådats.
Arbetet med maskinen, som kallas Liver4life, har pågått i flera år och maskinen är en så kallad perfusionsmaskin.
Det innebär att den fungerar genom att levern tillförs syrehaltigt blod och avlägsnas på avfall från cellerna (som exempelvis koldioxid från gammalt blod) via slangar.
Utöver det använder maskinen näringsämnen och hormoner som exempelvis insulin för att upprätthålla de avgörande kemiska förhållandena i levern. Dessutom "vaggar" maskinen även levern så att den inte skadas av det tryck som annars kan uppstå om organet skulle ligga helt stilla.
I de inledande försöken lyckades den nya maskinen ge sex av tio kasserade levrar sin fulla funktionalitet tillbaka inom en vecka.
Flera transplantationer i framtiden
Kombinationen av att kunna återställa organens funktionalitet och behålla dem i en hel vecka kan innebära att betydligt fler levrar kan transplanteras i framtiden.
I dag är det bara möjligt att lagra en lever i 24 timmar och i vissa fall räcker inte den tiden för att transplantera in den i en patient som väntar på organet.
Dessutom kan maskinen enligt forskarna även bana väg för nya behandlingsmetoder som i dagsläget inte finns något tillgängligt donerat organ - exempelvis kan tekniken vara katalysator för att läka större fysiska skador eller till och med regenerera levermassa.
Ingen av de reparerade levrarna har används vid en transplantation ännu. Det är dock nästa steg i projektet.
Leverns kemiska fabrik
Levern kan jämföras med en kemisk fabrik. Den uppskattas ha över 500 olika funktioner, såsom att producera galla till matsmältningssystemet, rena blodet på giftiga ämnen och bilda livsnödvändiga aminosyrer, fetter och hormoner.
Med sina 1,5 kilo är det kroppens tyngsta organ – bortsett från huden och skelettet, som är tyngre.
Så fungerar levern
Höger leverlob
I de båda leverloberna finns ett omfattande nätverk av små blodkärl, som går ihop i den nedre hålvenen.I de båda leverloberna renar den vårt blod, så att andra organ inte drabbas.
Vänster leverlob
I de båda leverloberna finns ett omfattande nätverk av små blodkärl, som går ihop i den nedre hålvenen.I de båda leverloberna renar den vårt blod, så att andra organ inte drabbas.
Nedre hålven
Den nedre hålvenen för det bearbetade blodet tillbaka till hjärtat.
Leverartär
25 procent av blodeti levern kommer från hjärtat. Blodet har syrsatts i lungorna och förs till levern via leverartären.
Portåder
Näringsrikt blod från matsmältningssystemet (magen och tarmarna) når levern i ett system av kapillärer, som går ihop till större kärl, som blir till portådern.