Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Gammal medicin förlänger cellernas ungdomstid

En amerikansk forskare har fått en fix idé. Han vill behandla åldrande som om det vore en kronisk sjukdom. Medlet är ett välkänt preparat som redan används av miljontals människor runtom i världen. Hans metod – och flera andra metoder – förlänger djurs liv och ska nu göra detsamma för oss människor.

shutterstock

Vi lever längre än vi rimligen borde göra. Medan dna-analyser visar att den moderna människan rent genetiskt bara är avsedd att bli 38 år är den genomsnittliga livslängden på världsnivå i dag hela 71 år.

De positiva siffrorna har dock en skuggsida: I takt med att livslängden ökar blir även risken för åldersrelaterade sjukdomar som artros, diabetes, hjärtsjukdom och Alzheimers sjukdom högre.

I USA lider nästan hälften av alla i åldersgruppen 45 – 64 år av en eller flera kroniska sjukdomar, medan omkring 80 procent av befolkningen över 65 år är drabbad. Ålderdom är därmed den enskilt största riskfaktorn för i princip alla kroniska sjukdomar.

Därför ska en forskargrupp i ett nytt projekt nu behandla åldrande på samma sätt som kroniska sjukdomar. Forskarna tror att de genom att bromsa cellernas åldrande på medicinsk väg kan eliminera den långa rad av övriga åkommor som normalt följer med kroppens åldrande.

Den teorin är forskarna bakom projektet, som har fått namnet Targeting Aging with Metformin (TAME), långt ifrån ensamma om.

I laboratorier över hela världen har forskare inlett jakten på livs­förlängande läkemedel, och de letar inte bara efter nya preparat utan undersöker även läkemedel som redan tas av miljontals människor.

Jakten på evigt liv är urgammal

I tusentals år har människan kämpat mot kroppens obönhörliga åldrande. För över 2 000 år sedan sökte Makedoniens kung Alexander den store efter en ”paradisflod” som påstods kunna ge krigsherren evigt liv.

På 1500-talet reste den spanske upptäcktsresanden Juan Ponce de León till Florida, USA, för att hitta den sägenomspunna ungdomens källa.

Under 1800- och 1900-talet har forskare försökt hindra åldrandet med allt från blodtransfusioner till testikeltransplantationer. I dag använder forskarna lyckligtvis helt andra metoder. Inom ramen för projektet TAME testas läkemedel som redan tas av miljontals människor.

Nir Barzilai leder projektet TAME, där man ­försöker hitta ett botemedel mot åldrande.

© getty images

I projektet, som leds av Nir Barzilai, chef för Institute for Aging Research vid Albert Einstein College of Medicine i New York, USA, undersöker forskarna om diabetesmedicinen metformin har en positiv inverkan på kroppens åldrande. Försöken ska ge svar på om läkemedlet förlänger cellernas livslängd i kroppen och skjuter upp utvecklingen av allt från hjärtsjukdom och cancer till diabetes och demens.

Försöket ska sträcka sig över en sexårsperiod och involvera forskare från 14 ledande forskningsinstitutioner i USA och över 3 000 testpersoner i åldrarna 65 till 79 år. Studien blir den första någonsin som tar sig an åldrandet med hjälp av medicinsk behandling.

Vissa är dock skeptiska. Metformin har använts i över 60 år och har sedan år 1994 varit godkänt av den amerikanska myndigheten FDA som diabetesmedicin. Varför lägga tid och pengar på att testa ett läkemedel som redan används?

Djurförsök blev ögonöppnare

För Nir Barzilai och hans forskargrupp är dock svaret enkelt: Metformin har redan klarat de strikta säkerhetskontrollerna och anses vara ett tämligen ofarligt preparat.

Det besparar forskarna en lång teknisk procedur och medför att de kan testa läkemedlets inverkan på åldrandet med en gång.

