Tre kirurger med ett grishjärta

Missat virus hos första människan med grishjärta

Forskare runt om i världen jublade när David Bennett blev den första människan som fick ett grishjärta inopererat. Nu säger kirurgen bakom den sensationella operationen att ett vanligt och förbisett virus sannolikt ledde till döden för hans patient två månader senare. Det kan frikänna forskarna bakom transplantationen och bana väg för fler människor med grishjärta.

Forskare runt om i världen jublade när David Bennett blev den första människan som fick ett grishjärta inopererat. Nu säger kirurgen bakom den sensationella operationen att ett vanligt och förbisett virus sannolikt ledde till döden för hans patient två månader senare. Det kan frikänna forskarna bakom transplantationen och bana väg för fler människor med grishjärta.

University of Maryland School of Medicine

Forskare runt om i världen jublade när David Bennett den 7 januari 2022 blev den första personen som fick sitt sjuka hjärta ersatt med ett grishjärta.

Han överlevde de kritiska första dagarna, men tyvärr fick äventyret ändå ett sorgligt slut när David Bennett dog bara två månader efter operationen.

Nu har gruppen bakom transplantationen troligtvis hittat den mer exakta orsaken till David Bennets död. Han hade stora mängder av ett välkänt svinvirus i kroppen, trots att de genetiskt modifierade grisarna som fötts upp specifikt för hjärttransplantationer borde ha testats för samma virus.

Om dödsfallet inträffade på grund av ett fel i aveln eller undersökningen av donatorgrisen kan det – överraskande nog – bana väg för fler transplantationer med grishjärtan. Detta eftersom felet då inte kan kopplas till vetenskapen bakom operationen.

Virus bör upptäckas i tester

Under ett webbseminarium för transplantationskirurger i april berättade Bartley Griffith, läkare bakom Bennets transplantation, att de efter patientens död hittade ett virus som förekommer hos grisar och som kallas cytomegalovirus i hjärtat.

Redan då Bennett levde kunde läkarna se spår av viruset i flera av de avancerade blodprover som de tog för att övervaka om Bennetts immunförsvar skulle stöta bort det nya hjärtat.

Men läkarna reagerade inte på viruset. Det företag som föder upp och genmodifierar grisar för transplantationer, Revivicor, har garanterat att deras grisar testas för vanliga infektioner och sjukdomar, och läkarna hittade endast en ytterst liten infektion i Bennetts hjärta.

Tidigare försök har dock visat att viruset är ett allvarligt hinder för transplantationer. Efter ett försök med att transplantera grishjärtan till babianer upptäckte forskarna höga halter av viruset i ett antal hjärtan.

De med infekterade hjärtan överlevde enbart några veckor medan som de med virusfria hjärtan levde vidare i upp emot ett halvår.

Forskarna misstänker att transplantationen gör att viruset löper amok. I den nya kroppen kämpar viruset mot ett helt nytt och dåligt förberett immunförsvar, vilket gör att sprids det snabbt och slutligen resulterar i hjärtstopp.

Experter har länge fruktat att hjärttransplantationer mellan arter kan utlösa nya pandemier om infektioner i de ersatta organen innehåller nya virus som kan smitta människor.

Kirurg och patient efter operation

Bartley Griffith (till vänster) var kirurgen bakom den sensationella transplantationen som gav David Bennett (till höger) ett grishjärta, som han levde i två månader med.

© University of Maryland School of Medicine

Mänskliga misstag frikänner vetenskapen bakom genombrottet

För kirurgerna bakom ingreppet – och resten av den medicinska forskningsvärlden – är det viktigt att få David Bennetts dödsorsak fastställd med säkerhet.

Om det rör sig om ett mänskligt misstag, vilket det verkar göra härt, försvinner misstankarna om att det är forskningen bakom det medicinska genombrottet som orsakat den dödliga utgången.

Det största bekymret innan transplantationen var att Bennetts immunförsvar skulle stöta bort det yttre organet, vilket har varit fallet i tidigare experiment. När detta händer angriper immunförsvaret det främmande organet kraftigt och utlöser en så kallad cytokinstorm som gör kroppen allvarligt sjuk.

För att förhindra en sådan reaktion har de grisarna vars hjärtan används vid transplantationerna genmodifierats med tio förändringar som bland annat gör hjärtan mindre uppseendeväckande för immunförsvaret i sin nya kropp.

Om det medföljande viruset ligger bakom Bennetts död behöver forskarna inte utveckla en ny genprofil för grisarna. I stället kan de vänta på att nästa patient ska godkännas för att få ett grishjärta.