Grisar räddar människolungor

I ett nytt försök har forskare använt en griskropp till att förbättra kvaliteten på donatorlungor. Metoden kan leda till att många fler människor som står på väntelistor kan få nya lungor transplanterade.

I ett nytt försök har forskare använt en griskropp till att förbättra kvaliteten på donatorlungor. Metoden kan leda till att många fler människor som står på väntelistor kan få nya lungor transplanterade.

Vunjak-Nokakovic/Columbia Enigeering

Över hela i världen står människor på väntelistor för att ta emot organ, därför att behovet är större än utbudet. Problemet förvärras av att många donatororgan är i så dåligt skick att läkarna inte kan använda dem.

Lungor hör till de mest ömtåliga organen. När en lunga plockas ut ur en donator, måste läkarna transplantera in den i en mottagare inom loppet av ett par timmar, eftersom den snabbt försvagas utanför kroppen.

Nu har forskare från Columbia University i USA uppfunnit en metod, som både kan hålla lungorna friska längre och få dem i bättre form. Idén är helt enkelt att låta en levande gris hålla lungorna vid liv.

© Shutterstock & Lotte Fredslund

Donatorlungor lånar grisens kropp

En donatorlunga kan hålla sig längre och reparera sig skälv, när de kopplas till blodomloppet i en bedövad gris.

Grisen sköter blodtillförseln

Slangar till och från blodådror i grisens hals transporterar renat och näringsrikt blod genom lungorna.

Respirator ger lungorna syre

En respirator ser till att lungorna fortfarande förses med syre, trots att de befinner sig utanför kroppen.

Döda områden väcks till liv

Efter 24 timmar har döda, vita områden på lungorna blivit röda och kan ta upp syre igen.

Forskarna genomförde ett försök med fem lungor som hade kasserats, därför att vävnaden i stora områden inte längre kunde ta upp syre. Lungornas blodådror kopplades till halspulsådern på en bedövad gris, som därmed ombesörjde lungornas blodtillförsel.

Donatorlungor är ofta i för dåligt skick för att kunna transplanteras. Men många av dem kan räddas om de kopplas till en griskropp under ett dygn.

© Vunjak-Novakovic/Columbia Engineering

Blodet från grisen tillfördes ämnen på vägen till lungorna, som dämpade immunförsvaret för att lungvävnaden inte skulle reagera mot det. Samtidigt försåg en respirator lungorna med syre.

Botades på ett dygn

Efter 24 timmar var organen som förvandlade. Vita områden, som tidigare inte hade tagit upp dyre, hade blivit friskt röda, och vävnadens struktur och syreupptagning hade blivit så bra att lungorna skulle vara i tillräckligt gott skick för transplantation.

Förvandlingen av lungorna syns tydligt – från det att behandlingen inleds (till vänster), efter tolv timmar (i mitten) och efter 24 timmar (till höger).

© Vunjak-Novakovic/Columbia Engineering

Innan det kan realiseras måste fler försök säkerställa att det inte föreligger någon risk för överföring av skadliga ämnen från grisen till lungorna. Om försöken går bra och metoden tas i bruk, kommer den att öka antalet användbara lungor väsentligt.

I dag är bara 28 procent av donatorlungorna i USA tillräckligt friska för att kunna transplanteras. Forskarna bakom den nya tekniken uppskattar att metoden kan tredubbla den siffran.