Cellerna angrips på tre fronter

Kroppens celler dör under hela livet. Som tur är kan våra mikroskopiska byggstenar dela sig så att nya celler hela tiden bildas och håller oss friska. Med åldern slutar dock cellerna att dela sig och får sakta slut på energi. Det skapar en ond cirkel där cellerna insöndrar skadliga ämnen.

Medicinens inverkan på djurs åldrande har redan bevisats. År 2010 fann en forskargrupp vid Rutgers University i USA att metformin ökar rundmasken Caenorhabditis elegans genomsnittliga livslängd.

Jämfört med en kontrollgrupp levde maskarna som matats med metformin i genomsnitt 49 procent längre.

Ämnet har visat sig ha samma effekt på möss som lever 38 procent längre än omedicinerade möss ifall de intar metmorfin dagligen. Resultat från djurförsök kan dock inte alltid översättas till människor. Därför är TAME-projektet viktigt för att komma fram till om metformin även motverkar åldrande hos människor.

År 2014 undersökte en forskargrupp vid Cardiff University i Wales journalerna från 78 241 patienter med typ 2-diabetes som tog metformin under en period av sju år.

Forskarna jämförde deras hälsa med 90 463 friska personer, och till forskarnas stora för­våning levde diabetikerna 15 procent längre än kontrollgruppen.

Fyndet är överraskande eftersom diabetiker i allmänhet har sämre hälsa och löper betydligt större risk för besvär med hjärt-kärlsystemet, njurarna, nerverna och synen.

© shutterstock & lotte fredslund

Planeten är full av gamlingar

De senaste 50 åren har antalet människor över 100 år ökat med 2 500 procent. I ­vissa delar av världen finns det betydligt fler ­rekordgamla människor än i andra delar.

Metformin motverkar åldrandet på flera sätt. Ämnet optimerar mitokondrierna, cellernas kraftverk, som omvandlar energi i form av kolhydrater och fetter till ATP, som förser cellerna med energi.

I denna process friges så kallade fria radikaler som skadar mitokondrierna och får kroppen att åldras. Metformin ökar emellertid ATP-produktionens effektivitet och minskar samtidigt bildningen av fria radikaler.

Ämnet aktiverar även vissa enzymer som är aktiva vid antingen fasta eller ett mycket lågt kaloriintag. Ett av dessa enzymer, AMPK, fungerar som en sensor för cellens energistatus och aktiveras normalt när nivån av ATP är låg. Försök med rundmasken Caenorhabditis elegans har visat att djuret lever längre när genen är mycket aktiv.

AMPK-enzymet bromsar åldrandet genom att hämma ett så kallat protein­komplex vid namn mTOR, som består av flera proteiner.

Studier av bland annat maskar, bananflugor och möss visar att djuren lever nästan dubbelt så länge som normalt när man hämmar eller avlägsnar mTOR.

AMPK-enzymet är inte den enda effekten av metformin som motverkar åldrande. Läkemedlet sänker också förhöjda halter av kolesterol, som bland annat ökar risken för blodproppar.

Preparatet dämpar även kroniska inflammationer, som kommer med åren och som ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom, reumatism och cancer.

122 år och 164 dagar blev världens hittills äldsta människa, fransyskan Jeanne ­Calment, som dog år 1997.

Avdankade celler sprider åldrande

Det biologiska åldrandet ger upphov till ett stort antal processer i kroppen. Därför finns det också en mängd potentiella medicinska sätt att förhindra det biologiska åldrandet.

En av metoderna går ut på att angripa förstörda celler. När en cell inte längre kan dela sig eller har skadats är den programmerad att utplåna sig själv och ge plats åt nya celler.

En liten procentandel av cellerna blir dock så förstörda att de inte hinner ta livet av sig. Dessa så kallade senescenta celler insöndrar skadliga ämnen i kroppen, som bland annat ger upphov till åldersrelaterade sjukdomar.

