Ett nytt implantat kan bli till stor hjälp för dem som plågas av alltför frekventa urinträngningar.
Undersökningar har visat att cirka 33 miljoner människor enbart i USA besväras av att de ofta blir kissnödiga trots att det inte är nödvändigt. Orsaken är att nervceller runt urinblåsan felaktigt skickar signaler till hjärnan om att blåsan är full.
Det nya implantatet verkar genom att det självt – tillsammans med en extern dator eller mobiltelefon – registrerar hur ofta personen kissar.
Om det sker för ofta tänds en lysdiod i implantatet, och ljuset påverkar vissa speciella ljuskänsliga proteiner i de nerver som finns runt omkring blåsan.
Ljus kontrollerar nerverna
Nervcellerna runt blåsan har i förväg programmerats till att producera de ljuskänsliga proteinerna. Det har gjorts genom att forskarna har smugglat in genetisk information i cellerna med hjälp av ett harmlöst virus.
När ljuset aktiverar proteinerna har det en hämmande effekt på nerverna så att de sänder färre “full blåsa”-signaler till hjärnan.
Det nya implantatet mäter hur ofta råttan kissar. Är det för ofta tänds en lysdiod som hämmar nervcellerna runt blåsan.
Implantatet har utvecklats av forskare vid Northwestern University i USA, och de har preliminärt testat det på råttor som medicinerats så att de kissar för ofta. Med implantatet gick råttorna tillbaka till en normal rytm.
Tekniken att kontrollera nerverna med hjälp av ljus är inspirerad av så kallad optogenetik som används av hjärnforskare när de vill ändra aktiviteten i vissa hjärnceller.
Implantat hindrar blåsan från att ljuga för hjärnan
Med hjälp av ljus kan forskarna styra aktiviteten i utvalda celler. Det utnyttjar man med ett nytt implantat som hämmar urinblåsans nervceller om de sänder felaktiga signaler om att blåsan är full.
Elastiskt band mäter blåsan
Ett flexibelt band runt urinblåsan registrerar hur ofta råttan kissar.
Chip samlar data
Mätvärdena från bandet skickas till ett chip på råttans mage som står i trådlös förbindelse med en extern dator.
Dator analyserar rytm
Signalerna från chipet skickas via Bluetooth och datorn ger besked om huruvida råttan kissar för ofta.
Lysdiod håller koll på nerverna
När råttans kissnödighet ska minskas tänds implantatets lysdiod. Ljuset hindrar blåsans nervceller från att sända “full blåsa”- signaler till hjärnan.
Tekniken är mycket exakt och ljuset påverkar endast utvalda nervceller. De implantat vi har i dag sänder elektriska impulser till nerverna och här kan det inte undvikas att nerver i andra organ också påverkas.
Om fler undersökningar visar att tekniken är säker och utan biverkningar kan den även användas för att kontrollera nerver runt fler organ, exempelvis hjärta och lungor, och för att behandla andra sjukdomar.