Kan döden läggas på is?

Pojken är tio år gammal, men han föddes för 30 år sedan.

De senaste två årtiondena har hans lilla kropp legat nedfryst i flytande kväve. Nu tinas han långsamt upp och lägg på operationsbordet, där läkarna avlägsnar den hjärntumör som inte längre är obotlig. Operationen är framgångsrik och pojken kan fortsätta leva sitt liv som om det aldrig hade pausats.

Människan har alltid drömt om att lura döden och enligt en del forskare kommer vetenskapen med tiden att göra det möjligt att bota alla sjukdomar. Därför erbjuder sig bland annat den amerikanska organisationen Alcor att frysa ned människor tills deras sjukdom kan botas, som i det tänkta exemplet ovan.

En del forskare tror till och med att det är möjligt att förhindra att kroppens celler slits ned och gör oss sjuka, så att vi i framtiden kanske kan leva för evigt.

Redan nu kan vissa medicinska behandlingar förlänga djurs livslängd markant och forskare har till och med fryst ned djur och tinat upp dem vid liv igen.

Men det är oklart om de lovande resultaten kan överföras till människor och därtill kommer etiska dilemman. Chansen att bli botad i framtiden är nämligen störst om den sjuka personen blir nedfryst levande.

200 människor har frysts ned

År 1972 grundade den amerikanske rymdfartsingenjören Fred Chamberlain organisationen Alcor. Grundaren är död sedan länge, men inte borta. Han ligger nedfryst i en cylinder fylld med flytande kväve med förhoppningen om att han någon gång kan tinas upp och återupplivas.

Kryonik, som nedfrysning av människor kallas, är inspirerad från djurriket, bland annat den kanadensiska skogsgrodan. När vattendraget fryser till på vintern blir grodans hela bukhåla till en isklump, där de inre organen är frysta och andningen och hjärtat avstannar helt. Men när vårsolen smälter isen börjar grodan andas igen med ett häftigt andetag.

Omkring 200 människor har hittills frysts ned i Alcors metallcylindrar i Scottsdale, Arizona, efter att de har avlidit i en obotlig sjukdom.

När beslutet att låta sig frysas ned fattas anländer en grupp läkare och specialister och håller vakt vid den döende personen i upp till en vecka. Så snart hjärtat slutar slå och patienten har dödförklarats, sätter de i gång.

Vid denna tidpunkt är kroppens celler fortfarande vid liv och patienten skulle i teorin kunna återupplivas om hjärtat startades igen. Detta tillstånd bibehåller experterna genom att hålla i gång blodcirkulationen och andningen på konstgjord väg, medan de förbereder kroppen för nedfrysningsprocessen.

Vid nedfrysningen fryser vätskan i kroppen normalt till vassa iskristaller som skadar cellerna, och för att förhindra detta byter läkarna ut blodet med ett slags frostvätska, som samtidigt förser kroppen med syre.

Sedan placerar de patienten i ett isbad och kyler sedan ned kroppen mer i torris och till sist i flytande kväve, tills temperaturen efter knappt en vecka har nått ned till -196 °C.

Vid denna temperatur har alla kemiska reaktioner och biologiske processer i stort sett stannat upp helt och kroppens tillstånd kommer att förbli oförändrat i hundratals och till och med tusentals år.

Alcor lovar sina kunder att de ska hålla kroppen nedfryst i obestämd tid, men mer än så lovar de inte. De försöker inte dölja att det för tillfället inte finns någon möjlighet att tina upp och återuppliva en djupfryst kropp.

En av de största utmaningarna är att alla delar av kroppen måste tinas upp lika fort, därför att det annars uppstår temperaturskillnader som får vävnaden att spricka. Om man bara tar upp kroppen ur det flytande kvävet kommer den att tina mycket fortare på utsidan än på insidan.

Men 2017 utvecklade forskare vid University of Minnesota en helt ny nedfrysnings- och upptiningsmetod, som kanske på sikt kan lösa problemet.

Före nedfrysningen badas vävnaden i magnetiska nanopartiklar av järn. Partiklarna är så små att de kan tränga in även i de minsta sprickor och öppningar och därför lägger tätt inpå vävnadens alla ytor, både in- och utvändigt.

När vävnaden ska tinas upp igen placerar forskarna den i ett magnetfält, som värmer upp alla nanopartiklar lika mycket och lika fort, och eftersom nanopartiklarna ligger över nästan allting, tinar vävnaden skonsamt och enhetligt.