För att få bukt med de sjuka cellerna brukar kroppen vanligtvis bussa immunförsvaret på dem, men eftersom immunförsvaret försämras med åren ansamlas alltfler av dessa skadliga celler ju äldre vi blir, vilket kan få förödande konsekvenser för hälsan.

© shutterstock & lotte fredslund

Fördelningen mellan män och kvinnor i ­åldersgruppen 100 år eller äldre.

r 2018 satte en forskargrupp på Mayokliniken i USA in omkring en miljon senescenta celler i fettvävnaden hos möss. Mössen åldrades betydligt snabbare än dem i kontrollgruppen, som fick implantat av helt vanliga fettceller.

Senare försök visade att det räckte med en halv miljon senescenta celler för att öka förekomsten av potentiellt död­liga sjukdomar som cancer och lungsjukdomar hos mössen.

Forskarna kom emellertid på ett effektivt sätt att få bort de skadliga cellerna. En kort tid efter transplantationen av de senescenta cellerna behandlades hälften av försöks­mössen med ämnena dasatinib och quercetin.

Inom loppet av tre dagar minskade mängden senescenta celler kraftigt och de fysiska åkommor som dök upp hos de obehandlade mössen uteblev från de medicinerade mössen.

Behandlingen fungerade även på möss som fick medicinen först fem veckor efter det att de senescenta cellerna gjort sig hemmastadda i kroppen och hälsan därmed redan var väsentligt nedsatt.

Bara två veckor efter behandlingen sprang de friska mössen återigen omkring, och de löpte 36 procent lägre risk att dö under det följande året jämfört med de obehandlade mössen.

19.093.000 människor kommer att vara över 100 år gamla år 2100, förutsäger FN.

De positiva resultaten fick forskarna på Mayokliniken att inleda samma medicinska försök på människor med diabetisk njur­sjukdom som kännetecknas av förhöjda nivåer av senescenta celler.

I tre dagar intog totalt nio försöksdeltagare dasatinib och quer­cetin oralt. Både före det att den sista dosen togs och elva dagar efteråt tog forskarna blod-, hud- och fettvävnadsprover från patienterna. Proverna visade att det i samtliga tre provtyper fanns färre senescenta celler – och därmed också lägre nivåer av de skadliga ämnena – efter den medicinska behandlingen än före densamma.

Det finns även andra ämnen som i likhet med dasatinib och quercetin avlägsnar senescenta celler. Totalt sett klassificeras de som senolytiska ämnen.

Nya ämnen med samma egenskaper hittas hela tiden och forskarna är entusiastiska över deras potential. Senolytiska ämnen ger nämligen sällan biverkningar och kan vara mycket effektiva efter bara ett fåtal doser.

Till skillnad från många andra läkemedel kräver behandlingen inte heller att man fortsätter att ta läkemedlet. Arbetet är klart så snart de senescenta cellerna är borta.

© shutterstock & lotte fredslund

Antal över 100 år gamla människor per miljoner ­invånare i dag

Läkemedlets direkta inverkan på kroppens åldrande och åldersrelaterade sjuk­domar behöver dock fortfarande testas på människor i stor skala. En så kallad pilot­studie publicerad i den medicinska tidskriften The Lancet år 2019 visar emellertid positiva tecken.

I studien fick 14 patienter med idiopatisk lungfibros (IPF) ämnet injicerat två gånger om dagen. IPF är en sällsynt sjukdom där frisk vävnad i lungorna bryts ner och ärrvävnad bildas.

Pilotstudien visade att de senescenta cellerna som ligger bakom sjukdomen minskade med drygt 30 procent.

Enzymer reparerar cellerna

Andra lovande preparat, som kanske kommer att stå i framtidens medicinskåp, har en direkt inverkan på cellernas reparation.

Med åldern blir mitokondrierna, cellernas kraftverk, sämre på att bilda den kemiska energikällan ATP.

