Shutterstock
Ledsen kvinna i säng

Nu lättar mörka tankar

Varannan person av de 460 miljoner som lider av depression är inte behjälpta av traditionella ­läkemedel. Men nu får de hjälp från oväntat håll: Magiska svampar, elektroder i hjärnan, genterapi och virtuella resor kan bli framtidens bästa ­vapen mot folksjukdomen.

Droger

Psykedelisk svamp imiterar nervsignalämne

Artikeln publicerades första gången 2020.

Personer som lider av depression saknar serotonin i hjärnan. Det psykedeliska ämne som finns i ”magisk svamp” kan ersätta den viktiga signalsubstansen.

Psykedeliska svampar ger inte bara ett rus – de har visat sig kunna få depressioner att lätta.

I ett försök på Rigshospitalet i Köpenhamn, Danmark, ledde psilocybin, det ak­tiva ämnet i psilocybinsvampar, till att de depressiva symptomen minskade hos patienter som inte hade upplevt någon effekt av traditionella antidepressiva läkemedel.

Depression är förknippat med en lägre nivå av signalsubstansen serotonin i hjärnan, och försöket visade att psilocybin faktiskt kan ingå i hjärnans serotoninsystem.

psykedelisk svamp

Det ämne som ger psilocybinsvampen en hallucinogen effekt är effektivt mot depression.

© Shutterstock

I försöken gav forskare åtta försökspersoner olika doser psilocybin på 3–30 ­milligram.

De första resultaten av­slöjade att psilocybin stimulerar en speciell serotonin­receptor kallad 5-HT2A. Serotonin finns överallt i ­hjärnan, men är särskilt koncentrerat i framhjärnan, som bland annat styr person­lighet, humör och socialt ­beteende.

Eftersom psilocybin kemiskt liknar serotonin stimulerar det psyke­deliska ämnet samma receptorer vilket gör att nervsignalerna ökar och de ­avbrutna kopplingarna återupprättas.

Det brittiska biotekbolaget Compass Pathways ska nu testa psilocybin mot depression i ett större försök med 216 deltagare.

Serotoninsystem
© Shutterstock

Nätverk av nerver reglerar vårt humör

Serotoninsystemet är ett nätverk som bland annat reglerar humöret, vilket deprimerade lider brist på. Nerverna utmynnar från den nedre delen av mellanhjärnan och går främst till prefrontala cortex.

Nerveceller sender signaler
© Shutterstock

Ämnet psilocybin imiterar serotonin

Nervcellerna i serotoninsystemet skickar signaler genom att frisätta serotonin (rött) som tas upp av en receptor hos mottagaren. Psilocybin (gult) liknar serotonin till den grad att ämnet kan bindas till serotoninreceptorn.

nerver sener igen signaler
© Shutterstock

Nerverna kan skicka elektriska signaler igen

Som nyckeln i ett lås öppnar psilocybin upp passagen mellan två nervceller så att elektriska impulser kan vandra från den ena till den andra. På så sätt återställs nätverket som har försvagats hos den deprimerade.

Ketamin sätter fart på hjärnan

Aktiviteten i delar av hjärnan ökar när depression behandlas med ketamin.

Deprimerade personer har låg aktivitet i de delar av hjärnan som hanterar kognitiva och emotionella processer, men i försök där patienter fick ketamin återgick aktiviteten till en normal nivå bara nio timmar efter att drogen intagits.

Medan det kan ta andra antidepressiva läkemedel flera månader att ge ­effekt, vet patienten redan efter ett par doser ketamin om behandlingen har någon effekt.

Nässpray Spravato

Nässprayen Spravato innehåller det euforiserande ämnet ketamin, som har godkänts för behandling av depression i USA.

© Johnson & Johnson

Våren 2019 godkände hälsomyndigheten i USA ketamin för behandling av depression. God­kännandet kom efter mer än 20 års forskning, vilket visar att bedövningsmedlet i flera fall kan bota depression mer effektivt än traditionella medel.

Ketamin har nu lanserats i USA som en nässprej under namnet Spravato.

Ketamin kickstartar den deprimerade hjärnan

Aktiviteten i delar av hjärnan ökar när depression behandlas med ketamin.

Hjärnskanning före ketamin
© Carlos Zarate

Före ketamin

Hjärnskanning efter ketamin
© Carlos Zarate

Efter ketamin

Ecstasy lättar symtomen hos svårt deprimerade personer

I stora doser kan ämnet MDMA (“ecstasy”) skapa grogrund för depression, men i små doser tycks effekten vara den omvända.

Amerikanske forskare har botat 25 av totalt 28 patienter med PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) med hjälp av små doser MDMA. Sjuk­domen kännetecknas av symtom som depression, ångest och minnesproblem.

Ecstasypiller

Ämnet ecstasy ger många missbrukare depressionssymtom, men i små doser kan rusmedlet tvärtom avhjälpa depression.

© Shutterstock

Hjärnskanningar av patienterna visade att ämnet dämpade aktiviteten i limbiska systemet, som har stor betydelse för våra känslo- och rädsloreaktioner.

Samtidigt såg ämnet till att hjärnan tillfördes ­ökade mängder av signalämnena serotonin och oxytocin, som bland ­annat reglerar vårt humör och vår förmåga att ingå i sociala relationer.

Bara varannan person får hjälp av traditionella läkemedel

Nästan 350 miljoner människor lider av depression världen över. Forskning visar att deprimerade personer ofta har en lägre nivå av signalsubstansen serotonin än friska, och det vanligaste antidepressiva läkemedlet, SSRI, ­verkar genom att påverka mängden serotonin. ­Men bara varannan är behjälpt av behandlingen.

© Shutterstock

Nerver utsöndrar och tar upp serotonin

Nerver utsöndrar signal­ämnet serotonin och tar upp det igen via ett protein. Deprimerade har för lite serotonin.

© Shutterstock

Antidepressiv medicin stänger omloppet

Traditionella läkemedel blockerar proteinet som tar upp serotonin igen så att mängden av signalämnet i hjärnan ökar.

Ström i hjärnan

Elektrisk hjälm återställer kommunikationen

I vartannat fall botas depression efter daglig behandling med hjälp av en hjälm som ­skapar nya nervkopplingar i hjärnan.

elektrisk hjälm på kvinnas huvud

Hjälmens sju kopparspolar skickar in svag ström i hjärnan för att aktivera nerverna.

© Steen Dissing/Københavns Universitet

Hjärnans förmåga att anpassa sig – dess plasticitet – spelar en viktig roll för depression.

Hög plasticitet innebär att hjärnan kan bilda nya hjärnceller, blodkärl och kopplingar mellan nervceller, men hos ­deprimerade personer har plasticiteten för­sämrats eftersom nervcellerna har en dålig kommunikation.

Det ska en ny behandlingsmetod kallad T-PEMF – transcranial pulsating electromagnetic fields – nu ändra på.

Behandlingen sker med hjälp av en hjälm med sju kopparspolar som bildar svaga pulserande elektromagnetiska fält i hjärnan.

Det får nervcellerna att utsöndra fler av de så kallade ­tillväxtfaktorer och ämnen som de använder för att kommunicera. Resultatet blir att hjärnan bildar nya blodkärl och att hjärnaktiviteten ökar.

Hjälmen har hittills testats på sex danska sjukhus.

Omkring hälften av försöks­deltagarnas ­depression botades efter ett par månader, ­under vilka de dagligen spände fast den på ­huvudet och lät de elektriska impulserna ­förstärka hjärnans aktivitet i en halvtimme. Bland den andra halvan upplevde majoriteten att symtomen förbättrades markant.

Små elektrochocker försätter deprimerad hjärna i balans

Forskarna har hittat fem hjärnområden som är i obalans hos deprimerade ­personer. Nu kan målinriktade elektriska stötar i hjärnan få negativa känslor att lätta.

Patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom eller svår ­epilepsi har länge behandlats med inopererade elektroder, som stimulerar hjärnan elektriskt.

2018 avslöjade forskare från University of California, San Francisco, USA, att metoden – som kallas djup hjärnstimulering – även kan avhjälpa depression.

Forskare från University of Freiburg och universitetssjukhuset i Bonn i Tyskland har nyligen påvisat att de små elektrochockerna inte bara har en positiv effekt på kort sikt.

Fem områden styr humöret

Hjärnan innehåller ­huvudsakligen fem områden som styr vårt humör och gör att vi kan ­bearbeta känslor. Hos ­deprimerade personer ­fungerar inte dessa områden som de ska, men med hjälp av elektrisk stimulering kan nervaktiviteten justeras så att den blir normal igen.

Orbitofrontal hjärnbark

Emotionellt beteende och beslutsfattande.

Insula

Känslomässiga reaktioner och värdebaserade beslut.

Gördel­vindlingen

Emotionell bearbetning och medvetande.

Amygdala

Rädsla och försvarsreaktioner.

Hippocampus

Orienteringsförmåga, minne och inlärningsförmåga.

Implantat fångar hjärnans signaler

Ett neuroimplantat ­bestående av elek­troder stora som sesamfrön placeras på hjärnans yta ­under kraniet. På samma sätt som en pacemaker fort­löpande övervakar hjärt­rytmen och ingriper när den är onormal, mäter implantatet kontinuerligt den elektriska ­aktiviteten i de fem hjärn­områden som rör humöret och korrigerar denna aktivitet.

Elektroder ger ­hjärnan stötar

Fem elektroder är kopplade till implan­tatet och tränger ned i var sitt hjärnområde. De sänder ut små elektriska chockvågor, så snart aktiviteten avviker från det normala. Tanken är att de elektriska vågorna med kirurgisk precision ingriper där depressionen är nära att orsaka skada på hjärnan.

I försöket fick 16 patienter, som hade lidit av svår depression i 8-22 år, två elektroder i belöningssystemet i mitthjärnan varpå de under två månader kontinuerligt stimulerades med svaga strömsignaler på upp till tio volt.

Samtliga patienter mådde märkbart bättre av behandlingen, men det mest uppseendeväckande med försöket var att deltagarna upplevde att depressionen lindrats även ett år efter behandlingen.

Andra behandlingar av depression, som läkemedel och psykoterapi, förlorar ofta verkan med tiden.

Forskarna bakom försöken arbetar nu med att utveckla ett implantat som kan övervaka aktiviteten i fem olika hjärn­områden och justera den efter behov. Implantatet ska opereras in under kraniet.

Hjärna med elektroder

Elektroder i hjärnan har avslöjat kopplingen mellan nervsignaler och humöret.

© wenht/Getty Images

Datorberäkningar kartlägger depressionens fingeravtryck i hjärnan

Forskare har för första gången av­kodat våra humörsvängningar genom att mäta hjärnans elektriska aktivitet. I försöket från 2018 använde forskare från ­University of California, San Francisco, USA, data från sju patienter som tidigare hade fått elektroder insatta under kraniet för behandling av epilepsi.

Under de två försöksdagarna skulle ­patienterna besvara frågor om ­deras humör samtidigt som de elektriska signalerna från ­deras hjärna överfördes till en dator. Med hjälp av avancerad programvara kunde forskarna kartlägga sambandet mellan ­deras hjärnaktivitet och humör.

Mönstren varierade avsevärt från person till person, och forskarna tror att försöket kommer att få stor betydelse för behandlingen av depression eftersom det blir möjligt att stimulera hjärnan med elektriska stötar anpassade för den enskilda patienten.

Genmanipulation

Genmanipulation reparerar depressiv hjärna hos möss

Depression kan stänga ned en gen som påverkar nervernas förmåga att signalera. Nu har forskare återaktiverat genen.

© Shutterstock

Forskare från Augusta University i USA har botat depression hos möss genom att aktivera en viss gen i hjärnan.

Tidigare försök har visat att depressioner kan stänga ned genen SIRT1, som främjar nerv­cellernas förmåga att skicka signaler i hjärnans prefrontala cortex.

Eftersom detta område har stor betydelse för vårt humör, personlighet och sociala beteende kan det utlösa depressiva tillstånd om nervsignalerna inte fungerar optimalt.

Forskarna aktiverade genen i mössen genom att injicera ämnet SRT2104 direkt in i prefrontala cortex.

SRT2104 är en så kallad SRT1-aktivator som aktiverar molekylerna i den specifika genen och därmed väcker den till liv igen.