Forskare har demonstrerat metoden på en fyra millimeter tjock blodådra, som frystes ned och tinades upp igen utan att ta skada. Det är en av de största vävnadsdelarna man någonsin har tinat upp utan att förstöra cellerna, och även om det är lång väg kvar till en hel människokropp, så ger magnetiska nanopartiklar hopp om framtiden.

Nanorobotar reparerar kroppen

Om man lyckas tina upp en fryst kropp i intakt tillstånd kommer dock fortfarande att vara lika livlös som när den frystes ned. För att övervinna döden måste den sjukdom som en gång tog livet av personen också kunna botas.

Med tiden kommer forskare otvivelaktigt att utveckla nya, effektiva behandlingar av exempelvis cancer eller demens. Döden kan emellertid ha många orsaker, så en del patienter får sannolikt vänta sig att ligga i frysen mycket länge.

Dessutom tillkommer att det döda tillståndet sannolikt har orsakat skador på hjärnan och andra organ och celler, vilka måste repareras. I det sammanhanget finns det i nuläget inga gångbara lösningar, men forskare tittar på möjligheten att använda nanorobotar.

Nanorobotar är vanligtvis uppbyggda av mycket få molekyler, exempelvis proteiner eller dna, arrangerade på ett sätt så att de bildar griparmar, som kan fånga in en blodpropp bland annat. De har så smått börjat göra sitt intåg i klinisk medicin – först och främst för att målinriktat leverera läkemedel till utvalda celler.

Kanske vinner nanorobotar och nya läkemedel kapplöpningen med döden och gör nedfrysning överflödigt, därför att människor botas – eller kanske inte ens blir sjuka.

Den kontroversiella, självlärde åldersforskaren Aubrey de Grey har föreslagit sju biomedicinska strategier, som enligt honom kan få människor att leva för evigt.

Två av dem handlar om att utveckla sätt att aktivera immunsystemet, så att det spårar upp och förstör skadade celler, medan två andra strategier fokuserar på att rena cellerna på skadliga avfallsämnen eller helt enkelt få dem att producera mindre avfall.

Aubrey de Grey har inte några konkreta förslag till hur dessa strategier ska realiseras, men det har andra forskare däremot.

Levande människor fryses ned

Forskare arbetar med att bromsa de så kallade fria radikalerna, restprodukter från cellernas egna kraftverk, som förorenar cellerna. Försök med möss och andra djur har visat att läkemedel kan sänka cellernas energiproduktion och därmed deras förorening, så att djuren lever 25-60 procent längre.

År 2019 utvecklade molekylärbiologen Maria Blasco en metod som kunde förlänga de så kallade telomererna i möss. Telomerer är kromosomernas yttersta spetsar, som blir lite kortare varje gång en cell delas.

När telomererna har uppnått en viss längd blir cellerna sjuka, så att hela kroppen försvagas successivt, och man räknar med att detta är en av de avgörande anledningarna till att vi åldras.

I förhållande till vanliga möss levde Blascos möss med förlängda telomerer 24 procent längre, var smalare, hade lägre kolesterolnivå och löpte mindre risk att drabbas av cancer och diabetes.

Man bör dock generellt vara försiktig med att dra slutsatser från djurförsök till människor, och även om vetenskapen en dag verkligen skulle lyckas med att eliminera sjukdom och åldrande, så är det förknippat med stora etiska och praktiska problem att frysa ned människor under väntetiden.

Chansen att botas i framtiden skulle bland annat vara som störst om personer som lider at obotliga sjukdomar fryses ned innan de dör av sin sjukdom. Och det är självklart inte helt oproblematiskt att lägga levande människor i frysboxen.

Men framför allt är det en öppen fråga om vi i praktiken kan fortsätta med att skjuta upp döden genom att eliminera den ena dödsorsaken efter den andra.

Människokroppen är inte byggd för att vara för evigt och skeptiker kommer att hävda att alla delar av kroppen har ett naturligt bäst före-datum. Om det datumet överskrids kan det kanske uppstå helt nya sjukdomar som vi aldrig tidigare har sett.

De drygt 200 personer som ligger i Alcors frysboxar, har dock valt att satsa på att vetenskapen en dag ska övervinna döden. Sannolikheten är liten, men vinsten är å andra sidan evigt liv.