Topp 5 äldsta djuren

  • Hajar

    Håkäring: Minst 272 år

  • Däggdjur

    Grönlandsval: 211 år

  • Benfiskar

    Större kungfisk: 205 år

  • Kräldjur

    Strålsköldpadda: 188 år

  • Fåglar

    Inkakakadua: Minst 80 år

Det beror bland annat på att mängden av molekylen NAD+, som är avgörande för bildandet av ATP, minskar. Förutom att upprätthålla ATP-produktionen ligger NAD+ bakom cellernas egna reparationsprocesser och bidrar därmed till att skjuta upp åldrandet och bromsa ålders­relaterade sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärtsjukdom, Alzheimers sjukdom och cancer.

Ämnet spelar en viktig roll för en särskild familj av enzymer, så kallade sirtuiner, som skyddar arvsmassan mot de aggressiva senescenta cellerna och reparerar eventuella skador på dna. Eftersom NAD+ dock inte fungerar sirtuinerna letar forskarna efter behandlingar som ökar halten av NAD+.

Den mest lovande behandlingen utgörs av en grupp molekyler som är nära besläktade med NAD+, så kallade NAD+-förstärkare. De förstärkare man vet mest om är NMN och NR.

Försök har funnit positiva effekter av NMN mot åldersrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och Alzheimers sjukdom. NR kan även skydda och underhålla stamceller samt öka livslängden hos möss.

Senescenta celler förlorar förmågan att dela sig och antar en plattare form. Betagalaktosidas (blått) är ett bakteriellt enzym som fungerar som biomarkör för de ”pensionerade” cellerna.

© Nina Schmid et al.

Ett försök på friska män och kvinnor i åldrarna 55 till 79 år visade att intag av 500 milligram NR två gånger om dagen i sex veckor höjde halten av NAD+ med 60 procent och minskade risken för hjärtinfarkt med 25 procent.

Det har dock ännu inte påvisats att förstärkarna kan användas riskfritt av äldre personer.

Tidigare försök med möss visar bland annat att en ökad förekomst av molekylerna kan förvärra inflammationstillstånd i kroppen. Förstärkarnas biverkningar är dock inte omedelbart nedslående.

Forskarna arbetar för närvarande med att ta fram nya medicinska cocktails av ämnet i kombination med senolytiska ämnen, som inte har några negativa biverkningar.

Genterapi ska förlänga livet

År 2016 satte en forskargrupp in en särskilt aktiv gen i försöksmöss. Genen bildar enzymet telomeras, som förlänger livslängden på telomererna – dna:s skyddande ändar.

Ju längre dna skyddas, desto mer bromsas åldrandeprocessen. Hos försöksmöss som fick genen injicerad i kroppen hindrades kroppens åldringsprocess, så att livslängden ökade med 30 procent.

Diabetesmedicin bromsar gamla celler

Läkemedlet metformin hindrar åldrandeprocessen i kroppen genom att aktivera ett visst enzym som hämmar produktionen av skadliga ämnen.

Det är omdiskuterat om genterapi har samma effekt på människor. År 2015 blev Elizabeth Parrish, chef för det amerikanska bioteknikföretaget BioViva, den första människan att få fick genen injicerad i kroppen.

Året därpå berättade hon att behandlingen hade ökat cellernas livslängd med 20 år.

Behandlingen utfördes i Colombia, på behörigt avstånd från de restriktiva amerikanska hälsomyndigheterna. Det är troligen inte sista gången som Colombia blir skådeplatsen för kontroversiella föryngringskurer.

Det amerikanska biotekföretaget Libella Gene Therapeutics planerar att utföra samma typ av genterapi i just Colombia. Evig ungdom är emellertid inte billig. Alla som vill delta i försöken måste betala företaget motsvarande 9,75 miljoner kronor ur egen ficka.

Läs också:

Om Illustrerad Vetenskap

Kontakta oss

1 minut
Livsmedel

Så gör man lakrits

1 minut
Spindlar

Topp fem: Världens största spindlar

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj