Nu lättar mörka tankar

Psykedelisk svamp imiterar nervsignalämne

Personer som lider av depression saknar serotonin i hjärnan. Det psykedeliska ämne som finns i ”magisk svamp” kan ersätta den viktiga signalsubstansen.

Psykedeliska svampar ger inte bara ett rus – de har visat sig kunna få depressioner att lätta.

I ett försök på Rigshospitalet i Köpenhamn, Danmark, ledde psilocybin, det ak­tiva ämnet i psilocybinsvampar, till att de depressiva symptomen minskade hos patienter som inte hade upplevt någon effekt av traditionella antidepressiva läkemedel.

Depression är förknippat med en lägre nivå av signalsubstansen serotonin i hjärnan, och försöket visade att psilocybin faktiskt kan ingå i hjärnans serotoninsystem.

I försöken gav forskare åtta försökspersoner olika doser psilocybin på 3–30 ­milligram.

De första resultaten av­slöjade att psilocybin stimulerar en speciell serotonin­receptor kallad 5-HT2A. Serotonin finns överallt i ­hjärnan, men är särskilt koncentrerat i framhjärnan, som bland annat styr person­lighet, humör och socialt ­beteende.

Eftersom psilocybin kemiskt liknar serotonin stimulerar det psyke­deliska ämnet samma receptorer vilket gör att nervsignalerna ökar och de ­avbrutna kopplingarna återupprättas.

Det brittiska biotekbolaget Compass Pathways ska nu testa psilocybin mot depression i ett större försök med 216 deltagare.

Ketamin sätter fart på hjärnan

Aktiviteten i delar av hjärnan ökar när depression behandlas med ketamin.

Deprimerade personer har låg aktivitet i de delar av hjärnan som hanterar kognitiva och emotionella processer, men i försök där patienter fick ketamin återgick aktiviteten till en normal nivå bara nio timmar efter att drogen intagits.

Medan det kan ta andra antidepressiva läkemedel flera månader att ge ­effekt, vet patienten redan efter ett par doser ketamin om behandlingen har någon effekt.

Våren 2019 godkände hälsomyndigheten i USA ketamin för behandling av depression. God­kännandet kom efter mer än 20 års forskning, vilket visar att bedövningsmedlet i flera fall kan bota depression mer effektivt än traditionella medel.

Ketamin har nu lanserats i USA som en nässprej under namnet Spravato.

Ecstasy lättar symtomen hos svårt deprimerade personer

I stora doser kan ämnet MDMA (“ecstasy”) skapa grogrund för depression, men i små doser tycks effekten vara den omvända.

Amerikanske forskare har botat 25 av totalt 28 patienter med PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) med hjälp av små doser MDMA. Sjuk­domen kännetecknas av symtom som depression, ångest och minnesproblem.

Hjärnskanningar av patienterna visade att ämnet dämpade aktiviteten i limbiska systemet, som har stor betydelse för våra känslo- och rädsloreaktioner.

Samtidigt såg ämnet till att hjärnan tillfördes ­ökade mängder av signalämnena serotonin och oxytocin, som bland ­annat reglerar vårt humör och vår förmåga att ingå i sociala relationer.

Elektrisk hjälm återställer kommunikationen

I vartannat fall botas depression efter daglig behandling med hjälp av en hjälm som ­skapar nya nervkopplingar i hjärnan.

Hjärnans förmåga att anpassa sig – dess plasticitet – spelar en viktig roll för depression.

Hög plasticitet innebär att hjärnan kan bilda nya hjärnceller, blodkärl och kopplingar mellan nervceller, men hos ­deprimerade personer har plasticiteten för­sämrats eftersom nervcellerna har en dålig kommunikation.

Det ska en ny behandlingsmetod kallad T-PEMF – transcranial pulsating electromagnetic fields – nu ändra på.

Behandlingen sker med hjälp av en hjälm med sju kopparspolar som bildar svaga pulserande elektromagnetiska fält i hjärnan.

Det får nervcellerna att utsöndra fler av de så kallade ­tillväxtfaktorer och ämnen som de använder för att kommunicera. Resultatet blir att hjärnan bildar nya blodkärl och att hjärnaktiviteten ökar.

Hjälmen har hittills testats på sex danska sjukhus.

Omkring hälften av försöks­deltagarnas ­depression botades efter ett par månader, ­under vilka de dagligen spände fast den på ­huvudet och lät de elektriska impulserna ­förstärka hjärnans aktivitet i en halvtimme. Bland den andra halvan upplevde majoriteten att symtomen förbättrades markant.

Små elektrochocker försätter deprimerad hjärna i balans

Forskarna har hittat fem hjärnområden som är i obalans hos deprimerade ­personer. Nu kan målinriktade elektriska stötar i hjärnan få negativa känslor att lätta.

Patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom eller svår ­epilepsi har länge behandlats med inopererade elektroder, som stimulerar hjärnan elektriskt.

2018 avslöjade forskare från University of California, San Francisco, USA, att metoden – som kallas djup hjärnstimulering – även kan avhjälpa depression.

Forskare från University of Freiburg och universitetssjukhuset i Bonn i Tyskland har nyligen påvisat att de små elektrochockerna inte bara har en positiv effekt på kort sikt.

I försöket fick 16 patienter, som hade lidit av svår depression i 8-22 år, två elektroder i belöningssystemet i mitthjärnan varpå de under två månader kontinuerligt stimulerades med svaga strömsignaler på upp till tio volt.

Samtliga patienter mådde märkbart bättre av behandlingen, men det mest uppseendeväckande med försöket var att deltagarna upplevde att depressionen lindrats även ett år efter behandlingen.

Andra behandlingar av depression, som läkemedel och psykoterapi, förlorar ofta verkan med tiden.

Forskarna bakom försöken arbetar nu med att utveckla ett implantat som kan övervaka aktiviteten i fem olika hjärn­områden och justera den efter behov. Implantatet ska opereras in under kraniet.

Genmanipulation reparerar depressiv hjärna hos möss

Depression kan stänga ned en gen som påverkar nervernas förmåga att signalera. Nu har forskare återaktiverat genen.

Forskare från Augusta University i USA har botat depression hos möss genom att aktivera en viss gen i hjärnan.

Tidigare försök har visat att depressioner kan stänga ned genen SIRT1, som främjar nerv­cellernas förmåga att skicka signaler i hjärnans prefrontala cortex.

Eftersom detta område har stor betydelse för vårt humör, personlighet och sociala beteende kan det utlösa depressiva tillstånd om nervsignalerna inte fungerar optimalt.

Forskarna aktiverade genen i mössen genom att injicera ämnet SRT2104 direkt in i prefrontala cortex.

SRT2104 är en så kallad SRT1-aktivator som aktiverar molekylerna i den specifika genen och därmed väcker den till liv igen.

Efterföljande observationer av mössen ­visade att det depressiva tillståndet hade försvunnit.

Forskare menar att det sannolikt beror på att aktiveringen av SIRT1-genen återskapar de förstörda nervförbindelserna i hjärnan.

Besök i virtuell värld framkallar glädje

Virtuell verklighet kan ge deprimerade personer positiva känslor. I försök där deltagarna besökte andra världar eller tröstade ett barn lindrades deras symtom.

Ett av symtomen på depression är att inte känna någon glädje eller entusiasm.

Hittills har forskare haft mycket svårt att påverka detta tillstånd, som kallas anhedoni, men försök tyder nu på att virtuell verklighet (virtual reality, VR) kan öppna upp känslorna.

I ett försök från 2019 introducerades en grupp deprimerade personer för olika virtuella miljöer där de exempelvis kunde dyka vid korallrev eller fira en seger för sitt favoritlag. Efter 13 VR-sessioner var deltagarna gladare och upplevde färre symtom på ångest och stress.

I ett annat försök lät forskare från University College London, Storbritannien, 15 deprimerade trösta ett ­gråtande barn i virtuell verklighet.

Efter en månad med tre sessioner i veckan tyckte nio av deltagarna att symtomen på deras depression hade reducerats markant.