Shutterstock

Galet eller genialt: Forskarnas jakt på evig ungdom

Genom historien har forskare kastat sig ut i alla tänkbara experiment i sina försök att hitta ungdomens källa.

Djurtestiklar skulle förlänga livet

År 1889 injicerade den franske fysiologen Charles-Édouard Brown-Séquard sig själv med testikel-extrakt från hundar och marsvin.

Teorin var att en ökad mängd testosteron i kroppen skulle hålla honom ung och viril.

Fransk läkare injicerade sig själv med hundtestiklar för att bekämpa åldrandet.

© shutterstock/ Leibniz Institute for Age Research/ University of British Columbia/ Anatoli Brouchkov/The SiberianTimes

Enligt Brown-Séquard fick kuren honom att känna sig yngre, men försöket ledde inte till något långt liv. Fyra år efter den första injektionen dog nämligen Brown-Séquard vid 76 års ålder.

Senare forskning har inte funnit något vetenskapligt belägg för att testiklar från djur skulle påverka åldrandet.

Trots att testiklar inte blev nyckeln till ett långt liv för Brown-Séquard var experimenten inte helt obrukbara. I dag räknas fysiologen som en av hormonterapins pionjärer.

Avföring föryngrar immunförsvaret

Avföring kan förlänga livet, åtminstone om man ska tro en grupp tyska forskare från ett Max-Planck-institut.

De ersatte tarmbakterierna hos äldre afrikanska killis med bakterier från unga fiskar.

Killis lever längre när deras tarmar får bakterier från unga fiskar.

© shutterstock/ Leibniz Institute for Age Research/ University of British Columbia/ Anatoli Brouchkov/The SiberianTimes

I försöket avlägsnade forskarna först fiskarnas tarmbakterier med antibiotika och matade därefter dem med avföring från unga fiskar. Forskarna överförde även tarmbakterier från gamla till unga fiskar.

Resultatet visade att gamla fiskar som fick bakterier från unga fiskar i genomsnitt levde 41 procent längre än unga fiskar som fick bakterier från gamla killis.

Det är ännu ovisst hur det går till när de unga tarmbakterierna vrider tillbaka den biologiska klockan. Teorin är att avföringen stärker immunförsvaret, som försämras med åren.

När de välgörande bakterierna tas upp i tarmsystemet föryngrar de immunförsvaret, vilket bromsar åldrandet.

Ungt blod vässar hjärnan

Gamla möss får bättre minne och lokalsinne när injiceras av blodplasma från unga möss. Det visar en rad försök gjorda i USA.

När gamla möss injiceras med ungt blod förbättras deras kognitiva förmåga.

© shutterstock/ Leibniz Institute for Age Research/ University of British Columbia/ Anatoli Brouchkov/The SiberianTimes

Forskarna vet ännu inte exakt hur det unga blodet påverkar de gamla mössens hjärna. Försöken tyder dock på att ett protein i blodet aktiverar redan existerande nervceller i mushjärnan.

Försök på möss kan naturligtvis inte överföras direkt på människor och det finns fortfarande inga vetenskapliga belägg för att blodtransfusioner har samma inverkan på människor.

Det hindrar dock inte företag från att sälja ungt blod till äldre människor. Behandlingen består av två liter blodplasma från personer under 25 år som injiceras i den äldre personen. Priset är 70 000 kronor litern.

Forntidsbakterie har evigt liv

År 2009 hittade den ryske forskaren Anatolij Broutjkov en bakterie i den sibiriska permafrosten. Bakterien, Bacillus F, är över 3,5 miljoner år gammal, men visar inga som helst tecken på åldrande.

När bakterien injicerades i möss och bananflugor visade det sig att den stärkte immunförsvaret och ökade celldelningen.

Bakterien Bacillus F har existerat i 3,5 ­miljoner år utan några tecken på åldrande.

© shutterstock/ Leibniz Institute for Age Research/ University of British Columbia/ Anatoli Brouchkov/The SiberianTimes

År 2013 tog Broutjkov ännu ett steg och injicerade den gamla bakterien i sin egen kropp. Enligt honom själv är resultatet lovande.

Två år efter den första injektionen sa han: ”Jag började arbeta längre. Jag har inte haft influensa på över två år.”

Det finns det ingen vetenskaplig dokumentation som visar om bakterien verkligen har haft en positiv inverkan.

Den ryske forskaren vet inte heller hur det kommer sig att bakterien lever så länge.

Han har kartlagt bakteriens dna, men har fortfarande inte identifierat vilka gener som gör att den inte dör.