Efterföljande observationer av mössen ­visade att det depressiva tillståndet hade försvunnit.

Forskare menar att det sannolikt beror på att aktiveringen av SIRT1-genen återskapar de förstörda nervförbindelserna i hjärnan.

Forskare har identifierat 44 gener som förknippas med depression, men miljöfaktorer spelar också en roll.

© Shutterstock

44 gener ökar ­risken att drabbas av depression

Depression beror sannolikt på en kombination av arv och miljö. En stor genetisk analys av fler än 135 000 personer med depression och 344 000 friska har nu identifierat 44 gener som påverkar risken att utveckla depression. 30 av riskgenerna var helt okända för forskarna. Genom att lokalisera de genetiska faktorerna hoppas forskare kunna förstå samspelet mellan arv och miljö bättre så att behandling kan skräddarsys för den enskilde patienten.

Virtual reality

Besök i virtuell värld framkallar glädje

Virtuell verklighet kan ge deprimerade personer positiva känslor. I försök där deltagarna besökte andra världar eller tröstade ett barn lindrades deras symtom.

Äldre dam med VR-glasögon

Försöksdeltagarna kunde dyka vid ett korallrev i en virtuell verklighet. Efter 13 gånger var de märkbart gladare.

© RHONA WISE/AFP/Ritzau Scanpix

Ett av symtomen på depression är att inte känna någon glädje eller entusiasm.

Hittills har forskare haft mycket svårt att påverka detta tillstånd, som kallas anhedoni, men försök tyder nu på att virtuell verklighet (virtual reality, VR) kan öppna upp känslorna.

I ett försök från 2019 introducerades en grupp deprimerade personer för olika virtuella miljöer där de exempelvis kunde dyka vid korallrev eller fira en seger för sitt favoritlag. Efter 13 VR-sessioner var deltagarna gladare och upplevde färre symtom på ångest och stress.

I ett annat försök lät forskare från University College London, Storbritannien, 15 deprimerade trösta ett ­gråtande barn i virtuell verklighet.

VR-rollspel tröstar deprimerade

© Aitor Rovira/UCL

Möter gråtande barn i virtuell verklighet

I en virtuell verklighet ­deltar patienten i en scen där en vuxen tröstar ett gråtande barn med ord och beröring.

© Aitor Rovira/UCL

Den vuxna tröstar barnet

Patienten är den vuxna som tröstar barnet. För att förhöja inlevelsen ser hon sina egna kroppsrörelser i en spegel.

© Aitor Rovira/UCL

Upplever trösten med barnets ögon

Scenen spelas upp igen ur barnets synvinkel så att patienten själv upplever trösten. Depressionen lättade hos många.

Efter en månad med tre sessioner i veckan tyckte nio av deltagarna att symtomen på deras depression hade reducerats markant.

Äldre dam med hantel
© Shutterstock

Tre goda råd mot depression som fungerar

Motion, god nattsömn och en sund kost. Det är de tre råden mot depression. En hälso­sam livsstil gör det ­svårare för ­depressioner att få ­fot­fäste ­enligt ett flertal studier.

Motion bildar viktigt ämne för humöret

15 minuters hård styrke­träning om dagen reducerar depressionssymtom med upp till 26 procent. När vi lyfter vikter eller springer aktiverar vi muskel­cellerna så att de bättre tar upp och omvandlar aminosyran ­tryptofan. Den används till att ­bilda ämnet serotonin som spelar en avgörande roll för vårt humör.

Sömn gör dig mer social

I ett försök skannades 18 ­personers hjärnor efter en natt med normal sömn och en utan sömn. Det visade att de sömnlösa hade högre aktivitet i amygdala, ett hjärnområde som aktiveras när vi känner oss hotade, och låg aktivitet i områden som främjar socialt engagemang. Rädsla och social iso­lering kan bidra till depression.

Sund kost förebygger ­inflammationsreaktion

Fet och sockerrik kost ökar risken för inflammations­tillstånd i kroppen, och in­flammationer är förknippade med depressioner. En stor studie visar att vi kan förebygga in­flammationer och på så sätt ­minska risken att drabbas av ­depression genom att äta mer frukt och grönt, fullkorn och fisk.