Med hjälp av genterapi har forskare för första gången botat förlamning som orsakats av frakturer på nervbanorna i ryggmärgen.
Genombrottet, som hittills har visat sig vara framgångsrikt på försöksmöss, ger hopp om att även människor med ryggmärgsskador kan återfå sin rörlighet.
Följ det banbrytande experimentet steg för steg
Designat protein reparerar ryggmärgen
Experiment med möss visar att ett visst protein kan få en avskuren ryggmärg att växa ihop igen.
Virus smugglar in dna-recept i musens hjärna
Forskarna utrustar ett ofarligt virus med dna-receptet för det designade proteinet hyper-interleukin-6. Viruset injiceras i mushjärnan där det invaderar en nervcell.
Nervceller luras till att producera designat protein
Nervcellen innehåller dna-receptet för det designade proteinet i sitt genetiska material. Den börjar därefter producera proteinet, vilket stimulerar nervcellens tillväxt.
Proteinet exporteras till andra nervceller
Nervcellen är hopkopplad med andra nervceller och därför sprids proteinet vidare till dem. Ett stort antal nervceller börjar växa, även om de inte producerar proteinet själva.
Nervcellerna bygger en bro över ryggmärgsbrottet
Utskotten från nervcellerna, så kallade axoner, växer över brottet i ryggmärgen och återskapar kontakten med den andra sidan vilket gör att hjärnan återigen kan kommunicera med bakkroppen.
Bakom det häpnadsväckande resultatet finns ett designat protein som kallas hyperinterleukin-6, vilket stimulerar nervcellernas tillväxt.
Det finns inte naturligt i kroppen, men med hjälp av genterapi kan forskare få nervcellerna att producera det. Och det var precis vad forskarna från Ruhr University Bochum i Tyskland gjorde i de nya försöken.
Mössen rörde sig efter några få veckor
Forskarna arbetade med möss där ryggmärgen skurits av varpå mössen inte kunde röra bakkroppen. Därefter använde forskarna ett virus för att injicera det genetiska receptet för proteinet i nervcellerna i mössens motoriska hjärncentrum.
Till forskarnas stora förvåning kunde mössen röra sig normalt igen efter bara två till tre veckor.
Forskarna förlamade mössens bakkropp genom att skära av ryggmärgen (överst). Redan två till tre veckor efter genterapin kunde mössen röra sig igen (nederst).
Hemligheten bakom framgången är att det räcker med att ett fåtal nervceller producerar det designade proteinet. Eftersom cellerna har kopplingar till andra nervceller som är involverade i de motoriska färdigheterna sprids proteinet vidare till dem, vilket sätter igång tillväxten hos alla celler.
Nya försök med gamla skador
Cellernas långa utskott genom ryggmärgen, så kallade axoner, börjar därmed växa till dess att de återigen kan nå nervbanorna på andra sidan av ryggmärgsfrakturen. På så sätt återställs kontakten mellan hjärnan och musklerna i bakkroppen.
Forskarna ska nu undersöka om terapin även fungerar på ryggmärgsskador som inträffade för länge sedan. Det kommer att ha stor betydelse för hur användbar terapin kan vara för människor.
