Illustration av cancerceller

Gift par bakom covidvaccin: Cancervaccin kan vara klart före 2030

Nyckeln till att bekämpa cancerceller kan ligga i tekniken bakom covidvaccinet, säger det gifta paret bakom tyska BioNTech.

Nyckeln till att bekämpa cancerceller kan ligga i tekniken bakom covidvaccinet, säger det gifta paret bakom tyska BioNTech.

Shutterstock

I en av de mest intensiva kapplöpningarna inom medicinhistorien lyckades de förvandla en avlägsen framtidsdröm till ett färdigt covidvaccin på bara elva månader.

Nu hoppas det gifta paret bakom det tyska läkemedelsföretaget BioNTech att mRNA-tekniken även kan användas för att ta fram nya behandlingar mot hudcancer, tarmcancer och andra tumörtyper – och att behandlingarna ska kunna vara tillgängliga redan år 2030.

Det var budskapet i en intervju med BBC söndagen den 16 oktober.

Uğur Şahin och Özlem Türeci utvecklade coronavaccinet

Det äkta paret Uğur Şahin och Özlem Türeci, vd för respektive forskningschef på BioNTech, ledde utvecklingen av företagets coronavaccin.

© BioNTech

Fler genombrott i laboratoriet

I intervjun förklarade forskarparet Uğur Şahin och Özlem Türeci hur mRNA-tekniken bakom det nya covidvaccinet kan återanvändas och träna immunförsvaret att attackera cancerceller i stället för virusproteiner.

De berättade också att de redan nu driver en rad försök med cancervaccin i laboratoriet, vilket har stärkt deras förhoppning om att de kan ha en produkt klar och tillgänglig redan före år 2030.

– Som forskare är vi alltid tveksamma till att säga att vi har hittat ett botemedel mot cancer. Men vi har nått ett antal genombrott som vi kommer att fortsätta arbeta på, säger forskningschefen på BioNTech Özlem Türeci till BBC-journalisten Laura Kuenssberg.

Skapar "bild på misstänkt" för immunförsvaret

Nya, experimentella behandlingar mot cancer var också själva anledningen till att det tyska paret startade ett läkemedelsföretag redan 2008.

Sedan dess har de specialiserat sig på immunterapi, där immunförsvaret tränas för att bekämpa cancerceller – bland annat med hjälp av mRNA-molekyler.

Detta var också anledningen till att de låg några steg före många andra forskare när coronaviruset började spridas över världen våren 2020.

I samarbete med läkemedelsföretaget Pfizer skapade de därför, för första gången, ett mRNA-vaccin som med hjälp av mRNA-molekyler skickar in en slags ritning i våra celler med genetiska instruktioner för att bygga ett speciellt protein på virusets yta – det så kallat spikeproteinet.

Det leder till att vaccinerna fungerar som ett slags "bild på den misstänkte", vilket gör det lättare för vårt immunförsvar att känna igen viruset och därmed också bekämpa det.

Pandemin banar väg

Enligt paret kan samma tillvägagångssätt användas för att stimulera vårt immunförsvar att bilda antikroppar och T-celler mot de speciella proteiner som sitter på ytan av cancertumörer.

Målet är att kunna erbjuda skräddarsydda vacciner till enskilda patienter, vilket gör att de exempelvis efter en operation får ett vaccin som kan leta upp och bekämpa de kvarvarande cancercellerna.

Det finns dock betydande hinder framöver, bland annat eftersom cancerceller kan vara täckta av ett stort antal olika proteiner vilket gör det extremt utmanande att utveckla ett vaccin som specifikt träffar just dessa celler och inte kroppens friska vävnad.

Men enligt Uğur Şahin och Özlem Türeci har coronapandemin gjort dem snabbare på att producera nya vacciner och gett dem en bättre förståelse för hur det mänskliga immunsystemet reagerar på mRNA.

En kunskap som "säkert påskyndar utvecklingen av våra cancervacciner", berättade de för BBC.